Inga enkla mirakelmedel för skolresultaten

I måndags publicerade DN en triumferande artikel om det osedvanligt lyckade genusarbetet i Frejaskolan i Gnesta: När mansrollerna ifrågasätts höjer pojkarna sina betyg. Bloggaren Bittergubben gjorde grundjobbet som DN inte ville/orkade göra och kollade hur det egentligen stod till med genussatsningen och pojkarnas höjda betyg. Det visar sig att skolan inte bara satsat på genuspedagogik, lärartätheten har också ökat med 50%(!) i de berörda klasserna 6-9. Effekten: Pojkarnas resultat gick under två år upp upp jämfört med tiden direkt innan men har nu gått ned igen, flickornas resultat har gått ned ordentligt. Bådas resultat ligger under snittet i riket. Skillnaden mellan könen var ett tag mindre än genomsnittet i riket men är nu större igen. Tilläggas kan att skillnaderna mellan pojkar och flickor i Frejaskolan var mindre år 2004-2007 utan genussatsning, 2007 var skillnaden obefintlig.

Frejaskolan är liten och det statistiska underlaget därför så begränsat att det inte går dra några särskilt långtgående slutsatser av resultaten för enskilda år. En slutsats man däremot kan dra är att det inte finns något som helst verklighetsunderlag för att påstå att satsningen gett de goda studieresultat som artikeln vill ge sken av. Dagens Nyheter har återigen struntat i att kolla en bra story.

Men historien om en quick fix som lyfter en enskild skola är så attraktiv så det är inte första gången den sprids av en okritisk tidning. För två år sedan skrev jag om det devalverade miraklet i Essunga. Då var det Sydsvenskan som trumpetade ut att

Förändringen [från de näst sämsta skolresultaten i Sverige till de bästa] tog tre år. Den kostade inga pengar och betydde ingen extra arbetstid för lärarna.

Men även i det fallet var det för bra för att vara sant. Betygen i skolan hade höjts kraftigt eftersom skolan helt enkelt satte kraftigt högre betyg. Kunskaperna hade inte alls ökat i motsvarande mån. Jonas Vlachos konstaterade:

Det finns ingen anledning att kritisera Nossebro skola och Essunga kommun för att ha de försökt vända en dålig utveckling; likgiltighet inför dåliga resultat vore betydligt värre. Dessutom verkar synvändan haft vissa positiva effekter, om än inte så dramatiska som betygsutvecklingen antyder. Däremot finns det anledning att ifrågasätta den lätthet med vilken olika metoder och modeller för skolutveckling kan sprida sig i landet. Behovet av en mer kritisk och vetenskapligt baserad granskning av skolan är utan tvekan stor.

Och där var det bara att hålla med. En positiv attityd – att tro det faktiskt går att uppnå bättre resultat – gör förbättringsarbetet mycket lättare att genomföra. Har man en negativ attityd blir förändringsarbetet i princip omöjligt.

Men enbart ett glatt sinnelag hjälper inte, det krävs arbete, av elever, föräldrar och lärare, mycket arbete. (Däremot inte nödvändigtvis mer pengar, det finns ingen som helst korrelation mellan resurstilldelning och kvalitet i skolan när man jämför mellan Sveriges kommuner).

Vad kan då göras för att förbättra skolan? Vad skall inte göras? Jag repriserar vad jag skrev i vintras:

Lärarlegitimationen är en dålig idé som framgångsrikt lobbats in av skråorganisationerna. Krav på examen från lärarutbildningen är meningslöst så länge lärarutbildningen ser ut som den gör – det är i dagsläget bara en sökande per plats och det går att bli antagen med ett resultat på 0,2 på högskoleprovet…  Det enda legitimationstvånget kommer att få till effekt är att de många kunniga och kompetenta lärare som saknar formell behörighet kommer att diskrimineras på arbetsmarknaden. Att lärare skall ha en utbildning som garanterar god kompetens (och de som redan är kompetenta skall kunna få papper på det) är ett bra mål. Men saker måste göras i rätt ordning. Högskolan måste fungera innan man kan kräva att lärare måste ha gått där. Det absolut minsta man borde kunna kräva av en utbildning är att de som slutför den inte kan mindre än när de började, de senaste åren har lärarutbildningen inte ens klarat av det målet.

Lärarnas ämneskompetens är en sak. Ett annat sätt att se till att eleverna lär sig mer skulle ju annars vara att ha en sådan arbetsro i klassrummen så att inte åttaåringar måste ta med sig egna hörselkåpor till lektionen(!) för att klassuppsättningen(!!) har tagit slut(!!!) Och nej, det handlar inte bara om ”problemskolor” och det beror inte, förutom på marginalen, på klasstorlekarna. Det såg inte ut så för ett par decennier sedan, det är något annat som har hänt.

En sak som förklarar både det bristande intresset för att söka lärarutbildningar och den bristande ordningen i klassrummen är lärarnas sänkta status. Det är en effekt av ett politiskt vänsterprojekt som började redan på 60-talet som en kamp mot auktoriteterna, bland annat lärarna, som ansågs förslava folket. I ett jämlikt samhälle fick det inte finnas några auktoriteter. Men i kampen mot det gamla privilegisamhället slängdes hela generationer av barn ut med badvattnet. Försvinner respekten för lärare och kamrater är det inte frihet som infinner sig, det är Flugornas herre som knackar på. Och de som förlorar mest på att det inte är ordning i klassrummet är inte den övre medelklassens och överklassens barn, barn som kommer från studievana hem och som har de rätta nycklarna med sig hemifrån. De barn som offras i klassrumsanarkin saknar inte bara nycklar, de har inte ens fått lära sig vilka dörrar som finns.

Hur höjs då lärarnas status? Det är en fråga med många svar och det beror inte bara på pengar, det finns ingen självklar koppling mellan lön och status. I Finland är lärarna inte speciellt välbetalda men möts ändå med en helt annan respekt, i skolan och i samhället. Det har länge varit en dogm i den svenska debatten att auktoritet, och framför allt auktoritet i kraft av kunskap, är något fult.  Ifrågasättande och kritiskt tänkande är bra saker, om man vet vad och varför man ifrågasätter. Men i svensk debatt uppmuntras inte kunskap, tvärtom, det är konfrontation för dess egen skull. De som deltar mest i debatten är inte de som kan saker bäst utan de som slänger ur sig de klatschigaste formuleringarna och glatt uttalar sig om vad som helst. Lex Greider-Chomsky. Spalterna i dagstidningarna fylls av tyckare som ”engagerar”, de är billiga i drift och drar klick och läsarreaktioner. Dålig kunskap är inget hinder, tvärtom, bättre bildning och större självinsikt skulle ju hindra krönikerna från att svinga så vilt och träffa så snett. Tyvärr finns inget som tyder på någon omedelbar ljusning på den sidan.

En sak som inte är den enkla lösning den torgförs som är minskade klasstorlekar. För att ge påvisbar effekt på resultaten måste klasstorlekarna minska med minst en tredjedel. Att till exempel minska alla klasstorlekar med tio procent är bara bortkastade pengar, skall det användas som metod skall resurserna koncentreras på ett fåtal ämnen där den personliga handledningen är extra viktig, till exempel matematik.

I väntan på en attitydförändring så kan staten gå före och ändra lagarna så att de ger skolan mer inflytande över skolarbetet och föräldrarna mindre. Som det är idag är det i princip omöjligt för skolan att sätta in stödåtgärder för problemelever – som förstör för både sig själva och sina klasskamrater – om vårdnadshavarna motsätter sig detta.

Etiketter: , , , ,

3 svar to “Inga enkla mirakelmedel för skolresultaten”

  1. Skolans syn på pojkar ett större problem än tvärtom | No size fits all Says:

    […] Njo. Visserligen publicerade DN i höstas en triumferande artikel om det osedvanligt lyckade genusarbetet i Frejaskolan i Gnesta: När […]

  2. Mansutredningen och Frejaskolan. | snurrigtdotcom Says:

    […] Per Hagwall nämner det här och här. […]

  3. Majsan Says:

    Hörselkåpor är definitivt inget för enbart ‘problemskolor’. Vi fick in vår yngste på mellanstadiet i friskola, känd för arbetsro och nolltolerans, samma år som de första lågstadieklasserna i den lokala kommunala fick hörselkåpor.

    Och detta i en så gott som ‘helvit’ skola i ett akademikerområde! Men ja … anledningen till flytt till friskola var helt klart en del av lärarna (inte alla) och den generella ”jamen fyfy!”-attityden, lågt studietempo och låga krav.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: