Griniga blattar och kackerlackor

I samband med debatten efter SD:s järnrörsfilm beskrev Boris Benulic det korkade med Zlatan-och-kebab-typen av kampanjer. ”…och vad gör vi med griniga blattar?”

I spåren av SD–bråket marknadsförs nu en T-shirt med texten ”Blatte-lover” Meningen är att man genom att bära plagget ska visa sin uppskattning av alla blattar som gör Sverige så mycket trevligare – och så räknar man upp ett antal musiker, fotbollsspelare och komiker och förstår inte hur dum och rasistisk en sådan tankegång är. Rasistisk är den därför att den kopplar ”blattigheten” till förmågan att underhålla. Resonemanget kan sammanfattas som: Inte kan vi stänga gränserna – för vem ska då göra fyra mål på England?

Vi människor har vissa oförytterliga rättigheter just därför att vi är människor. Kön, hudfärg eller religion har inte med saken att göra.

Punkt. Slut.

Men många av dem som vill försvara oss blattar gör det med argumentet att vi blattar är en skojsig färgklick i kulturen. Men vad gör vi med alla de blattar som är tondöva, saknar bollkänsla och humor? De kan inte stå på en scen, spela i landslaget eller bli ståuppare. Ska vi kasta ut dem?

Att använda argumentet att invandrare tillför så mycket som gör tillvaron roligare för svennar är dumt. Även sura, tvära och griniga blattar som jag har vissa oförytterliga rättigheter.

Det är där försvarslinjen i debatten går – inte i en subjektiv värdering av svartmuskiga människors eventuella bidrag till lördagsunderhållningen.

Då går det som med Miljöpartiets kampanj där läsarna anmodades lägga upp bilder på ”lyckad invandring”, föga förvånande användes den direkt till att också lägga upp bilder av ”misslyckad” dito.

SD har uppmärksammat problem som uppfattas som verkliga av många som bor i Sverige, problemet är att deras politik inte kommer att lösa problemen. Det de andra partierna måste göra är att bry sig om de problem som finns, och lägga fram förslag som faktiskt hjälper. I stället tar många tillfället i akt att vädra sitt klassförakt, de som tycker ”fel” stämplas som lågutbildade lantisar, white trash med billig klädsmak. Eller som kackerlackor som skall gasas.

Men man vinner inte striden genom att sänka sig till deras nivå. Den skada Sverigedemokraterna orsakar det svenska debattklimatet består inte primärt av att de i sin argumentation är dumma i huvudet, utan av att de gör även motståndarna dumma i huvudet.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, debattklimat, #blogg100

Försvaret är inte vilken budgetpost som helst

Somliga vill förklara och ursäkta statsministerns uttalande om försvaret med att alla intressen definitionsmässigt är särintressen. Så kan man i och för sig argumentera, men om allt är särintressen blir ju begreppet meningslöst. Använder man ordet särintresse är det ju för att skilja det man talar om från allmänintresset. Som f d M-riksdagsmannen Rolf K Nilsson skriver på Newsmill om statsministerns uttalande:

Inom politiken är ”särintresse” en beskrivning av en grupp individer, en organisation, en verksamhet eller också en tanke, en idé som står för åsikter och förslag som speciellt – eller endast – gynnar den egna gruppen och inte något man strävar efter för allas bästa.

Men det finns tre områden som, om man menar att ord faktiskt bör betyda något, är allmänintressen. Allt annat i samhället kan lösas genom frivilliga sammanslutningar i företag, föreningar och lokalsamhällen, men det finns tre områden som ingen annan än staten kan garantera: försvar, polis och rättsväsende.

Man kan invända att försvarsindustrin och försvarsanställda – officerare, soldater och sjömän – representerar sina egna särintressen, och så är det. Men försvaret är ett allmänintresse. Allmänintressen skall ha så mycket resurser och så god styrning att de fungerar bra. Punkt. Försvaret skall inte vara en budgetregulator. Har man gott om pengar så kan man slänga in några vaktparader till, men försvaret skall ha så mycket pengar att det fungerar, inte mindre, och inte mycket mer heller.

Ledarsidan på SvD skriver

Just när man trodde att Moderaterna hade nått botten i försvarspolitiken kom partiledaren rusande med spaden. Vid ett möte med riksdagsjournalisterna igår bagatelliserade han Sveriges klena försvarsförmåga och reducerade Försvaret till ett i raden av särintressen.

Så har det blivit klarlagt vad som är ett särintresse i nymoderaternas Sverige: En åsikt som inte delas av Fredrik Reinfeldt.

och avslutar

Fredrik Reinfeldt påpekar att varken Socialdemokraterna eller Allianspartierna, där det finns kritiska röster, har lagt skarpa förslag om mer resurser, och här krävs förstås ändring om S, FP, C eller KD ska ta över den mantel som M tröttnat på. Fast som sakargument är det klent. När blev det faktum att andra gör fel ett skäl för Moderaterna att göra detsamma?

En annan Fredrik skräder inte orden (det gör han sällan):

Nu uttalar sig alltså Fredrik Reinfeldt i frågan och hade jag haft ett medlemskort som bevisade mitt medlemsskap i de nya Moderaterna och hade jag haft en sax bredvid mig så hade dagens uttalande fått mig att skapa konfetti av medlemskortet. Att kalla ett fungerande försvar, en acceptabel försvarsförmåga, för ett särintresse skiljer sig så enormt mycket från hur jag ser på landets försvar. Sällan har jag känt mig så gammal och icke-ny som nu. Men. Reinfeldt och jag är överens om en sak och det är att hotbilden mot Sverige idag och sannolikt även den kommande veckan eller månaden är låg. Det finns inga signaler på att Vladimir Putin tänker kasta sig över Sverige bara för att han har lust.

Problemet är bara att det försvar som firma Reinfeldt/Borg/Enström skapar idag inte är det försvar vi skall ha idag, imorgon eller de kommande åren. Det försvar som skapas är det försvar vi skall ha om 5-10 år, och Reinfeldt beter sig som en bilförare som är så säker på att ingen olycka kommer att ske att han skiter till och med i trafikförsäkringen på bilen.

[uppdatering: Fredrik tycker vår beredskap är god, det tycker inte Fredrik]

[uppdatering2: Johanne Hildebrandt tycker att statsministerns prat om ”särintresse” är förödande]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om försvaret, politik, fredrik reinfeldt, #blogg100

Carl XVI Gustaf skall inte pensionera sig

Att Republikanska Föreningen vill att kungen skall abdikera är inget märkvärdigt, det vill de jämt. Konstigare är de rojalister som tycker att kungen borde abdikera för att ”ge plats” åt Victoria. Victoria och Daniel har fullt upp med att vara småbarnsföräldrar, hur någon i onödan kan vilja lägga tyngden av ett statschefsämbete ovanpå det begriper jag inte. Ibland blir det nödvändigt – Som när kronprinsessan Elisabeths far kung George VI hastigt avled 1952. Hon blev drottning Elisabeth II när hennes första barn var tre och det andra ett och ett halvt år gammalt – Men det är knappast något man bör orsaka med berått mod. Om kungen blir lika gammal som sin farfar och farfarsfar så kommer prinsessan Estelle att vara 27 år då mamma blir drottning och hon kronprinsessa, det finns ingen anledning att stressa dit.

Drottning Elisabeth kommenterar själv, nåja, nyheten att drottning Beatrix av Nederländerna, Curaçao, Aruba och Sint Maarten beslutat abdikera till förmån för sin son här.

Behovsprövat barnbidrag bedräglig balansakt

Joakim Holmertz från LUF gillar inte att miljonärer får barnbidrag eftersom det enligt honom innebär att låginkomsttagare betalar de rikas barnbidrag. Nej Joakim, de som tjänar mer betalar mer i skatt, både i kronor och i procent. Holmertz föreslår att barnbidraget skall inkomstprövas. han ser där Storbritannien som ett föredöme.

En behovsprövning av barnbidragen skulle ge kraftiga inlåsningseffekter, hur det slår är systemet i Storbritannien ett avskräckande exempel på. Där trappas flera bidrag och förmåner ned i takt med ökad inkomst vilket lett till att människor låses fast i fattigdom. I Sverige trappas försörjningsstöd och bostadsbidrag redan ner i takt med ökad självförsörjning, att dessutom behovspröva barnbidraget skulle innebära en fattigdomsfälla där det blir meningslöst att lönearbeta mer eftersom man inte får behålla något av inkomstökningen. För att undvika skadliga tröskeleffekter så skulle gränsen behöva sättas så högt att nästan alla som får barnbidrag idag skulle få det även med det nya systemet. Den lilla besparing som skulle göras skulle ätas upp av kostnaden för kontroll och administration.

Att införa behovsprövade barnbidrag skulle vara sämsta sortens plakatpolitik: ett system som ”ser bra ut” men i verkligheten stjälper mer än det hjälper.

Det vore främmande för vår politiska tradition.
…
…
…
Hahaha, gick ni på det där sista?

Nå, det är ändå ingen anledning att utöka ”känna sig god”-politiken till fler områden.

Hans Engnell vill på sikt avskaffa barnbidragen med motiveringen att föräldrar själva bör betala kostnaden för barn. Här håller jag för en gångs skull inte med honom.
Ett argument som ofta framförs är att det är “de andras” pengar som delas ut till föräldrarna av någon slags snällhet eller tillochmed som röstköp. Detta argument håller inte. Förr i tiden var barnen föräldrarnas pensionsförsäkring. Skatterna var låga, föräldrarna betalade för barnens uppväxt och fick tillbaka detta som trygghet på ålderdomen. Nuförtiden går vinsten av barnens arbete inte till föräldrarna utan i stället till staten, och de barnlösa, genom höga skatter.
Föräldrarna betalar också höga skatter och har därmed också mindre möjlighet att själva betala för barnens uppväxt. Därför är det i statens, och de barnlösas, intresse att ge tillbaka en del av de indragna skattepengarna till föräldrarna, för utan barn, inga skatteintäkter alls i framtiden. Effekten av högskattesamhällen med generella välfärdssystem blir att speciella skattelättnader/bidrag måste ges till familjer med barn. Att säga att det är ”statens” eller ”skattebetalarnas” pengar är en (vanlig bland socialister) felsyn, det handlar om en del av de pengar som var föräldrarnas från början. Staten, och de barnlösa, går med vinst på att barn föds och uppfostras. Det är en vinst som staten med sitt våldsmonopol tvingar till sig från föräldrakollektivet. Det är inte en ”subvention” att en del av dessa pengar direkt går tillbaka till föräldrarna. (Ett åskådligare system skulle vara barnavdrag, vilket var på förslag, men vänstervarianten med bidrag vann i Sverige. Dock är det inte ovanligt utomlands.)

Endast Sverige storsvenska kulturimperialister har

I Norge pågår sedan en tid en infekterad strid runt kulturministern Hadia Tajik, förra veckan såg sig Aftonbladets  Martin Aagård manad att slänga sig in i kampen. Sagt och gjort, han utmålade i en artikel det nynorska språket(!) som nytt, konstgjort och till sin natur brunanstruket. Detta eftersom ett hårt angrepp på kulturministern från journalisten Jon Hustad skrivits just nynorska. Aagårds drapa blir ännu mer obegriplig då det visar sig att kulturministern Hadia Tajik själv använder nynorska hellre än bokmål

I Bergens Tidende kallar Hilde Sandvik svenskarna för Nordens preussare (en figur hon för all del inte är först med, redan salig Anderz Harning kallade sitt hemland Sverige för Nordpreussen) och hon gör det på nynorska, bra tillfälle att öva även på det språket.

Preika, på trykk i Aftonbladet førre fredag, kjem frå eit Sverige som har utreinska alt som minner om motkulturar i gläsbygdene og plassert eit lydig proletariat i drabantbyar for å kunne ha kontroll på dei. No skal også nynorskingen – og «den förtryckande norska protestantismen», så uendeleg langt frå Stureplans sjampanjedynka stekare (*) – tynast av storebror i aust. Vi (dvs. vestlendingen) må gjere opp med 1800-talets førestellingar (dvs. språket) – vi skal la oss «dusje i påverknad utanfrå» – og tvingast til endring.
Slik talar ei fordums kolonimakt.
Som om vi ikkje hadde nok med Oslo-sentralismen, som under Arbeiderpartistyret har freista så godt dei har kunna å gå den einsrettande Stockholms-eliten i næringa.

I Verdens Gang skriver Aslak Nore om svensk kunskapslöshet. Jag måste tyvärr ge honom rätt där, svenskar vet mycket mindre om våra grannländer än vad de vet om oss. Till en del är detta naturligt, Sverige är ett större och mäktigare land, men skillnaden är mycket större än vad den borde vara. Det finns en svensk självtillräcklighet att inget av intresse händer utanför våra gränser, (om det inte händer i USA förstås). Denna inställning gör att en känd debattör som Martin Aagård utan att blinka häver ur sig mängder av faktamässigt felaktiga påståenden för att kunna få ihop sin tes (å andra sidan skiljer det tillvägagångssättet ju sig i och för sig inte från den svenska debatten om svenska förhållanden). Så kära läsare, jag tycker ni skall ge Aslak Nore fel, han tror att svenskar är dåliga på att förstå norska, nu har ni chansen att öva upp både språk- och faktakunskaper om vårt grannland på andra sidan Kölen.

When in Europe, do miss Skurup

Biblioteksbladet rapporterar:

Skurups bibliotek har tidigare lånat ut en djurrättsaktivist, en militär och en lesbisk kvinna, vilket var ett uppskattat inslag på den lilla orten. Inspirationen kommer från ett danskt antivåldsprojekt; låna en fördom för att få större kunskap. Även en polis, pilot och präst har ställt upp och berättat om sina yrken för intresserade. Bibliotekarien Kerstin Wallner berättar att projektet bytt namn till levande bok för att signalera att man inte vill bidra till fördomar.

– När en av biblioteksmedarbetarna berättade om sin väninna som tjänat pengar på att sälja sin kropp så nappade vi. Det kunde ju vara ett unikt tillfälle för allmänheten att få veta mer om ett slags ofrivilligt arbete som ofta sker i det fördolda.

Fördolt ja. Men ofrivilligt? Är det inte lämpligt att låta väninnan berätta hur hon själv upplevt det först?

Följande text publicerades i kommunens evenemangskalender:

”9 mars. Vi fortsätter med yrkesgrupper under bokstaven P. Den här lördagen kanske du får möta en poet, parkeringsvakt och prostituerad. Nu har du chansen att ställa frågor om deras arbetsliv”.

Bibliotekarien Kerstin Wallner, beklagar ordvalet.

– Det har gått för snabbt kring publiceringen och den olyckliga formuleringen står ingen av oss för. Men det tråkigaste är att själva tanken med att låna en levande bok är ju att slå hål på fördomar, istället får det nästan motsatt effekt, menar Kerstin Wallner.

Är det en alltså en ”fördom” att det faktiskt kan vara ett yrke att vara sexarbetare? Men, jaja, om ni nu absolut inte vill gå med på att det kan vara det så är det väl bara att ändra rubriken. Det behöver ju inte vara ett yrke som ni lånar ut, för det var väl inget yrke att vara lesbisk, eller?

Biblioteket i Skurup kommer även fortsättningsvis att låna ut levande böcker. Den 9 mars har den prostituerade dock bytts ut mot en politiker, som ska berätta om sitt uppdrag.

Varande politiker själv avstår jag från vitsar på temat.

Biblioteket såg det alltså som säkrast att gå på den av justitieministern stadfästa principen om huruvida man skall låta prostituerade komma till tals i frågor som berör dem: “Det är en främmande syn, en ståndpunkt som är väldigt svår att förena med den syn på prostitution som jag tycker att man ska ha” (Riksdagsanförande 23 oktober 2007). Meningen med projektet är alltså att vi skall bearbeta våra fördomar… om inte fördomarna gynnar rådande moralparadigm förstås, då skall de vara kvar.

Ystads Allehanda skriver också, men glömmer detaljen att det inte alls bara varit ”yrken” som lånats ut på biblioteket i Skurup. På twitter ser jag att det inte är första gången bibliotek får kalla fötter inför risken att någon skulle kunna få uppfattningen att sexarbete inte är 100% elände. Författaren till Phonephucker avbokades eftersom hennes bok ansågs vara för positiv.

Den yngre generationen som inte kopplade vad rubriken handlade om kan läsa här.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om bilbliotek, moralpanik, sexarbetare, kultur, skurup, #blogg100

Torolf – Transportstyrelsen, 3-0

Kommer ni ihåg historien om lokföraren som kört prickfritt i 25 år men stängdes av från arbetet efter att han fått en aspergerdiagnos och en (felaktig) adhd-diagnos? Den är nu rättsligt avgjord. Det tog Högsta förvaltningsdomstolen bara tio dagar att komma fram till sitt beslut: De ger inte prövningstillstånd till Transportstyrelsens överklagan och därmed är det Kammarrättens (som fastställde förvaltningsrättens) dom som gäller: Lokföraren Torolf Jansson får åter rätt att köra tåg.

Transportstyrelsens agerande har fått hård kritik, bland annat av riksdagsledamoten (KD) Pernilla Gunther.

Alla människor förtjänar en individuell bedömning över sina kunskaper och färdigheter. Vi kan inte tillåta att individer klumpas ihop i en grupp, där spektrat över tillståndet i diagnoser är så vitt och brett som det är inom dagens neuropsykiatri.

Transportstyrelsen visar genom sitt agerande, att man inte bryr sig om människan Torolf Jansson bakom diagnosen Aspergers. Man bryr sig endast om att till varje pris slippa personer inom transportyrken, som har en funktionsnedsättning.

Transportstyrelsens agerande mot Torolf Jansson handlar om ren diskriminering och förföljelse av människor med funktionsnedsättning.

Högsta förvaltningsdomstolen har nu gett henne, Torolf Jansson och alla andra som skulle drabbas av Transportstyrelsens inskränkta synsätt rätt.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om transportstyrelsen, diskriminering, adhd, aspergers, tåg, torolf jansson, #blogg100

Köttfri torsdag

Idag blir det bara fisk. Egentligen en dag för tidigt, men nyhetsflödet ville annorlunda.

Sedan Genusfotografen uppmärksammat en dansk fisketidnings fiskfetishistiska pinupbilder så svarade en dansk och tyckte att svenskar är genustalibaner som inte ser humorn i bilderna. Jag kan ge honom delvis rätt på så sätt att det finns en humorlöshet och avsaknad av självdistans i den svenska debatten, och det gäller inte bara genus, allt från motståndaren tolkas på sämst möjliga sätt. Och Danmark (ev. NSFW) är som bekant inte Sverige. Men… en del av bilderna är ju rätt ostiga. Jag har, som återkommande läsare av denna blogg vet, inte något emot sexualiserade bilder i sig, men är det i reklam eller en facktidning som egentligen handlar om annat så bör det det inte överanvändas och det bör också vara någon variation för att inkludera många läsare. (Det bör det förresten vara ändå, slentriannaket är ju bara trist.) Leker man med identiteter och roller gör det mig inget om några av dem skulle vara ”traditionella”. Men tidningen är ju dum om den alienerar sin läsarkrets med att bara visa bilder av en typ som många av  av den inte vill se. Andelen män bland ”Fisk&Fri:s” fiskepiger var mycket liten. Men det är möjligt att bara en procent av de danska sportfiskarna är kvinnor så i så fall har de väl gjort en korrekt bedömning.

Utsättningen av lax- och havsöringsyngel, så kallad smolt, i Stockholms Ström kan fortsätta sedan staden inlett samarbete med en ny sponsor. Denna verksamhet är helt avgörande för sportfisket i Strömmen, all lax och havsöring som fångas där kommer från utsättningarna. (Nu är alltså finansieringen säkrad, men utsättningen hotas fortfarande. EU vill förbjuda all utsättning av odlad lax i Östersjön)

En forskare är i Kristianstadsbladet kritisk till den bristande utvärderingen av de svenska åtgärderna för att hindra att ålen utrotas, enligt honom går det inte att avgöra om åtgärderna hjälper eller ej. Hans råd är enkelt: sluta fiska ål. Om man fortsätter fiska kommer varken ålutsättning eller ombyggnad av vattenkraftverk att hjälpa återhämtningen.

Slutligen rapporteras från Biblioteksgatan om att brandkåren fått rycka ut sedan en tank i ett fiskspa sprungit läck. Nu undrar kanske någon vad ett fiskspa är. Det  är en pedikyrmetod. När man sänker ned fötterna i vattentanken med fiskar suger de bort döda och lösa hudceller. Lokalen vattenskadades, vad som hände med fiskarna framgick tyvärr inte av rapporteringen.

[uppdatering: Therese Bohman har bloggat om nakna kvinnor och djur i konsthistorien, läs!]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om fisk, stockholms ström, sportfiske, ål, genus, mjukpornografi, danmark, #blogg100

Vegetarisk morot bättre än animalisk piska

En stor anledning till att det äts [för] lite vegetariskt i Sverige är att svenska kockar helt enkelt inte är bra på att laga vegetariskt. Förslagen på centrala dekret om köttfria dagar slår därför fel. De leder bara till konflikt och framställer vegetariskt som något man måste tvingas att äta, inte något som – rätt utfört – är billigt, nyttigt och gott. Lägg inte krutet på att hetsa mot kött, lägg det på att uppmuntra lagandet av goda vegetariska rätter. Och använder man kött på rätt sätt behöver man inte heller använda så mycket. Som Margit Richert (grattis till priset!) konstaterade så gick det mycket lättare att leva huvudsakligen vegetariskt efter att hon definierat bacon som en krydda. Jag tar mig friheten att citera vad hon skrev på Facebook igår:

I dessa fåniga köttskattstider vill jag bara meddela att det går utmärkt att äta sig helt vindögt mätt utan kött. Och att uppmuntra människor att äta mer grönt är långt mycket roligare än att straffa folk med riktade skatter. Först en sallad med bland annat mjölksyrade morötter, fetaost, oliver och bönor, allt ringlat med lite av höstens novelloolja. Sedan en barszcz med uszka (rödbetsbuljong med svamppierogi).

Förmynderi får knappast några positiva effekter, däremot kan det ge negativa. Om skatten höjs på kött är det inte det billiga köttet, importerat från länder med sämre djurhållning än Sverige (ja, trots vad man kan få intryck av i media så finns det många sådana länder) som kommer att drabbas mest, utan det redan dyra köttet som produceras på ett sätt som är bättre för såväl miljö som djur. Och innan myndigheter och politiker lägger på ytterligare en pålaga på konsumenterna kan de börja med att sluta betala fiskare och jordbrukare för att överproducera mat som sedan destrueras för att den inte går att sälja.

Primalisten har för övrigt granskat påståendena att det är ohälsosamt i sig att äta kött och kommer fram till att de står på väldigt osäker grund:

• Kan du hitta andra faktorer i gruppen som äter mest rött kött (längst till höger), som också kan tänkas leda till högre dödlighet? Vad sägs om tre gånger så stor andel rökare, mindre fysisk aktivitet, färre vitaminer, högre BMI, och större intag av alkohol. Kan det tänkas vara så att de som äter mer rött kött (ofta hamburgare, pizza m.m.) också generellt sett lever mindre hälsosamt än andra? Det känns inte helt orimligt om jag får säga det själv.
• För att ytterligare spä på misstanken om att dessa kostformulär troligtvis inte är helt tillförlitliga kan vi kolla på det genomsnittliga kaloriintaget för män och kvinnor, i grupperna som åt minst respektive mest rött kött.
  Känns det verkligen troligt att kvinnorna i den lilla köttgruppen bara äter i genomsnitt 1200 kalorier om dagen? och att männen bara äter ca 1600 kalorier? Ett glapp på runt 800 kalorier jämfört med de som rapporterat in att de äter mer kött. Antingen trivs dessa människor med att gå väldigt hungriga, eller så kan det tänkas att det missats att rapporteras in en och annan glasspinne. Hur det än är med den saken tror jag vi kan slå fast vid det här laget att observationsstudier där vanliga dödliga ska fylla i vad de ätit under åren inte bevisar ett skvatt.

Det ohälsosamma med att äta kött är snarast att det tränger undan andra födoämnen och ger en obalanserad kost. Som jämförelse är en stor del av alkoholrelaterade skador inte direkta skador från alkoholen utan bristsjukdomar, eftersom så stor del av kaloriintaget kommer från just alkohol. En stor del av det kött som säljs är också av dålig kvalité, men det gäller tyvärr också andra sorters livsmedel.

Cornucopia skriver att problemet inte är att det äts kött, utan hur det produceras. Enorma arealer som ändå inte går att använda till vanlig spannmålsodling kan på detta sätt utnyttjas till livsmedelproduktion. Rätt använd förbättrar djurhållningen miljön, speciellt effektiv är den mot ökenutbredning. Att den industriella djuruppfödningen med kraftfoder i trånga stallar är förkastlig är alla ense om. Problemet är att faktiskt utforma ett system som gynnar det man vill gynna och missgynnar det man vill missgynna. Yxiga skattepålagor är ingen lösning.

[uppdaterat: Svenskt Kött påpekar att siffran på 85 kilo kött per person och år som nu sprids handlar om slaktvikt och dessutom inkluderar kyckling. Snävar man ner det till benfritt rött kött handlar det i stället om 36 kilo. När det tillagas tappar det i vikt och slutvikten hamnar därför i det av Världscancerfonden rekommenderade intervallet]

Det här är för övrigt första blogginlägget i deltagandet i årets #blogg100

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om köttskatt, miljö, klimat, mat, livsmedel, vegetariskt, förmynderi, skatt, #blogg100

Slussen Plan B granskad – mycket skrik och lite ull

Alla kan göra fel, men för ett riktigt magplask krävs fyra experter…

Yimby har gjort det media borde ha gjort, de har lagt ner ett ett hästjobb på att granska Slussen Plan B:
Slutsatsen är att Slussen Plan B ger sämre framkomlighet och sämre tillgänglighet men kostar lika mycket som Nya Slussen. Dessutom innebär Plan B att tunnelbanetrafiken måste stängas av under ett år eftersom bussterminalen skall sprängas ut under t-baneplattformen.

Jämför man med Nya Slussen så gäller detta för Slussen plan B:

• Bussterminalen får kortare gångavstånd men saknar hissar och blir betydligt trängre, med en cykelbana rakt igenom
• Tillgängligheten sägs bli bättre, men blir avsevärt sämre, på många punkter t o m sämre än idag
• Broar och backar sägs bli mindre branta men blir brantare, i en del fall t o m brantare än idag
• Gång-, bil- och cykelvägar sägs bli kortare, enklare, framkomligare och säkrare men blir med något enstaka undantag längre, smalare, krångligare, farligare och backigare
• Kollektivtrafiken sägs få bättre framkomlighet men riskerar att fastna i köer på de parallella enfiliga gatorna utan reserverade körfält och med brantare backar
• Klaffbroarna sägs få högre kapacitet, men blir i själva verket smalare
• Avtappningsförmågan sägs bli densamma, men man har helt glömt bort kanalerna både på ritningarna och i kostnadskalkylen
• Anläggningen sägs stå emot höjda havsnivåer bättre, men bussterminalen och andra delar översvämmas vid en lägre nivå, och de högre kajkanterna ger i princip bara problem, samtidigt som stora delar av staden lämnas åt sitt öde jämfört med om man bygger skyddsvallar utanför staden
• Gallerian sägs bli mindre men får ungefär samma format, dock med lägre takhöjd och större byggkostnad
• Byggarbetena sägs bli mindre omfattande men medför ungefär lika stora olägenheter. Stora delmoment, som avtappningskanalerna och underbyggnaden av T-Slussen, har ignorerats helt i kostnadskalkylerna

Jag rekommenderar att läsa hela granskningen, det är en imponerande sågning av en plan författad av en tillgänglighetsexpert som inte ens kan följa de regler han själv hittat på, en trafikexpert som gödslar med obevakade korsningar mellan bilväg och cykelväg, en nationalekonom som inte kan multiplicera och en limnolog som inte kan vattenflöden.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om arkitektur, trafik, kultur, stockholm, slussen, nya slussen, nimby, yimby