Federley, förmyndaren

Fredrick Federley brukar ha en pålitlig liberal kompass, även om han ibland tvingats att inta en oliberal ståndpunkt. Vad som har tvingat honom att delta i dagens haveri på SvD Brännpunkt kan man därför undra. Han argumenterar där, tillsammans med några andra centerpartister, för vad han kallar ”individualiserad föräldraförsäkring”. Det är ett missbruk av ord, föräldraförsäkringen är redan individualiserad eftersom det är en rättighet som följer barnet, inte föräldrarna. Det Federley et al vill göra är att förbjuda föräldrar att överlåta vårddagar till varandra. Den gamla vanliga socialliberala fallgropen alltså: Förbud i frihetens tjänst, nu igen.

Ett argument som ofta framförs är att det är “de andras” pengar som delas ut till föräldrarna av ren snällhet.

Detta argument håller inte. Förr i tiden var barnen föräldrarnas pensionsförsäkring. Skatterna var låga, föräldrarna betalade för barnens uppväxt och fick tillbaka detta som trygghet på ålderdomen.

Nuförtiden går vinsten av barnens arbete inte till föräldrarna utan i stället till staten, och de barnlösa, genom höga skatter. Föräldrarna betalar också höga skatter och har därmed också mindre möjlighet att själva betala för barnens uppväxt.

Därför är det i statens, och de barnlösas, intresse att ge tillbaka en del av de indragna skattepengarna till föräldrarna, för utan barn, inga skatteintäkter alls i framtiden. Effekten av högskattesamhällen med generella välfärdssystem blir att speciella skattelättnader/bidrag måste ges till familjer med barn.

Att säga att det är ”statens” eller ”skattebetalarnas” pengar är en (ack så vanlig socialistisk) felsyn, det handlar om en del av de pengar som var föräldrarnas från början. Staten, och de barnlösa, går med vinst på att barn föds och uppfostras. Det är en vinst som staten med sitt våldsmonopol tvingar till sig från föräldrakollektivet. Det är inte en ”subvention” att en del av dessa pengar direkt går tillbaka till föräldrarna.

(Ett åskådligare system skulle vara barnavdrag, vilket var på förslag, men vänstervarianten med bidrag vann i Sverige. Dock är det inte ovanligt utomlands.)

[uppdatering: Mikael, Martin och Jessica skriver också.]

[uppdatering: Alice skriver ledarartikel och Niklas och Mathias svarar på Brännpunkt. Albin bloggar]

[uppdatering: Replik från Federley et al på Brännpunkt]

[uppdatering, Johan skriver ledare i SvD, det visar sig att partistyrelsen i C står bakom förmynderiförslaget, liksom partiledarkandidat Hatt, tack och lov inte partiledarkandidat Lööf, det här stärker hennes chanser att vinna avsevärt]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

6 tankar på “Federley, förmyndaren

  1. Pingback: Föräldraförsäkringen är till för barnet | Martin Edgélius – Konservativa Tankar | Nyheter24

  2. Så, om man döper om det till barnförsäkring så faller dina invändningar? Jag ser det som fullt rimligt att tolka pengarna som något som är en rättighet för föräldrarna. Det är ju vad du skriver – föräldrarna får tillbaka pengar, alltså är det ett bidrag riktat till varje förälder…

    Eller, är det möjligen så att det egentliga problemet är någon annan stans?

  3. Att byta namn på försäkringen skulle ju klargöra vad det är som kvoteringsförespråkarna anser vara det viktiga: millimeter”rättvisa” mellan vårdnadshavare. Dock innebär det andra effekter, t ex att barn till ensamstående föräldrar bara får hälften så mycket tid hemma som barn som har två vårdnadshavare. Men man måste ju knäcka ägg för att göra en omelett, som Lenin sa.

    De som har problem är ju de som anser att staten måste in och peta _ännu_mer_ i familjernas liv.

  4. Pingback: Uppdelad föräldraförsäkring – En bra idé! « Filipssonetc

  5. Wow. Tack för ett bra inlägg! 🙂

    För mig är det här med känsmaktsordning osv så uppenbart och jag börjar mest bli trött på pappors martyrskap och gnäll men det här inlägget var faktiskt väldigt klarsynt. Speciellt sysnen på skattepengar och att barn är en investering för hela samhället.

Lämna en kommentar