DN i tvivelaktigt sällskap

I måndags släppte Timbro en granskning av Caremaaffären. DN:s redaktionschef Åsa Tillberg skulle ha närvarat vid presentationen av rapporten men uteblev, enligt uppgift eftersom hennes häst var för hög att parkera på Kungsgatan. DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz uteblev också, det ryktas att hennes foliehatt inte gick in genom dörren. I Expressen avfärdade hon kritiken, som vanligt med personangrepp och misstänkliggöranden av avsändaren, inte med fakta.

Dagens Samhälle avslöjade förra veckan att vd:n för Trygg Hälsa, alltså han som försett DN med uppgifter för att starta drevet mot Carema, själv varit mycket nära att stängas av från landstinget för ekonomiska oegentligheter:

Med stöd av en hemlig promemoria från revisionsföretaget Price Waterhouse Coopers samt ett beslut i Revisorsnämnden avslöjar vi att verksamhetschefen Anders Hellström misstänks ha lurat landstinget och begått skatte- och bokföringsbrott med medborgarnas pengar.

850 000 kronor har försvunnit från bokföringen och satts in på privatkonton i SE-Banken. All dokumentation har vi överlämnat till Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Anders Hellström är samme man som slog larm om systematisk vanvård på Koppargården, vilket hamnade i DN och ledde till den så kallade Caremaskandalen.

Eftersom både stadsdelsförvaltningen, Vårdförbundet (sjuksköterskorna) och Carema upplevde att Trygg Hälsas läkares sätt att samverka med övrig personal var ett hinder för god vård och hotade patientsäkerheten ville man i fjol byta till konkurrenten Legevisitten.

I så fall hade Trygg Hälsa förlorat drygt 2 miljoner om året i intäkter och sannolikt gått i konkurs. Anders Hellström, som av DN betraktas som en djupt trovärdig person, hade alltså goda skäl att skaka av sig både stadsdelschefen i Hässelby-Vällingby Leif Spjuth, äldreomsorgschefen Annica Dominius samt vårdgivaren Carema Care.

Det är inte den enda märkliga omständigheten. Förutom Anders Hellström var den huvudsaklige uppgiftslämnaren till DN den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS, Marie Sundström.

Marie Sundström har till stadsdelens jurist uppgett att all korrespondens med Trygg Hälsa skett via e-post. Vi har därför gått igenom mejltrafiken mellan Marie Sundström och Anders Hellström från 2010 till våren 2012. Under en period på 27 månader saknas det helt e-post för 17 månader (70 procent) av tiden och det finns ingenting om ”skandalen” i medierna.

Den begränsade korrespondensen förefaller helt osannolikt för en MAS och ansvarig läkarorganisation, som driver tre boenden i Hässelby-Vällingby. Vi har dock hittat några mejl som är mycket graverande.

För att kontrollera deras övriga kontakter har vi gått igenom alla telefonsamtal från Sundström till Hellström sedan den 1 juni 2011. Det visar sig att de haft intensiv, daglig kontakt. Från den 12 augusti, efter semestern, fram till jullovet ringer hon honom 177 gånger på 83 dagar. Särskilt intensiv är kontakten i samband med larmrapporterna, DN:s publiceringar och i anslutning till stadsdelsnämndens olika möten. Då ringer hon doktor Hellström 3-5 gånger per dag.

Men det finns inte ett enda mejl dem emellan under perioderna som berör Koppargården och medierna. Det är ytterst anmärkningsvärt, särskilt som deras e-post vid mindre kontroversiella perioder förefaller, professionellt sett, normal.

Dessa två personer har DN byggt hela sin rapportering på. Att dessa två personer har starka personliga skäl att smutskasta Carema och stadsdelsförvaltningen behöver i sig inte betyda att de har fel, även tjuvar kan ju bli bestulna, men att bygga ett drev enbart på dessa människors utsagor utan stöd av hårda fakta är usel journalistik. Dagens Media och nu  Timbrorapporten har, med öppna källor och faktauppgifter visat på en annan bild än den DN givit. Allt var inte frid och fröjd då Carema drev Koppargården, men det var det inte då kommunen drev den heller, att Carema skulle varit speciellt olämplig att driva äldreboende  finns ingen grund för i materialet.

DN har inga hårda fakta för sin version, bara hörsägen, det är därför de så desperat försöker angripa trovärdigheten hos dem som kritiserar DN:s journalistiskt undermåliga rapportering, för fakta kan de faktiskt inte bemöta. Hur gärna de än vill sälja prenumerationer.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

8 svar to “DN i tvivelaktigt sällskap”

  1. Bitte Petersson Says:

    ”Dagens Media och nu Timborapporten har, med öppna källor och faktauppgifter visat på en annan bild än den DN givit” – öppna källor och faktauppgifter?. Må delar av DN:s journalistik varit osaklig p.g.a okunskap i geriatrik och palliativ vård tillsammans med sensationsjournalistik. Dessvärre tycks det som om Dagens samhälle spelar i samma division som DN när det gäller vinklingar av fakta och egna agendor.

