Skolans syn på pojkar ett större problem än tvärtom

I en debattartikel i DT idag skriver jämställhetsminister Maria Arnholm tillsammans med en folkpartikollega att genusperspektiv kan vända pojkkrisen.

Den ojämställda skolan har varit ett faktum i decennier. Tittar vi bara på de senaste 15 åren har flickor i genomsnitt haft 10 procent högre meritvärdespoäng än pojkar. 2013 låg flickornas värden 11 procent över pojkarnas. En grundbult i liberalismen är att könet inte ska tillåtas begränsa individen. Vi ska inte acceptera en könssegregerad skola.

Förvisso är det stor skillnad i meritvärdespoäng mellan pojkar och flickor. Men det är inte alls samma sak som att pojkar faktiskt lär sig så mycket mindre. Under decennier har pojkar systematiskt fått lägre betyg än vad som motiveras av deras provresultat, för flickor gäller det omvända. Det anses som så fullständigt självklart att flickor skall ha högre betyg att när pojkarna i Arabyskolan i Växjö fick bättre betyg än flickorna sökte, och fick, skolledningen bidrag till ett projekt. Men inte för att få svar på den mycket intressanta frågan varför de var den enda skolan i Sverige där pojkar fick bättre betyg än flickor. Nej, projektet syftade till att höja flickornas betyg…

Det nya betygssystemet gjorde att könsskillnaden i betygssättningen ökade ännu mer. Jonas Vlachos skriver om det idag:

Könsskillnaderna enligt PISA-undersökningarna är betydligt mindre än skillnaderna i betyg, vilket avspeglar det välkända faktum att flickor tenderar att få högre betyg för givna provresultat än pojkar. Vidare var skillnaderna enligt PISA faktiskt konstanta ända fram till och med 2006 varefter de ökade för PISA 2009 och PISA 2012. […]

Så nog finns det visst stöd för uppfattningen att flickors försprång i skolan ökar. Till stor del beror emellertid detta på att ett antal politiska beslut ökat betydelsen av redan existerande skillnader, snarare än på att skolan blivit så mycket sämre på att utbilda pojkar jämfört med flickor. Oavsett vad man anser om de reformer som genomförts är detta centralt när könsskillnaderna i skolan diskuteras.

Arnholm har däremot sin världsbild klar, hon skriver vidare i sin debattartikel:

Om vi får bestämma blir genuspedagoger ett framtidsyrke när alla skolledare och chefer inser vilken kraft det finns i att jobba med jämställdhet.

I en skola i Gnesta vände man utvecklingen på bara några få år. Metoden var att personalen lyckades identifiera strukturen, sätta ord på den och därmed också hitta konkreta sätt att motverka de destruktiva beteenden som de upptäckt. Resultatet blev att pojkarna lyckades höja sina betyg och flickornas statusjakt upphörde.

Nja. Njo. Visserligen publicerade DN i höstas en triumferande artikel om det osedvanligt lyckade genusarbetet i Frejaskolan i GnestaNär mansrollerna ifrågasätts höjer pojkarna sina betyg. Men bloggaren Bittergubben gjorde grundjobbet som DN inte ville/orkade göra och kollade hur det egentligen stod till med genussatsningen och pojkarnas höjda betyg. Det visade sig att skolan inte bara hade satsat på genuspedagogik, lärartätheten hade också ökat med 50%(!) i de berörda klasserna 6-9. Effekten: Pojkarnas betygsresultat gick under två år upp upp jämfört med tiden direkt innan men har nu gått ned igen, flickornas resultat har gått ned ordentligt. Bådas resultat ligger under snittet i riket. Skillnaden mellan könen var ett tag mindre än genomsnittet i riket men är nu större igen. Tilläggas kan att skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor i Frejaskolan var mindre år 2004-2007 utan genussatsning, 2007 var skillnaden obefintlig.

Men även om vi för debattens skull sätter oss in i rollen som genusteoretiskt statsråd och därför låtsas att verkligheten inte finns infinner sig en fråga som ännu inte besvarats. Även om det skulle vara klarlagt – vilket det alltså  inte är – att ”genussatsningar” verkligen höjer pojkarnas betyg så inställer sig frågan: Varför?

Är det pojkarnas prestation som förbättrats? Är det så att de faktiskt lärt sig mer? Eller är det så att de lärt sig att ”bete sig som flickor”, och därför vid ett givet kunnande får högre betyg än om de ”betett sig som pojkar”? Eller är det så att lärarna har lärt sig något av arbetet med normerna och därmed slutat diskriminera pojkar då de sätter betyg?

Är det största problemet antipluggkultur hos pojkar eller antipojkkultur hos plugget?

Etiketter: , , ,

8 svar to “Skolans syn på pojkar ett större problem än tvärtom”

  1. @Benanderii Says:

    Om vi bortser från de sektmedlemmar som verkligen vill att Arnholms påstående skall vara sant, vem i hela friden med sunt förnuft kan ansluta till stollerierna!

    Man kan undra vad Arnholm kallar sin nya ideologi liberalmarxism eller totalitär marxism med påklistrade liberala etiketter?

    Ja, du milde!

  2. Mansutredningen och Frejaskolan. | snurrigtdotcom Says:

    […] Hagwall nämner det här och […]

  3. enstillaundran Says:

    Tack för bra inlägg och blogg.

    Att kalla Arnholm liberal är det bara hon själv som gör: http://bit.ly/1bGcnrF

  4. Magnus Says:

    Artikeln i DN ger ju bara mer frågetecken, och inga svar.

    ” Det visade sig att skolan inte bara hade satsat på genuspedagogik, lärartätheten hade också ökat med 50%(!) i de berörda klasserna 6-9. Effekten: Pojkarnas betygsresultat gick under två år upp upp jämfört med tiden direkt innan men har nu gått ned igen, flickornas resultat har gått ned ordentligt.”

    Är det pojkarna som tagit mest stryk med minskad lärartäthet?

    ”Är det pojkarnas prestation som förbättrats? Är det så att de faktiskt lärt sig mer?”
    Bra fråga. Man kan vända på den också. Varför har pojkar lärt sig MINDRE efter 2006 och 2009? Vad skedde i skolan under dessa år?
    Och är det verkligen KUNSKAP man mäter? Enligt PISA så har eleverna blivit sämre överlag, men eftersom betygsglappet mellan könen inte motsvarar betygsglappet, så är frågan SYNNERLIGEN befogad. VAD ÄR DET BETYGEN MÄTER??

    • Kristian Says:

      Mycket bra fråga.
      Skulle man kunna tänka sig
      * anonyma prov – så att namnet inte ger någon ledtråd.
      * skrivna på dator – så att handstilen inte ger en ledtråd.
      * som rättas av en lärare som inte träffat eleven.
      ?

  5. annalisamia Says:

    Så patetiskt! När kvinnor vill påpeka strukturer i samhället då beklagar sig du och dina läsare högljud och motsätter sig fakta. Manliga maktstrukturer påstås vara ett feministiskt påhitt och du och dina anhängare påpekar ivrigt att alla är individer. När det däremot handlar om strukturer som missgynnar män/pojkar DÅ! ska ni prata strukturer och göra er till martyrer. Ynk ynk vad synd det är om alla killar som trots dåliga studieresultat har högre löner och bättre karriärer än kvinnor.

    Ofta påstår också du och dina kompisar att kvinnor måste uppföra sig mer som män för att det ska gå bra för dem på arbetsmarknaden osv. OM kvinnor väljer ”kvinnoyrken” så får de skylla sig själva men när pojkar uppfostras till att bli mer verbala och mindre aggressiva DÅ gnäller ni igen!

    Sammanfattning. När män drabbas negativt DÅ ska det uppmärksammas stort men när kvinnor drabbas negativt då ska det osynliggöras eller förlöjligas. SUCK!

  6. Sebastiahn Says:

    Med genusglasögonen på ser du världen som i ett nytt ljus…oaktat om det är sant som ses. Jämlikhet är bra och skall eftersträvas men genusvetarna verkar inte ha jämlikhet för ögonen när de arbetar. Hur annars förklara snedfördelningen inom de egna kretsarna? Och var i ligger värdet i en genustolkad fysik, som Moira von Wright vill införa? ”Men en genusmedveten fysik förutsätter vidare att en hel del av det ”traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet” i fysiken plockas bort” http://fof.se/tidning/2010/4/vetenskapskritisk-rektor

  7. Om pluggets antipojkkultur. | No size fits all Says:

    […] Det har länge talats om en antipluggkultur hos pojkar, jag tror att det verkliga problemet är en antipojkkultur hos plugget. Jag har tidigare skrivit om det i samband med den undermåliga medierapporteringen om en genussatsning i Gnesta som påstods ligga bakom ett lyft av både pojkars och flickors skolresultat. Verkligheten var inte alls lika entydig. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: