Plantageägarmentalitet på DN:s ledarsida

Hanne Kjöller psykologiserar idag på DN:s ledarsida om varför människor köper sex. Det går sådär. Hon kommer fram till att det är för att männen (för det är bara män det handlar om) ”likt forna plantageägare” vill ”köpa människor”. I förbifarten drar hon också den implicita slutsatsen att det är ok att en svensk kvinna väljer att sälja sex för att kunna köpa en päls medan det är fel att en kambodjansk kvinna väljer att sälja sex för att slippa jobba 90-timmarsveckor i en underbetald sweatshop för att försörja sina föräldrar. Kjöller är alltså frikostigt liberal nog att betro vita kvinnor, men inte bruna, att göra rationella val. Vem var det som sa något om plantageägarmentalitet? På sina resor har hon sett att det förekommer utbredd sexkommers i Sydostasien. Att den utbredda sexhandeln förekommit i sekler redan innan någon västerlänning satt sin fot i Indokina tycks dock inte röra henne i ryggen. Hon vill inte flyga dit några militanta västfeminister för att få bruna män att sluta köpa sex. Det som för henne är problematiskt är nämligen bara särfallet där vita män betalar bruna kvinnor för att få sex.

Hans Engnell kommenterar vidare på sin blogg:

Frågan vittnar om att Kjöller över huvud taget inte har förstått fenomenet sexhandel. Vilket är lite trist när hon skriver en ledare om det. Vi kan exemplifiera hennes fundering med en annan fråga: Varför gå på restaurang när du kan äta hemma? När det gäller sexköp är svaret att du vill ha någonting extra (vilket aldrig är garanterat i ett ”vanligt” förhållande eller på en ”vanlig” dejt), du vill inte behöva anstränga dig (vilket raggning oundvikligen innebär), du vill heller inte behöva få några emotionella konsekvenser av sexet (som att tycke uppstår). […]

Jag pratade med både sexsäljare och sexköpare när jag var i Thailand senast. En bild av rationalitet växte fram som fick mig att inse det självklara och naturliga i sexhandel. Sexsäljaren får möjlighet att tjäna stora pengar. Orsakerna till hennes val varierar (allt från att försörja barn och/eller föräldrar till att de helt enkelt inte vill ta något ”vanligt” jobb). Samtidigt får sexköparen rekreation på sin semester. Det är alltså en mycket rationell affärsuppgörelse. […]

I Sverige talas det alltid om ”utnyttjande av prostituerade”. Detta är ett sätt att förhålla sig till sexhandel som även var vägledande i den så kallade ”utvärderingen”av sexköpslagen som kom i somras. Kjöller använder samma begrepp men tar det ett steg längre när hon beskriver sexköparna som ”plantageägare” som ”köper människor”. Denna bild blir helt absurd. Självfallet finns män som beter sig illa mot sexsäljarna, precis som det finns män som beter sig illa mot kvinnor hemma i Sverige (det ska sägas att det även finns thailändska sexsäljare med dålig attityd, som beter sig illa och som stjäl, men dessa såg aldrig Kjöller). Alkohol spelar säkert in en del i många fall. Men jag vill hävda att det ur den genomsnittlige köparens perspektiv verkligen inte handlar om något upplevt ”ägande”. Den bilden projicerar utomstående på fenomenet utifrån sin egen uppfattning om vad sexhandel är. Och eftersom få tar sig tid eller har intresse av att faktiskt prata med dem det berör, lever myterna och fördomarna vidare. Även på ledarplats i Sveriges största morgontidning.

Mer sexköpslag: På Newsmill skriver liberaldemokraten Jan Söderqvist om hur Jakten på Magnus Hedman visar det absurda med sexköpslagen.

Man tittar på tv och berusar sig ytterligare. Det springs mellan olika hotellrum. Och till sällskapet ansluter sig ett par urringade damer från Rumänien. Senare avviker kompisen med några rumänskor för efterfest hemma hos kompisen. Hedman kommer efter i taxi, hans bil står parkerad hos kompisen och det är i förväg bestämt att han ska sova där. Efterfesten slutar för Hedmans del med sex tillsammans med en urringad rumänska. Hans uppfattning var att tycke av någon sort uppstod.

Är Hedman en naiv romantiker? Har han betalat för sex, eller måste han ha insett att kompisen betalade för hans sex? Åklagaren hävdar det senare, trots att det ingenstans i materialet finns uppgifter som styrker att han faktiskt betalade eller medvetet lät sig bjudas av kompisen. Ingen av rumänskorna säger sig ha fått betalt av Hedman, som anlände till efterfesten senare än de andra. En pruttfull fotbollsmålvakt hade alltså gratissex med en prostituerad. Detta är klarlagt. Vad [åklagare] Karin Sigstedt nu på allvar vill att hovrätten ägnar sig åt, är frågan om den pruttfulle målvakten borde eller rentav måste ha förstått att någon annan hade betalat för hans heta famntag med den urringade rumänskan.

Jag skulle väldigt gärna vilja se någon förespråkare för rådande (eller skärpt!) sexköpslag hävda att det här faktiskt är en viktig fråga att utreda i näst högsta juridiska instans, och samtidigt hålla sig för skratt.

För övrigt så har såväl RFSL som RFSU lämnat in remissyttranden som är kritiska till sexköpslagen.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, juridik, morallagar, prostitution, sexköpslagen, dn, hanne kjöller, magnus hedman, rfsl, rfsu