  2. Bitte Petersson Says:

    Önskar man en opartisk version av vad som hänt så är det Socialstyrelsens egna rapport som ska läsas, ovinklad, utan att ha filtreras av vare sig DN eller Dagens samhälle.

    I rapporten står klart och tydligt att det funnits problem vilka påpekats av soc.styrelsen (år tillbaka i tiden) men lämnats utan åtgärder från Carema.

    Det duger inte att hänvisa till att Koppargården hade problem innan Carema tog över driften. Enligt soc.styrelsens rapport så har kritiken förts fram sen drygt tre år tillbaka i tiden. Vilket företag i näringslivet får en sådan lång tid på sig att rätta till fel och brister utan att kontrakt bryts?

  3. Bitte Petersson Says:

    Oberoende granskning?
    Timbros ”rapport” har skrivits av Cecilia Stenshamn, som ”råkar” vara gift med Mats Edman, chefredaktör för tidningen Dagens Samhälle som utav en händelse har Caremas krishanterare Henry Sténson som styrelseordförande.

    Tänka sig vilka sammanträffanden, men det ska självklart inte ligga till grund för att ifrågasätta Dagens samhälles objektivitet….eller?

    Önskar man ta del av en oberoende granskning så ska man läsa Socialstyrelsens granskning. punkt

    • hagwall Says:

      DN gratulerar dig till att ha svalt deras ad hominem-argumentation rakt av. Ja, de är släkt, men till skillnad från DN redovisar Timbro, och Dagens Samhälle, alla sina källor och det går att kontrollera deras påståenden. Detta gäller inte för DN.

      Kan tillägga att styrelseordförande och vd inte har att göra med vad en tidning skriver, hade så varit fallet hade också DN själva varit rökta av samma anledning. Bengt Braun är ledamot i styrelsen för DN:s ägarbolag och arbetar samtidigt för en konkurrent till Carema.

  4. Bitte Petersson Says:

    ”Bengt Braun är ledamot i styrelsen för DN:s ägarbolag och arbetar samtidigt för en konkurrent till Carema” det var som tusan, hade jag inte en aning om. Det bekräftar ju ytterligare att ingen av dom är bättre än den andra.

  5. Bitte Petersson Says:

    Personligen har jag sedan länge lämnat blöjstadiet, är mer intresserad av hur vi ska motverka oseriösa vårdbolag och riskkapitalisternas inträde i vår gemensamt skattefinansierade välfärd.

    Ja tack till privat vård i småskalighet och under förutsättning att det finns en fungerande kontrollapparat.

    Ett skrämmande exempel på vad som händer när otyglade riskkapitalsbolag tillåts ge sig in i vår skattefinansierade gemensamma välfärd: Dagens medicin i onsdags 13/6 – Capio st Göran och Aleris misstänks ha samarbetat i samband med upphandling med Stockholms läns landsting: http://www.dagensmedicin.se/nyheter/vardbolag-misstanks-for-samarbete-vid-upphandling/

    Fler ex på oegentligheter, bara detta år, vad gäller privatisering av vård, dock ej med riskkapitalsbolag inblandande.

    SERAFENAFFÄREN
    http://www.svd.se/​naringsliv/branscher/​vard-och-bioteknik/​forundersokning-om-serafen-​inledd_7182725.svd

    RÖDA KORSET & WEMIND AFÄREN
    http://www.svd.se/opinion/​brannpunkt/​flera-misstag-nar-vard-for-​torterade-koptes-in_669747​9.svd

    Hur ska vi kunna utöva kontroller om det är så som anställd vid Socialstyrelsen säger i programmet Kaliber (P1) att det finns så många vårdcentraler att kontroller på var och en av dom bara skulle kunna ske var sjuttonde år. Det skulle alltså ta 17 år innan samma vårdcentral skulle kunna inspekteras igen.

    Är det privata eller offentliga vårdinrättningar som står uppräknade nedan?
    Uteslutningsmetoden: en verksamhetschef i offentlig vård får inga ökade anslag att stoppa i egen ficka genom att fuska med patientstatistiken. Är detta toppen på ett isberg eller är det ”enskilda undantag” ? (som det så populärt heter i politiska debatter idag)

    Revisioner i Stockholm 2011

    APRIL: visade revisioner vid Nacka närsjukhus och Aleris i Handen att bolagen tagit betalt för vård de inte utfört.

    MAJ: stängdes V.C Engelbrecktskliniken. En revision visade på ekonomiska oegentligheter och stora medicinska brister.

    OKTOBER: dömdes en privatläkare i gamla stan till fyra års fängelse för att ha lurat till sig 7,7 miljoner kronor i skattepengar genom att ange att hon behandlade tumörer när hon i själva verket tog bort vårtor med laser.

    NOVEMBER: stängde landstinget nya Järva V.C i Tensta. Enligt revisionen hade Vårdcentralen systematiskt fuskat med besöksregistreringen för att få mer betalt.

  6. Bitte Petersson Says:

    Låt inte detta bli en partipolitisk fråga, det finns folkvalda moderater som tycker privatiseringen av vård och skola har skett för snabbt, utan tid åt eftertanke och konsekvensanalys. Likså finns det socialdemokrater, som de facto initierade reformerna, som försvarar dessa och ifrågasätter inte eller är förmögna att se den utveckling som skett.

    Var och en av oss (oavsett partifärg) med analysförmåga och öppna sinnen (utan ideologiska skyddslappar) för att förmå se uppkomna problem, bör resa oss upp ur sandlådan och gå därifrån för att diskutera dessa frågor i saklig ton. Lämna DN och Dagens samhälle åt sitt öde, dem kan sitt där och ägna sig åt ”grävande” journalistik, huruvida dom nu lär lyckats kunna gräva särskilt djupt är frågan, då den mesta energin går åt att kasta sand istället, eller hur, håller nu ni inte med gott folk och fä?

    Jag rekomenderar dig att lyssna på Kalibers programserie i p1 ”Väljarnas vård” – en serie i tre delar om de stora sjukvårdsreformerna vårdgarantin och vårdvalet.

    1. ETT FRITT VÅRDVAL – I BLINDO
    Numera är det möjligt för alla att fritt välja vem som ska ge dig vård. Genom Vårdvalet skulle fler patienter söka sig till vårdcentraler med hög medicinsk kvalitet och de sämre vårdcentralerna slås ut. Men hur lätt är det att ta reda på om en läkare är prickad, eller vem som faktiskt är bäst på att ta bort leverfläckar eller om Socialstyrelsen har anmärkt på vårdkvaliteten? Hur möjligt är det att göra ett rationellt vårdval utifrån den medicinska kvaliteten? I tredje och sista delen av serien ”Väljarnas vård” går reportrarna Maja Lagercrantz och Anna Iversen på jakt efter det upplysta vårdvalet. Det visar sig att även om vårdvalet är ditt, så finns det väldigt lite information för dig att basera valet på.

    Numera är det möjligt för alla att fritt välja vem som ska ge dig vård. Genom Vårdvalet skulle fler patienter söka sig till vårdcentraler med hög medicinsk kvalitet och de sämre vårdcentralerna slås ut. Men hur möjligt är det att göra ett rationellt vårdval utifrån den medicinska kvaliteten?

    2. VÅRDAD EFTER PRISLISTA
    Vårdvalet. Reformen skulle effektivisera vården och höja kvalitén. Men parallellt med kostnadsmedvetenhet och kvalitetskontroll har en vårdapparat som tittar allt mindre på vårdbehov och mer på prislistan vuxit fram enligt de läkare, vårdföretagare och patienter Kaliber träffat. Veckans program handlar om vårdvalets baksidor – när frågan inte handlar om vilken vård du behöver, utan om din åkomma är lönsam.

    Vårdvalet. Reformen skulle effektivisera vården och höja kvalitén. Men parallellt med kostnadsmedvetenhet och kvalitetskontroll har en vårdapparat som tittar allt mindre på vårdbehov och mer på prislistan vuxit fram enligt de läkare, vårdföretagare och patienter Kaliber träffat. Veckans program handlar om vårdvalets baksidor – när frågan inte handlar om vilken vård du behöver, utan om din åkomma är lönsam.

    3. VÅRDGARANTI FÖR VISSA
    Dagens program handlar om vårdgarantin – en reform som kortat köerna för flertalet patienter inom den planerade vården. Men stämmer siffrorna? I Kaliber hör vi idag läkare berätta om en utbredd manipulering av väntetidsstatistiken. Kaliber kan också berätta om hur Vårdgarantin har i själva verket förlängt väntetiderna för många svaga patienter: de kroniskt sjuka, multisjuka och äldre.

    Det har blivit lättare att träffa läkare – åtminstone för de flesta av oss. Efter att vårdgarantin infördes 2009 har vårdköerna äntligen kortats visar mätningar. Men stämmer siffrorna? Kaliber har granskat vårdköerna och vem som fått betala för att vårdköerna har kapats.

  7. Knapsu Says:

    Bra Bitte! Du har helt rätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: