Posts Tagged ‘hedersväld’

En intervju för mycket

4 juni, 2017

I går publicerades en intervju med Gudrun Schyman, gjord av Markus Celander, i Lokaltidningen. Det ovanliga är att Schyman möter en journalist som faktiskt ställer kritiska frågor och inte ger sig när hon kommer med floskelsvar. Det märks att hon inte är van vid det, hon blir aggressiv och går till personangrepp mot journalisten. Slutprodukten blir en intervju där hon kläs av (pun not intended) i all sin intellektuella fattighet, kvar blir bara hyckleriet. Artikeln är full av häpnadsväckande debiliteter, jag kommenterar några av dem här.

Borde inte du tydligare ta ställning för kvinnor som kämpar mot slöjtvång?

– Men de kan ju kämpa mot det med slöjan på sig. De använder ju de verktyg som de har i den situation de är i. Om de kastade av sig kläderna så skulle väl ingen lyssna på dem. Väldigt många av de kvinnor som kommit hit har flytt för att rädda sina liv. Ska vi riva av dem kläderna vid gränsen, och säga ”du får bara vara här om du är lika naken som vi”.

Gudrun Schyman anser alltså att kvinnor som tar av sig sin slöja är nakna.

”Samma talibaner här som där” blev plötsligt begripligt.

Man undrar vad hederskulturoffret ”Alicia” från Göteborg, som giftes bort som 12-åring utan att socialtjänsten ingrep, har att säga om Schymans relativiserande. Personer som Schyman är huvudansvariga för det mörkande och den feghet som i över ett decennium präglat det offentliga Sveriges inställning till hederskultur och hedersvåld.

Finns det någon västerländsk demokrati som påbjuder kvinnor att klä sig på ett visst sätt?

– Nej, men det har varit så. För hundra år sedan gick kvinnor i hucklen i Sverige.

För det första: Det var hundra år sedan. För det andra: På den tiden som [gifta/vuxna] kvinnor förväntades täcka huvudet i Sverige förväntades även män och pojkar göra det. De som hade störst frihet från huvudtäckningsnormen var… unga kvinnor och flickor:
Svartvit gruppbild från arbetsplats vid förra sekelskiftet, mest unga kvinnor, alla barhuvade, en del män och pojkar, alla med hatt eller mössa

Bild: Väveri i Dalhem, Gotland, ca 1900, från Anbytarforum

Shyman menar att

Västvärlden har ju sin egen slöja – nakenheten med dess krav på att alltid vara lättklädd

Tycker man att det är naket att inte täcka sitt hår så är det en begriplig inställning. Men, vem det är som ”kräver” att man skall vara lättklädd?

– Kvinnors kläder är alltid det som diskuteras. Man diskuterar aldrig mäns kläder, har du tänkt på det? Män kan gå klädda i stora sjok eller i shorts. Man ifrågasätter inte det överhuvudtaget och skälet är ju att man betraktar kvinnor som någonting som alltid relaterar till en man.

Vilka är det som diskuterar, värderar och dömer kvinnors kläder, eller avsaknad av kläder, Gudrun? Man kan nästan tro att du menar det är männen. Forskningen säger annorlunda:

To see how female students react to a rival, researchers brought pairs of them into a laboratory at McMaster University for what was ostensibly a discussion about female friendships. But the real experiment began when another young woman entered the room asking where to find one of the researchers.

This woman had been chosen by the researchers, Tracy Vaillancourt and Aanchal Sharma, because she “embodied qualities considered attractive from an evolutionary perspective,” meaning a “low waist-to-hip ratio, clear skin, large breasts.” Sometimes, she wore a T-shirt and jeans, other times a tightfitting, low-cut blouse and short skirt.

In jeans, she attracted little notice and no negative comments from the students, whose reactions were being secretly recorded during the encounter and after the woman left the room. But when she wore the other outfit, virtually all the students reacted with hostility.

They stared at her, looked her up and down, rolled their eyes and sometimes showed outright anger. One asked her in disgust, “What the [expletive] is that?”

Most of the aggression, though, happened after she left the room. Then the students laughed about her and impugned her motives. One student suggested that she dressed that way in order to have sex with a professor. Another said that her breasts “were about to pop out.”

Ung kvinna med utsläppt hår, urringad topp och kort kjol till vänster, samma kvinna med uppsatt hår, tröja och byxor till höger
H*** eller Helylle? De som har mest åsikter om ”vad som passar sig” för kvinnor är: Andra kvinnor. Bild: Tracy Vaillancourt

Schyman avslutar intervjun med att säga att

17 kvinnor varje år mördas av sina män i Sverige, och det är inte av Muhammed, utan av Magnus.

Här hade det varit läge för en följdfråga, Schyman kom nämligen med en ren lögn. 2016 dödades 16 kvinnor i Sverige av sina män, 6 av dessa 16 kvinnor hade levt i Sverige kortare tid än fyra år. Det är alltså inte bara så att det inte bara är en ”Magnus” som dödar sin fru/sambo/ex, utan sannolikheten för att, med Schymans ord, en ”Muhammed” – som nyss kommit hit från ett land med en helt annan syn på personlig frihet är den svenska – gör det är extremt mycket större*.

Det är inte ofta Schyman möter en journalist som faktiskt ställer kritiska frågor och inte ger sig när hon kommer med floskelsvar. Denna intervju är ett välkommet trendbrott. Det är bra, fler journalister borde vara sådana, oavsett vilken politiker de möter.

Schyman har tidigare mötts av en mycket välvillig journalistkår, inte alltid så längre

*En överslagsberäkning baserat på att ca 200k kvinnor kommit hit de senaste fyra åren och det finns nu ca 5000k kvinnor i Sverige: Risken för nyinflyttade kvinnor dödas av sin man jämfört med risken för de som redan bodde här är alltså (6/200k)/(10/4800k) = 14,4 gånger. Överrepresentation 1340%.

Farlig förnekelse

17 juni, 2013

Östnytt rapporterade i veckan om en ny Youtubefilm:

”Kontrollerad, övervakad, bortgift – om hedersrelaterat våld och förtryck”. Så heter den film som finns att se via polisens Youtubekanal och som är en del av en nationell skolkampanj. Bakom kampanjen står Rikspolisstyrelsen och Länsstyrelsen i Östergötland, som har regeringens uppdrag att förebygga hedersrelaterat våld.

Filmen visar bland annat en ung invandrartjej som inte får vara med på simlektioner eller gå på fest. Tjejen blir också bryskt behandlad av andra personer med invandrarbakgrund, sannolikt från Mellanöstern.

Detta gillade inte Stefan Jonsson, professor i etnicitet (!) vid Linköpings Universitet, han är

kritisk till gestaltningen, som han menar spär på och bekräftar den stereotypa bild som finns av hedersrelaterat våld. Till exempel att det bara skulle vara män från Mellanöstern som utövar kvinnoförtryck.


längre variant av filmen, för skolpersonal

Över ett decennium efter att Fahime Sahindal mördades finns det fortfarande debattörer som i missriktad välvilja försöker blanda bort korten. För hedersvåld är inte något ”vanligt” kvinnoförtryck, det är inte ens alltid kvinnor som är offren:

Varför gråter tanterna?
Faster viskade tillbaka:
”Den enas son har skjutits ihjäl av en tjej som han vägrade gifta sig med.”

…skrev Sakine Madon i en ledare i Expressen i fjol och fortsatte…

Jag var i Kurdistan för några år sedan. Vi skulle ta ett glas te hos farmors väninna, och väl inne upptäckte vi gråtande anhöriga till den mördade unge mannen. Som om situationen inte var förvirrande nog, var förövaren en ung kvinna.
Hedersvåld går inte att placera in i ”mäns våld mot kvinnor” generellt.

Hedersvåld kan inte tryckas in i könsmaktsordningens rigida struktur, det är också till själva sin natur något helt annat än ”vanligt” relationsvåld, oavsett kön. Relationsvåld anses av omgivningen som något i sig dåligt. Så dåligt att det ofta händer att omgivningen mot bättre vetande förnekar att någon de känner skulle kunna gjort något sådant. Det som förnekas är inte att handlingen är dålig, utan att personen de känner skulle ha kunnat utföra en sådan dålig handling. Hedersvåld anses däremot av omgivningen som något förövaren förväntas göra, något i sig hedervärt, och om den tilltänkte förövaren inte gör det drabbas denne av social utfrysning och hela dennes släkt förlorar ”heder”, detta i ett samhälle där ”hedern” anses viktigast av allt.

Det har tack och lov hänt saker det senaste decenniet, när företrädare för halvprocentspartiet Feministiskt Initiativ på Newsmill i fjol avfärdade hedersbegreppet som förklaringsmodell så var de inte längre tongivande i debatten, även om det tyvärr förekommer häpnadsväckande ignorans fortfarande. Som när en trivialiserande utställning 2011 sattes upp i Fadimes hemstad Uppsala av alla ställen. Kerstin Ulusoy skrev då i Laholms Tidning:

Att hävda att svensk hustrumisshandel, barnaga eller våld i gayrelationer är hedersvåld är bisarrt. Var i Sverige är det status i att slå sin fru och sina barn? Vilken homosexuell person upprätthåller anseende genom att misshandla en partner? Vem tror att den som mobbar i skolan anses hedervärd?

Pengarna som utställningen kostat kunde lagts på att hjälpa de utsatta och tiden på att diskutera varför det tog så lång tid innan de kom en ambulans sist det ”föll” ner en flicka från en balkong.

Vi sopar hellre under mattan än att erkänna att vi som samhälle misslyckats erbarmligen med att hjälpa dem. Vi missleder hellre ungdomar och ljuger för offren för hedersrelaterat våld än att erkänna att problemet finns. Hur är detta rimligt?

Eva-Britt Svensson, Europaparlamentariker (V), hävdade 2010 att uttrycket hedersmord är rasistiskt. Men den uppfattningen är tack och lov alltmer marginaliserad, det officiella Sverige har börjat ta problemet på allvar. Ungdomsstyrelsen gjorde en kartläggning av företeelsens utbredning 2009:

Cirka 70 000 ungdomar i åldern 16–25 år upplever att de inte fritt kan välja vem de ska gifta sig med. Av dem är det 8 500 som ofta oroar sig över att inte kunna välja partner. Det visar Ungdomsstyrelsens kartläggning Gift mot sin vilja.

Det är främst tjejer som oroar sig över att inte själva kunna välja partner – 6,6 procent av tjejerna gör det och 3,8 procent av killarna. Många av de unga tror också att de skulle bestraffas av föräldrarna om de vore homo- eller bisexuella.

Antirasisterna” är rädda för att erkänna att det finns kulturrelaterade problem för att man tror att man då gynnar Sverigedemokraterna. Könsmaktsteoretikerna har en världsbild som bygger på att alla män förtrycker alla kvinnor, alltid. Att erkänna att det finns kulturer och samhällsskikt där det inte är accepterat av omgivningen att män slår kvinnor blir då omöjligt. (Lika omöjligt som att erkänna att det också finns andra konstellationer av förövare och offer). Att upprätthålla den svartvita världsbilden är för dessa hedersförnekarna viktigare än att hjälpa de tiotusentals unga och vuxna kvinnor och män som är livegna i ett system som sätter släktens ”heder” högre än allt annat.

Och nej, det har inte med islam att göra, hedersproblematik har med arkaisk kultur att göra, det handlar om en syn på individen som släktens egendom som fanns i Mellanöstern, och på andra ställen, före judendom, kristendom och islam. Det har inte ens så självklart med kön att göra heller, båda könen för kulturen vidare, båda är påhejare då avvikare skall bestraffas, den man som inte tar sitt ”ansvar” att bruka våld mot sin kvinnliga släkting fryses ut. Båda könen kan vara utövare och mottagare av det våld som är den yttersta sanktionen för den som inte följer reglerna – som syns till exempel i mordet på Abbas Rezai i Högsby  – och båda könen drabbas, på olika sätt, av systemets kvävande begränsningar av de inblandades livsrum.

[uppdatering: Sakine Madon och Johanne Hildebrandt har också kommenterat filmen]


%d bloggare gillar detta: