Aftonbladets historiesyn och S:ta Claras 25-åriga soppkö

I måndags bidrog Aftonbladets ledarsida återigen med ett starkt bidrag i grenen: Skylla på Alliansen för att Sverige är så rikt och invånarna så givmilda att rumänska romer heller kommer hit och tigger än lever i misär i Rumänien. Denna gång var det Eva Franchell som i ett märkligt aktstycke slog fast att det enda som var kvar av det Folkhem som fanns 1974 var ABBA…

1974 alltså, då det fortfarande var två år kvar tills lagen om den folkhygieniska tvångssteriliseringen skulle avskaffas. Det var fem år kvar tills Socialstyrelsen skulle avskaffa sjukdomsklassningen av homosexualitet. Det räknades som naturligt att hela familjer raderades ut i trafikolyckor. (1970 omkom 58(!) barn under fem år i trafikolyckor, 2012 var den siffran nere i 1.) Kvinnors liv var i snitt sex år kortare än idag, mäns liv i snitt åtta år kortare. Om 1974 var Folkhemmet skall vi vara glada att Folkhemmet inte finns kvar. Sverige 2014 är på punkt efter punkt ett renare, säkrare, barnvänligare, hälsosammare, mer tolerant och rikare land att bo i än det var 1974. (Det enda som var bättre då var att vi då hade ett Försvar värt namnet).

I går skrev Sakine Madon i Expressen ett utmärkt svar på Franchells drapa. Jag kan komplettera Sakines text med historien om soppköket vid S:ta Clara kyrka som jag bloggade om i förfjol, (med 4000 träffar på en dag mitt hittills näst mest lästa inlägg**). Helene Claesson, Chefredaktör på Direktpress skrev då i sin krönika om en bild som valsat runt på nätet:

Jag såg bilden på Twitter och reagerade väl som de flesta andra med någon slags förbannad bestörtning. Det här är inte värdigt vår stad. Vi pratade på redaktionen och bestämde så klart att i morgon går vi dit. Vi måste skriva om det här.
Nu är det ju ingen hemlighet att Twitter är en ankdamm (om än en mycket användbar sådan) befolkad av framförallt mediefolk så vi borde kanske inte blivit förvånade när vi möttes av flera andra reportageteam den där morgonen. Men ganska snabbt fick vår reporter och fotograf en dålig magkänsla.
Dels för att det var uppenbart att människorna i den där kön mådde dåligt av deras närvaro, dels för att den berättelse de fick av kyrkans personal inte riktigt stämde med den de trodde att de skulle möta.

S:ta Clara kyrka har haft soppkök för behövande sedan 1989, då var statsminister, finansborgarråd och socialborgarråd socialdemokrater*, så när AlliansfrittAftonbladets ledarsida och Roger Mogert för två år sedan försökte ta poäng på det blev det rent pinsamt. Dagens Arena publicerade ett bombastiskt pekoral. Det har,  i eftertankens kranka blekhet kan man tro, flyttats runt och begravts långt ner på deras sajt, men kan nu hittas här:

”Denna bild förklarar mer än våra 6 800 inlägg”, skrev Alliansfritt Sverige.

Jag håller med. I framtiden är det bilden av soppkökskön den 14 mars 2012 utanför S:ta Clara kyrka som vi kommer att minnas.

Och vi kommer skämmas för att vi lät det gå så långt.

Direktpress, däremot, gjorde det varje hederlig publikation bör göra: kollade en bra story. Efter att ha läst deras reportage kan man dra slutsatsen att allt visst är inte bra, det finns mycket kvar att göra, men att bilden på kön skulle vara en bild av ”Nya kalla Sverige” finns det inget fog för. Jag konstaterade då att antalet  bostadslösa i Stockholm sedan Alliansen fick makten 2006 har minskat med 250 personer, trots att befolkningen ökat kraftigt. Att soppkön var lång förklarades framför allt av två saker: 1. Gruppen hade ökat med arbetssökande från utlandet, mest från EU-länder i öst, och asylsökande/papperslösa. 2. Maten hade blivit bättre:

Från början riktades utskänkningen nästan bara till narkomanerna på Plattan.
– Men i dag har det mesta av narkomanin flyttat till Söder. I dag får vi hit fler psykiskt sjuka, ensamma och sköra människor i stället, säger [kyrkoherden] Carl-Erik Sahlberg. Många är bostadslösa svenskar, andra är gästarbetare eller asylsökande personer som inte har någon annanstans att ta vägen. Behovet har alltid funnits, men fördelningen av människor har varierat, säger  Carl-Erik Sahlberg. Kanske har antalet ökat på senare år, säger han.
– Just nu är det fler än på länge. Jag tror att det beror på att vi fått hit två nya volontärer som varit väldigt duktiga på att hitta nya ställen som vill skänka mat. Den enkla förklaringen till att det kommit fler de senaste månaderna är nog att vi har fått bättre mat, säger Carl-Erik Sahlberg.

* Statsminister var då Ingvar Carlsson (S).  I Stockholm rådde på den tiden samlingsstyre, men finansborgarrådsposten innehades av Mats Hulth (S) och socialborgarråd var Karin Jonsson (S).

** Slaget enbart av inlägget om Mona Masris fejkade reportage om Fattiga Frida, som fick 30 tusen träffar första dagen.

1 tanke på “Aftonbladets historiesyn och S:ta Claras 25-åriga soppkö

  1. Här bevisar du än en gång att män saknar inlevelseförmåga och/eller viljan att förstå hur barn idag har det.

    Svenska barn har det generellt sett mycket sämre idag än 1974. Barn tvingas fram och tillbaka mellan bråkiga föräldrar eller ibland föräldrar som är sams men där ingen egentligen vill ta ansvar för barnet. Barn idag drabbas mycket mer av knark som lätt beställs via nätet. Barn drabbas också mycket mer indirekt av knark när föräldrar eller kompisar knarkar och/eller skadas av påverkade bilförare lärare mm. Barn idag äter mycket mer lyckopiller än på 70talet. Skolan är mycket sämre idag än på 70talet och framför allt mer ojämn. Barn idag drabbas verkligen hårt av oseriösa riskkapitalbolag som bara vill tjäna pengar och som sen skiter i eleverna och/eller går i konkurs. Skolhälsovården är rejält nedmonterad. Ungdomsgårdar och andra fritidsaktiviteter som ”Kommunala musikskolan” och ”Vår teater” är också nedmonterad. Äldre elever får inte prao-plats om inte föräldrarna har kontakter och ungdomar har mycket svårare att få jobb och bostad.

    Nej idag tvångssteriliserar man inte vilket får till följd att många barn tvingas växa upp med en psykiskt störd förälder. Hur bra är det då? Tycker du det är ett framsteg?

    Vi hade betydligt mindre hedersvåld i Sverige 1074. NEJ jag är inte rasist men hedersvåldet påverkar oss alla i vissa områden i Sverige dit rika etniska svenskar aldrig skulle sätta sin fot.

    Ang soppköken så har svenska kyrkan m.fl. slagit larm om att det är en annan kategori människor som tvingas söka sig dit nu. Det är i hög grad ensamstående mammor! som inte får någon hjälp alls längre. Både feminister och kvinnohatare samt yrkeslivet och samhället i övrigt föraktar på ensamstående mammor. Både feminister och kvinnohatare gullar med pappor hur våldsamma och oengagerade de än må vara. Anställningstryggheten är i praktiken borta genom acceptans av otrygga anställningsformer. De som verkligen lever på samhällets botten är därför ensamstående mammor med barn helt utan hopp om en förbättring.

    Att Sverige 2014 skulle på punkt efter punkt vara ett renare, säkrare, barnvänligare, hälsosammare, mer tolerant och rikare land att bo i än det var 1974 är en ren lögn antagligen från en ”vit kränkt man” som du själv

Lämna en kommentar