Genvägen till mer och bättre mat

På Framstegsbloggen i DN skriver Anders Bolling om en uppseendeväckande omvändelse. Mark Lynas, en av världens mest kända miljöaktivister och en av grundarna av anti-GM-rörelsen gick i januari ut och berättade att han kommit fram till att han hade haft fel. Genmodifierade grödor är inte ett hot mot mänskligheten, tvärtom är de en möjlighet.

För att förstå hur sensationell denna nya inriktning är skulle man kunna jämställa detta med när drottning Kristina abdikerade och konverterade till katolicismen. Fast det vore orättvist. Det är som om Gustaf II Adolf hade gjort det.

Att vara försiktig med ny teknik är mycket klokt, men förr eller senare är tekniken inte ny längre, och det finns gränser för hur länge försiktighet är en dygd. Mer än 500 forskargrupper har publicerat 130 studier som samstämmigt visat att genmodifierade grödor inte utgör större hälsofara än traditionellt odlad mat. Man har ännu inte kunnat påvisa att någon människa insjuknat eller avlidit på grund av GM-mat. Däremot dog över 50 personer och 3.500 fick njursvikt efter att ha ätit ekologiskt odlade groddar från en gård i Tyskland 2011.

Det fortsatta motståndet mot genmodifierad mat hade väl inte varit ett problem om det inte var så att genmodifiering av allt att döma är enda sättet att föda världens befolkning utan väldigt stora miljökonsekvenser. Vi kommer att bli drygt två miljarder fler, och på något sätt måste matproduktionen fortsätta att öka – precis som den i trots mot tidens domedagsprofetior kunde göra mellan 1960 och 2000, tack vare Norman Borlaugs växtförädlingsrevolution.

Naturen ”genmodifierar” sig själv hela tiden, om än långsamt, och människan har aktivt förädlat växter i tusentals år. Modern genmodifiering är en träffsäkrare form av växtförädling. Med GM-teknik bjuder nya sorter på färre överraskningar och oönskade egenskaper än med traditionella metoder. Det man vill uppnå är inte bara ökad avkastning utan också sådant som ökad motståndskraft mot skadedjur (mindre behov av giftbesprutning), bättre hållbarhet (mindre andel kasserad mat), ökat näringsvärde och bättre smaker.

Det stora problemet med GM-grödorna rör patenträtten, men det problemet gäller också ”vanliga” grödor och måste lösas ändå.

I Sverige kom nyligen en rapport om GM av Ivar Virgin, doktor i biokemi och forskare på Stockholm Environment Institute.

– Europas regelverk ska skydda miljö och hälsa, men regelverket kväver ofta GM-grödor som skulle kunna bidra till ett mer miljövänligt jordbruk i sin linda. I dag finns det bara två grödor på den europeiska marknaden, en potatissort och en majssort, och de odlas i mycket begränsad utsträckning, säger Ivar Virgin.

Rapporten menar att dagens riskbedömning av gentekniskt förädlade grödor miljö- och hälsoperspektiv behöver kompletteras med en djupare analys av grödornas egenskaper, med både för- och nackdelar.

– En sådan analys skulle hjälpa oss att använda gentekniken som ett verktyg för att nå ett resurseffektivt jordbruk och en hållbar bioekonomi, säger Ivar Virgin.

Ett svar to “Genvägen till mer och bättre mat”

  1. 100 dagar, 100 blogginlägg, hela listan! | No size fits all Says:

    […] Genvägen till mer och bättre mat […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: