De gamla myterna om den Nya Slussen

En ny film från motståndarna till Nya Slussen har fått stor spridning i sociala medier. En vanlig kommentar bland de som skickar vidare den är ”Jag visste inte att det var så här illa”. Nej, det är inte så konstigt, för så illa är det inte alls. Vilket också påpekas av de flesta som kommenterat den.

Från Youtube.

Den här bilden är typisk för motståndarnas förhållande till fakta, den nya Katarinaparkens träd och grönska till vänster syns knappt alls. Av någon anledning är kollektivtrafikfältet fyllt med privatbilister, den rödgula avspärrning som finns i dagens Slussen – eftersom den inte är byggd för cykeltrafik – finns av någon anledning kvar efter att gamla Slussen rivits och Nya Slussen byggts. Bussar, cyklar och gångtrafikanter syns inte till över huvud taget.

En gedigen genomgång av myterna, kvarts-, halv- och hellögnerna som åter sprids genom den här filmen finns på Yimby. Speciellt avslöjande för filmen är genomgång nummer 12 av Slussenmyterna: När bilder ljuger.

I filmen, där nya fyravåningshus framställs som högre än de gamla sjuvåningshusen de står bredvid, förespråkas som alternativ till Nya Slussen i stället Slussen Plan B. Den påstås vara billigare, bättre och möjlig att bygga snabbare. Det är bara det att inget av detta är sant. Jämför man med Nya Slussen så gäller detta för Slussen plan B:

• Bussterminalen får kortare gångavstånd men saknar hissar och blir betydligt trängre, med en cykelbana rakt igenom
• Tillgängligheten sägs bli bättre, men blir avsevärt sämre, på många punkter t o m sämre än vad den är i 30-tals-Slussen
• Broar och backar sägs bli mindre branta men blir brantare, i en del fall t o m brantare än vad de är i 30-tals-Slussen
• Gång-, bil- och cykelvägar sägs bli kortare, enklare, framkomligare och säkrare men blir med något enstaka undantag längre, smalare, krångligare, farligare och backigare
• Kollektivtrafiken sägs få bättre framkomlighet men riskerar att fastna i köer på de parallella enfiliga gatorna utan reserverade körfält och med brantare backar
• Klaffbroarna sägs få högre kapacitet, men blir i själva verket smalare
• Avtappningsförmågan sägs bli densamma, men man har helt glömt bort kanalerna både på ritningarna och i kostnadskalkylen
• Anläggningen sägs stå emot höjda havsnivåer bättre, men bussterminalen och andra delar översvämmas vid en lägre nivå, och de högre kajkanterna ger i princip bara problem, samtidigt som stora delar av staden lämnas åt sitt öde jämfört med om man bygger skyddsvallar utanför staden
• Gallerian sägs bli mindre men får ungefär samma format, dock med lägre takhöjd och större byggkostnad
• Byggarbetena sägs bli mindre omfattande men medför ungefär lika stora olägenheter. Stora delmoment, som avtappningskanalerna och underbyggnaden av T-Slussen, har ignorerats helt i kostnadskalkylerna

Enligt förespråkarna var meningen med att använda den gamla detaljplanen för 1935 års Slussen att bygget skulle bli snabbare och billigare. Men det blir det inte i Slussen Plan B, det blir dessutom mycket sämre slutresultat än med Nya Slussen.

Även om det skulle vara möjligt att bygga med detaljplanen från 1935 (vilket knappast är troligt eftersom tillgänglighetskraven idag är oerhört mycket högre än de var 1935) skulle det krävas flera år av utredningar, projektering, framtagande av system- och bygghandlingar och upphandling av entreprenörer innan ett byggande kan påbörjas.

Dessutom måste Slussen byggas för att klara av den ökade avtappningen från Mälaren till Saltsjön som behövs för att förhindra översvämningar i hela Mälardalen. Det är i själva verket det som gör att behovet av en ny Slussen, efter decennier av utredningar, nu är akut. För att kunna riva och bygga nytt i vatten behövs en ny vattendom, och att ansöka om en ny dom i ett så här komplicerat projekt är en mycket omfattande process. Stockholms stads ansökan om ny vattendom tog fyra år att färdigställa och består av tusentals sidor. Efter att den lämnats in till domstol tog det ett år innan den ens kom upp till förhandling.

Nu har Nya Slussens detaljplan vunnit laga kraft, gamla Slussens detaljplan gäller inte längre. Så vill man nu bygga Plan B – vilket man inte vill eftersom det alternativet är dyrare, sämre och tar längre tid att få klart än Nya Slussen – så skulle man behöva starta en helt ny detaljplaneprocess, som lägger ytterligare fyra år till projekttiden. Deras Unique Selling Point, som inte var sann ens då den gamla detaljplanen gällde, finns inte mer. Slussen Plan B är mer död än papegojan i Monty Python-sketchen.

Återstår Nya Slussen. Den innebär en stor förbättring för funktionshindrade, för kollektivtrafikanter, gående, cyklister och sjötrafikanter. Det vill säga alla trafikantslag utom bilister, där minskas i stället kapaciteten från 100000 fordon/dygn till 30000 fordon/dygn – vilket också är vad som passerar där nu. Och nej, det är ingen idé att ha större kapacitet för bilar där eftersom trafikmängden ändå begränsas av flaskhalsarna vid tillfarterna. Den av ett fåtal nostalgiker kramade Gamla Slussen med sina 12/14 filer är groteskt överdimensionerad för biltrafik och underdimensionerad för all övrig trafik. Med Nya Slussen minskar betongytan över vatten med 50 procent(!)

Så här mycket plats tar körbanorna i dagens… …och i Nya Slussen:

Källa: Spacescape

Nya Slussen innebär med stadslivsexperten Alexander Ståhles ord att:

Tillgängligheten för gående kommer att öka avsevärt. Slussen blir enklare att orientera sig i – det blir färre riktningsförändringar genom Slussen. Denna kvalitet har även stor betydelse för synskadade och personer med andra funktionshinder. För rörelsehindrade och de med barnvagnar kommer Slussen också bli enklare tack vare mindre marklutningar, fler hissar och rulltrappor mellan torgplan och kajplan. […]

Den upplevda trygghet[en] kommer att förbättras avsevärt i hela Slussen tack vare enklare orientering och fler verksamhetslokaler och entréer i gatuplan och längs viktiga gångstråk. Som rekreationsmiljö kommer det finnas många nya vistelsemöjligheter, dels i den nya parken vid Katarinahissen, som kommer att bli närpark för drygt 11000 boende och arbetande, dels i terrasserna, och dels på det nya Slusstorget en helt ny öppen plats i Stockholm där man kan vistas vid vattnet som man idag gör på Munkbrokajen och samtidigt se på slussningen. […]

I jämförelse med dagens Slussen, utformad för ett annat samhälle där bilen stod i första rummet, kommer framtidens Slussen enligt planförslaget bli ett stadsrum i promenadstaden och kunskapsstaden Stockholm. En plats med alldeles unika kvaliteter, inte bara som utsiktsplats med breda panoraman över Stockholm, utan även som en rikare mötesplats för boende, pendlare och turister, till vardags och fest – för de som är barn nu och förhoppningsvis för flera generationer till.

Midsommarpresent till Stockholms bostadssökande

Inför midsommarhelgen kom Mark- och miljööverdomstolen med en välkommen present till miljön, det kommunala självbestämmandet och de bostadslösa. Domstolen upphävde Mark- och miljödomstolens tidigare dom om kvarteret Plankan på Södermalm, vilket innebär att den detaljplan som kommunen beslutat om nu åter är den som gäller. MMÖD:s besked är mycket välkommet för de som idag står i bostadskön i Stockholm. Den innebär inte bara att det nu kan byggas 69 nya hyresrätter och 50 nya studentlägenheter i kvarteret. Det innebär att en dom som skulle stoppat nya bostäder i praktiskt taget hela innerstaden nu undanröjts.

Jag skrev om den tidigare domen i december:

Kvarteret – ett miljonprogramsbygge i stadens centrum, ståtar med en innergård stor som en fotbollsplan och gränsar direkt till två parker. Vilket inte har hindrat somliga av dess hyresgäster att hårdnackat motsätta sig varje form av åtgärd för att göra stad av en förortsenklav mitt i centrum och möta den skriande bostadsbristen i Stockholm. Under credot: Åt dem som har skall varda givet, har de överklagat planerna som skulle inneburit 69 nya hyresrätter och 50 nya studentlägenheter centralt på Södermalm. ”Bostadsbrist och bostadsbrist, det är ju min enorma innergård”. Och som så ofta bedrar dumheten visheten, det hus som planeras för innergården kommer att vara byggt så att bullret på innergården minskar, men är man nimbyit så är man…

Bild: DN. Titta på den igen och avgör hur mycket sanning det ligger i påståendet att hyresgästerna i Plankan skulle bli utan tillgång till grönområden om 1/8 av innergården bebyggdes.

Mark- och miljööverdomstolens utslag är inte prejudicerande på så sätt att det sätter nya regler. Men det betyder inte att det är oviktigt, tvärtom. Hade Mark- och Miljödomstolens utslag stått kvar hade det inneburit ett prejudikat som i praktiken stoppat alla nybyggen av bostäder i bullerstörda lägen i hela Stockholms innerstad. Veckans utslag i MMÖD är anti-prejudicerande. Det innebär att nuvarande praxis med Stockholmsmodellen – en tyst sida – tack och lov fortsätter.

Efter nio års planarbete ser det nu äntligen ut som att bygget blir av. MMÖD:s dom kan överklagas till Högsta domstolen, men det krävs då prövningstillstånd.