Att fatta och inte fatta

Bilder är kraftfulla propagandaverktyg, de vädjar direkt till känslan utan att passera förnuftet. Sedan en tid sprider Fatta.nu en infografik om våldtäkter, mörkertal, åtal och fällningar. Man ser tydligt att de tagit efter bildspråket från en amerikansk infografik på samma tema som blev viral förra året. Tyvärr har de också i sin iver att få fram en slagkraftig bild tagit efter den undermåliga faktahanteringen. Det största felet är att de påskiner att av 25 våldtäktsåtal 3 leder till fällande dom. Alltså bara 12%. Vilket är direkt falskt. Den verkliga siffran är 64%. Trots att de fått felen påpekade så fortsätter de att sprida bilden. De hänvisar till BRÅ, men BRÅ:s siffror ger inte alls stöd för den.

För att citera juridikprofessor Mårten Schultz:

den som har räknat är antingen clueless eller ljuger. Och bidrar därmed till otrygghet

och det är det senare som är sorgligt. Kvinnor kanske tror detta stämmer.

I ett försök att ursäkta sin bild la Fatta.nu i går upp en bloggpost med källhänvisningar.

Av dessa 36 000 våldtäkter var det endast 6 320 som anmäldes, 1 390 som ledde till åtal och 171 som resulterade i en fällande dom.

Fördelen med att de äntligen gav exakta källhänvisningar var att de därmed visade exakt hur de tänkt fel. För det är inte fel på källorna, det är Fatta.nu som inte begriper vad de läser. De gör två stora fel, som de fortfarande vägrar rätta.

För det första: De tar med åtalade för våldtäkt inklusive våldtäkt av barn, men de tar bara med dömda för våldtäkt exklusive våldtäkt av barn. De, som de påstår, 171 dömda är i verkligheten 171+149 = 320. Det är en mycket slarvig miss i inläsningen, men inte det värsta felet, det är…

För det andra: De tror (eller låtsas tro, jag vet inte vilket som är värst) att 1 dömd person = 1 uppklarad och straffad våldtäkt. Vilket det inte är. Liksom med andra åtal så är det ofta flera åtalspunkter i ett åtal. 2012 var det 1393 åtal för våldtäkter. 320 fällda motsvarar 64% av de åtalade, 320/0,64= 500 åtalade. Det ger i snitt 2,8 våldtäkter per åtalad.

Det skall alltså inte vara så här:

felaktig infografik: 700 våldtäkter begås varje vecka, 120 av dessa anmäls, 25 leder till åtal, 3 blir dömda

Utan så här. Mörkertal är av naturliga skäl omöjliga att få bra siffror på, och Fatta.nu använder den högsta officiella uppskattningen de hittat, den är mycket högre än många andra, men den finns i BRÅ:s papper, därför låter jag den siffran ligga kvar. [Edit: här alltså på sidan 49, med brasklappen: Här bör noteras att det kan vara svårt för en person att tolka huruvida en händelse juridiskt sett ska bedömas som sexuellt tvång eller våldtäkt.] 22% av anmälda våldtäkter leder till åtal, det ger 28/120, inte 25/120. I sammanhanget ett slarvfel. Det är däremot inte påståendet om relationen mellan åtal och domar. Av de anmälda våldtäkterna straffas sex gånger så många som Fatta.nu påstår!

rättad infografik: 700 våldtäkter begås varje vecka, 120 av dessa anmäls, 28 leder till åtal, 18 blir dömda

Allt är inte alls bra ändå. Men statistiken visar inte att det är meningslöst att anmäla våldtäkter eller att det är meningslöst att utsätta sig för att vittna i en rättegång. Tvärtom. Att Fatta.nu trots upprepade påstötningar ändå fortsätter ge spridning åt de myterna hjälper inga våldtäktsutsatta, i stället riskerar de att att uppmuntra en misstro mot rättsväsendet som leder till antingen uppgivenhet eller privata hämndaktioner.

