Motståndet sprider sig

Det visar sig att jag inte är den enda moderata riksdagskandidaten som kräver att seriefigurer skall tas bort ur barnporrlagen. Gårdagen sommarpratare på nyheter24, Maria Abrahamsson, gör det också.

I På Stan-bloggen skriver Fredrik Strage om sin olagliga bokhylla:

[A]tt tanklöst montera ner friheter som det tagit oss sekler att förvärva, att kriminalisera konst på ett sätt som för tankarna till fascistiska regimer, är den sämsta tänkbara present vi kan ge kommande generationer. Man behöver bara läsa vidare på polisens sajt för att se åt vilket håll vi är på väg: ”Barnpornografisk text helt utan inslag av bild eller film betraktas i nuläget inte som barnpornografi.”

”I nuläget.” De orden får mig att fundera på vilka böcker jag kommer att behöva kasta när drottning Silvia har slutfört sitt lobbyarbete. Antagligen Thomas Manns ”Döden i Venedig”, Vladimir Nabokovs ”Lolita” och Stephen Kings ”Det”.

På Facebook finns en grupp för att stoppa seriecensuren i Sverige.

Journalistförbundets ordförande ger Rick Falkvinge stöd och säger att barnporrlagen är censur. Journalistförbundet var också kritiska mot den senaste utvidgningen av lagen då det begav sig: Barnporrproposition rättsosäker och ineffektiv

För att tillgodose den starka opinionen och visa att regeringen och lagstiftarna i alla fall gör någonting vill man ytterligare sprida resurserna via en lagstiftning som både är principiellt tveksam och förutsägbart ineffektiv.

Vänsterpartisten Jöran Fagerlund anser att Falkvinges sjabbel försvårar rimlig kritik av barnpornografilagen. Lake skriver om lagar med cirkelresonemang, Björn Felten visar barnporr från filmen Ronja Rövardotter. Blogge behandlar den svenska konsensuskulturen i Piratens dilemma:

Att samma moderater med samma Beatrice Ask nu stödjer samma sexköpslag de tidigare våldsamt motsatt sig är ett exempel på svensk konsensuspolitik och en instans av den kommunitaristiska statens funktionssätt. Konsensuspolitiken innebär att en segrande politisk ideologi efter en tid antas av alla, oavsett om man verkligen tror på ideologin eller inte – exempelvis har moderaterna antagit den socialdemokratiska idén om välfärdsstaten och gjort den till sin egen; trängseln i mitten beror just på denna konsensuspolitik, att ingen vill avvika från segrarlinjen. Kvar blir en politisk ”strid” om ±1.8% i budgeten, slöjförbud och andra infinitesimalt små frågor.

Den kommunitaristiska staten kännetecknas å andra sidan av missionen att få medborgarna att hysa föreställningar om det goda livet, så som definierat av en elit – det kan röra sig om makarna Myrdal och deras sociala ingenjörskonst eller om sentida efterföljare som Birgitta Ohlsson, Thomas Bodström och Beatrice Ask. I den kommunitaristiska statens mission ingår också att motverka alla uttryck som faller utanför eller kommer i konflikt med denna fastställda ram.

Calle Rehbinder skriver ett inlägg på temat piratpartiets dilemma och ett om hur barnen offras på rättfärdighetens altare:

Detta har redan blivit ett stort problem i USA, där tonåringar tar nakenbilder av sig själva med sina mobiltelefoner, och skickar till sina pojk- och flickvänner (så kallat ”sexting”) – och följaktligen har ett stort antal ungdomar blivit anklagade för distribution och innehav av barnpornografi, och de blir därmed stämplade för många, många år framåt som sexbrottslingar. Och detta på grund av bilder som de själva har gjort, av sig själva och varandra. Jag trodde verkligen inte att en svensk regering kunde få för sig att importera något så vansinnigt till Sverige – men med den kristna sexhatarlobbyorganisationen ECPAT som pådrivande faktor är uppenbarligen allt möjligt.

Barnporrbegreppet har därmed urvattnats, devalverats och betydelseförskjutits, till den grad att ungdomars sexliv demoniserats och skambelagts ytterligare, och ofta t.o.m. kriminaliserat (de ungdomar man påstått sig vilja beskydda). Och det spelar ingen roll att intentionen med lagarna inte är att skada ungdomarna. Det är lagens bokstav, och den kommer förstås att upprätthållas. Den absurda (men juridiskt korrekta) domen mot mangasamlaren är ett mycket tydligt exempel på detta.

[Uppdatering: Sydsvenskan vill stoppa barnporr på rätt sätt. Gothbarbie tycker att Madeleine Leijonhufvud är galen. Peter Harold funderar över om han skall bränna sina gamla Click-seriealbum]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, juridik, kultur, serier, moralpanik,barnpornografi, barnporr, barnporrlagen,
tittförbud, manga, japan, piratpartiet, fredrik strage, maria abrahamsson, rick falkvinge