[Uppdatering: Studien över avgjorda fall 2012, som visade att 64% av våldtäktsåtalen ledde till fällande dom, handlar bara om åtal för våldtäkt mot vuxna. Detta tas av vissa tas till intäkt att Fatta.nu inte hade fel. Men det har de. För även om man skulle räkna med att inte ett enda åtal för våldtäkt mot barn ledde till fällande dom skulle totalsiffran för fällande domar ändå bli mycket högre än 12%. Jag har skrivit om det i ett nytt blogginlägg]

Etiketter: , , ,

14 svar to “Att fatta och inte fatta”

  1. @Benanderii Says:

    Detta är så sorgligt att man genom felaktiga och ibland helt påhittade antaganden vill skrämma unga kvinnor till hysterisk skräck för att kanalisera hatet. Så avgrundsdjupt sorgligt men tydligen en icke stoppbar strategi i den misandriska opinionen.
    Jag skrev om detta redan för drygt ett år sedan och det har inte blivit bättre: http://snurrigtdotcom.wordpress.com/2013/03/08/om-vikten-av-att-halla-manniskor-i-fruktan/

  2. Ola Ljungberg Says:

    Underbart! Ja, det gäller ha torrt på fötterna när man lägger ut på nätet.
    120 våldtäkter per vecka. 1 poliskår som ska jobba på detta.
    2 poliskårer jagar på sjön ett problem som inte finns, med stor frenesi dessutom, nykterhetspolitik. Märkliga prioriteringar, men så har det varit i många år.
    Det är därför som vardagsbrotten är som de är, i det närmaste ouppklarade.

  3. Sofi Says:

    Hej!

    Kan du inte bara lite utförligare förklara hur du har räknat på sista siffran (och hänvisa till källor) för vad jag vet är det svårt att enkelt räkna på antalet anmälningar/åtal i direkt relation till lagförda?

  4. morpheus Says:

    Jag är nöjd när antalet våldtäkter når noll. Dock upplever jag att FATTANU mest av allt vill blåsa upp statistiken, och jag förstår inte riktigt varför…

    Först och främst vänder jag mig mot att de likställer anmäld/upplevd våldtäkt med faktiskt våldtäkt. I 10 av 28 fall frias ju den åtalade. Det innebär att man antingen inte kunde bevisa att en våldtäkt hade skett (vilket den alltså kanske eller kanske inte hade), eller att man faktiskt kom fram till att *ingen våldtäkt förekom* (vilket flaskdomen, som FATTANU-projektet delvis triggades av, är ett exempel på – det framgår så vitt jag förstår det tydligt i domen, inklusive i kvinnans egna vittnesmål, att varken våld, tvång eller hot förekom).

    Här framkommer också följande:

    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Samtyckeskrav-och-skarpt-valdt_H102Ju308/?text=true

    ”År 2011 anmäldes 4 272 våldtäkter, men endast 168 personer dömdes för våldtäkt. Många anmälningar anses för vaga för en fortsatt utredning och läggs ned på ett tidigt stadium. Upp till 30 procent av utpekade misstänkta blir aldrig ens hörda av polisen. Många nedläggningar beror på bristande uppfyllande av våld/tvångsrekvisitet: Offret tror att ett nej räcker, men lag och domstolar kräver våldsamt motstånd (eller bevisad redlöshet).2 Även detta visar att en ny samtyckesbaserad lagstiftning behövs.”

    Många utredningar läggs alltså ner för att det redan vid anmälan är tydligt att det *inte var någon våldtäkt*.

    BRÅ skriver också i trygghetsundersökningen (sid 51):

    ”Här bör noteras att det kan vara svårt för en person
    att tolka huruvida en händelse juridiskt sett ska bedömas som sexuellt
    tvång eller våldtäkt. Det innebär att de våldtäktshändelser som rap
    porterats i NTU i juridisk mening kan vara lindrigare sexualbrott, som
    sexuellt tvång, eller vice versa.”

    Vi vet alltså inte exakt hur många av de här händelserna som är en faktiskt våldtäkt. Med hänsyn till det jag skrev ovan kan vi utgå från att alla inte var det.

    Mer behövs absolut göras på det här området men att bara förstora upp siffror tror jag inte leder någon vart. En av de viktigaste sakerna bör vara att uppmana människor att anmäla övergrepp, och jag är rädd för att FATTANUs statistik avskräcker mer än de uppmanar……

  5. alexandra Says:

    Men blir inte detta också lite fel?
    Ovanför den första (felaktiga) bilden skriver du att i de 1393 åtal år 2012 som rörde våldtäkt, så fälldes 320 personer. Sedan påstås att dessa 320 utgör 64% av de åtalade. Jag vet inte hur du får 320 personer att utgöra 64% av 1393, men jag får det till ca 23%.

    När jag dessutom kollar källan till siffran 64% så verkar den komma från en studie där man granskat endast 169 fall – där åklagaren yrkat på att den åtalade ska dömas för våldtäkt, vilket ju inte är detsamma som att själva anmälningen exempelvis gällt våldtäkt. Den siffran kommer alltså från ett sammanhang där man laborerar med helt andra antal fall än man gör här och blir därför uppenbart missvisande.

    Om man således glömmer de 64 procenten och istället laborerar med de 23% dömda som det faktiskt tycks röra sig om blir resultatet av 320 / 0,23 = 1391. Alltså snarlikt vår ursprungssiffra på 1393 fall. Kan det möjligen vara så att två personer dömts för flera fall av våldtäkter (alternativt att två fall gällt mer än en våldtäkt) och att resten utgörs av ett åtal = en våldtäkt?

    Det verkar dock fortfarande lite märkligt eftersom en viss del våldtäkter trots allt är gruppvåldtäkter. Således borde det finnas större andel gärningsmän än offer i de 1393 åtalen från 2012, vilket vi inte vet utifrån statistiken ovan. Eller ingår gruppvåldtäkterna i gruppen ”grov våldtäkt” och därmed inte finns med alls här?

    Fatta.nu:s statistiska uträkning är uppenbart fel, men detta blir inte heller riktigt rätt. Bra att du gjorde ett försök, men fortsätt gärna gå till botten med detta!

    Lycka till!

    • morpheus Says:

      Jag tolkar det som att 320 åtalade står får 64% av åtalen, dvs att en åtalad kan ha varit åtalad för flera brott. 1393 åtal är alltså inte nödvändigtvis detsamma som att 1393 åtalade. Precis som Hagwall skriver blir detta 2.8 våldtäkter per åtalad.

  6. De rädda barnens ungdomsförbund igen | WTF? Says:

    […] One size fits all: ”Att fatta och inte fatta” […]

  7. morpheus Says:

    Jag har lite fler invändningar mot bilden, och även mot FATTANUs resonemang i övrigt.

    Bilden verkar vara inspirerad av den här:

    Där representerar varje gubbe en våldtäktsman, medan i FATTANUs version så representerar varje gubbe en våldtäkt. Detta blir ju missvisande om varje åtalad representerar 2.8 våldtäkter. 700 gubbar borde då vara 250. Fast det beror på om man vill visa på antalet våldtäktsmän eller antalet våldtäkter. Jag ser inget fel i det ena eller det andra. Men då bör det vara tydligt, FATTANUs bild gör detta otydligt/missvisande.

    (Detta borde också gälla alla gubbar i grafiken, dvs anmälda, fällda osv, om jag tolkar det hela rätt.)

    Om 98% av anmälda våldtäktspersoner är män, vilket FATTANU skriver, så borde 2% (14 st) av gubbarna markeras som kvinnor för att bilden ska vara rättvisande (i nuläget antyder den att alla förövare är män). Om vi ska gå efter BRÅs data där 0,3% av män och 1,4% av kvinnor har blivit utsatta så ska 18% av gubbarna (eller 124 st) vara kvinnor, om jag räknar rätt (0,3/1,7). De siffrorna gäller dock övergrepp överlag, det framgår inte om denna fördelning också gäller våldtäkt. Förmodligen finns detta i BRÅs rådata.

    Här är en annan studie som är på gång:

    http://www.expressen.se/kvp/sextvang-mot-unga-kvinnor-vanligt/

    Enligt denna är män ca 33% av de utsatta. Siffrorna i den studien är dock väldigt mycket högre än i BRÅs undersökning så man måste ha använt olika definitioner (eller mätt över längre tid än senaste året).

    Falskanmälningar berörs inte alls i den svenska versionen. I bilden från theenlivenproject är sådana med (efter att ha fått kritik för inte ta hänsyn till detta).

    Här är uträkningarna och källorna:

    http://theenlivenproject.com/the-truth-about-false-accusation/

    Man tar med 2% i grafiken (fast det verkar som man har ritat fel för man fyllde i 2st gubbar som falskanmälda, istället för 2% – där är 1000 gubbar i bilden så 20 av dem borde vara markerade, och dessa borde vara bland de rapporterade fallen (de är per definition anmälningar), inte bland mörkertalet), dock står det inte 2% i källan, utan 2-8% (dvs 20-80 gubbbar). Det står också att man räknar bara bort dessa från de anmälda fallen, och inte från mörkertalet (fastän att de i grafiken är just i mörkertalet…) vilket man rimligen måste göra också. Om 92-98% av anmälda våldtäkter är äkta rapporteringar så är det den siffran man måste utgå ifrån när man uppskattar mörkertalet, inte 100%.

    700 (eller 250?) ska alltså reduceras något och 2-10 av anmälningarna bör markeras som falskanmälningar (eller så tar man bort dessa helt och hållet från såväl anmälningar som mörkertal – dock kan det vara väsentligt att belysa att falskanmälningar förekommer då detta tydliggör att en anmälan inte automatiskt kan likställas med en faktiskt våldtäkt).

    Det finns också undersökningar som visar att andelen falskanmälningar är högre men jag har inte kikat närmre på dem.

    Sedan har vi det jag skulle vilja kalla för felaktiga anmälningar. Det är inte frågan om en falsk anmälan där den som anmäler medvetet ljuger, utan en anmälan av en upplevelse som juridiskt inte kvalificerar som våldtäkt även om man utan förbehåll tror den som gör anmälan på dennes ord. Detta berörde jag i det förra inlägget, dock fanns inga siffror i den källan. Det står bara att ”många” anmälningar läggs ner för att de inte uppfyller rekvisitet. Med andra ord behöver en viss del (”många”?) av de anmälda våldtäkterna räknas bort och inte likställas med faktiska våldtäkter, och återigen bör detta också påverka mörkertalet (likt friande domar där man kom fram till att en våldtäkt inte hade skett).

    FATTANU står som jag tolkar det bakom en samtyckeslag som jag tolkar som att man vill ha omvänd bevisbörda, dvs den anklagade måste bevisa sin oskuld. Detta anser jag inte är förenligt med en rättsstat.

    http://debatt.svt.se/2013/09/09/fatta-att-sex-handlar-om-samtycke/

    ”Vi vill se en lag där brist på samtycke utgör definitionen av en våldtäkt – den som blivit utsatt för våldtäkt ska inte behöva motbevisa orimliga påståenden.”

    Jag hoppas dock att jag har tolkat detta fel. Jag hittar inget om ett konkret lagförslag från FATTANUs sida som tydliggör vad de menar.

    FATTANU pratar även om våldtäktskultur och maskulinitetsnormer, vilket t.ex. RAINN (USAs ledande organisation när det gäller prevention av sexuella övergrepp/våldtäkt) avråder från:

    http://time.com/30545/its-time-to-end-rape-culture-hysteria/

    Om vi bara pratar om maskulinitetsnormer så riskerar vi att osynliggöra män som utsätts för övergrepp av kvinnor, samt kvinnor som utsätts för övergrepp av kvinnor.

    Här vill jag också invända mot användandet av absoluta tal. 1 våldtäkt är 1 våldtäkt för mycket, det tror jag att vi alla kan skriva under på, men när BRÅs statistik visar att endast 0.8% av de som svarade ansåg sig vara utsatta för övergrepp under det senaste året så tycker jag att det är direkt felaktigt att prata om en våldtäktskultur. De allra flesta människor verkar, enligt BRÅs undersökning, inte ha svårt för att kommunicera i sexuella situationer, eller för att respektera gränser.

    I nedanstående bok (sid 240) beskrivs även studier av dömda våldtäktspersoner och det är en rättså komplex bild, dock framträder bl.a. svår uppväxt (fosterhem, misshandlad av föräldrar, missbrukande föräldrar osv), uppvuxen i en sexualfientlig miljö och i många fall en border-linepersonlighet.

    http://www.adlibris.com/se/bok/sexologi-9789147015450?;utm_campaign=PricerunnerCpc&utm_source=Pricerunner&utm_medium=referral

    Det är alltså andra bakomliggande faktorer än någon form av genomgående våldtäktskultur i samhället.

    Summering gällande själva bilden:

    En korrigerad bild borde, i alla kategorier, vara tydlig med om man pratar om antalet anmälningar eller om antalet anmälda personer. Den borde vara tydlig med att friande domar inte kan antas vara faktiska våldtäkter. Den borde korrigera mörkertalet nedåt med hänsyn till falska och felaktiga anmälningar. Vidare borde kön vara tydligare representerat. Det bör också vara tydligt att mörkertalet är en *väldigt* grov uppskattning och inte att likställa med faktiska våldtäkter.

    Jag har säkert gjort några tankevurpor och/eller räknefel ovan men den allra främsta slutsatsen är att FATTANUs bild i mina ögon är väldigt slarvig. Det här är en känslig fråga och min avsikt är absolut inte att trivialisera våldtäkt. Som jag skrev i förra inlägget är jag nöjd först när antalet våldtäkter når noll. Men det är viktigt att vi tolkar undersökningar/statistik korrekt.

    Det ska också betonas att jag tycker att det finns ett allvarligt problem även i de fall när en våldtäkt faktiskt inte skedde. T.ex. även de som gör en felaktig anmälan har ju befunnit sig i en situation (förmodligen tillsammans med en ”vanlig” person (jfr studierna på dömda våldtäktspersoner)) som var så jobbig att de gick till polisen och anmälde den, detsamma gäller alla de som inte vågade/orkade anmäla. Det kan mycket väl vara så att nuvarande lagstiftning behöver ses över (dock ej till omvänd bevisbörda). Finns det någon utredning av nedlagda åtal som kan hjälpa till att precisera problematiken? Det är förmodligen också rimligt att lägga mer resurser på att (på ett positivt och icke skuldbeläggande sätt) prata om sexuell kommunikation i skolor som en obligatorisk del av sexualundervisning. Nollvision.

  8. eps Says:

    Hur ser det ut med andelen anmälningar som går till åtal och andel åtal som blir fällande domar för andra brott? Jag antar att det är intressant om man ska uttala sig om hur höga eller låga de här siffrorna är.

  9. morpheus Says:

    Angående det jag kallar felaktiga anmälningar ovan, se sid 78-71 här:

    http://www.bra.se/download/18.4dfe0028139b9a0cf4080001719/1348581551900/2012_11_kriminalstatistik_2011.pdf

    32% av våldtäktsanmälningar 2011 blev tekniskt uppklarade (38 av 120 anmälningar). Detta innebär om jag förstår det hela rätt (någon som är mer insatt bör tillfrågas för att garantera mer korrekta svar) att de antingen lades ner för att man kom fram till att inget brott begicks (ingen våldtäkt förekom), att brott ej kunde styrkas (man vet ej om någon våldtäkt förekom?), att brottet omrubricerades (t.ex. till misshandel, sexuellt ofredande) och liknande. Detta faktum bör också påverka mörkertalet.

    Jag är inte säker men jag tolkar det som att alla ouppklarade anmälningar (ca 50%) innebär att man kunde styrka brott men inte kunde identifiera eller fånga någon misstänkt. Jag får dock inte ihop detta med att man säger att de flesta våldtäkter sker i hemmet/av någon man känner så jag kan ha fel.

  10. Om det låter för dåligt för att vara sant är det oftast det | No size fits all Says:

    […] mitt inlägg i förrgår använde jag tillgängliga data för att så gott det går ge en verklighetsnära bild av relationen […]

  11. #FATTA att vi feminister inte behöver bry oss om fakta! | Jämställdhetsfeministerns blogg Says:

    […] från människor som bland annat påpekar att FATTAs siffror inte har stöd i verkligheten, eftersom fakta är att 64% (inte 12%) av åtalen för våldtäkt leder till fällanden dom i Sverige. De duktiga feministerna i […]

  12. #MVH | WTF? Says:

    […] tar de upp våldtäkter och går genast efter FATTAs bilder och statistik, den som blivit bemött som rent felaktig en vecka INNAN det här programmet […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: