Nya bostäder i Högalid och gammal ponton vid Strandvägen

Torsdagens möte i stadsbyggnadsnämnden bjöd på flera intressanta ärenden, det mest medialt uppmärksammade är planerna på 60 nya bostäder på Hornsbruksgatan vid Högalidsparken. I sitt förslag till beslut ville Stadsbyggnadskontoret avbryta planeringen för bostäder och bara bygga ett nytt hus för tunnelbaneuppgången, men vi i Alliansen plus Socialdemokraterna beslutade att gå vidare med projektet. I det utökade samrådet hade många invänt mot höjden på husen, därför sänks i förslaget husens takfotshöjd till parknivån, i gengäld öppnas för att upp till hela gatans längd kan bebyggas. Lösningen räddar siktlinjerna, antalet bostäder behålls och en längre riktig gata är bara ett plus. En bred trappa i mitten av husraden gör det lättare än idag för allmänheten att komma till parken.

Som min kollega Erik Slottner påpekar innebär den fördjupade medborgardialogen (som nu använts för första gången) att de närboende och andra medverkande ges möjlighet att påverka hur det skall byggas, däremot inte att. Vi har tagit till oss synpunkterna och sänker därför hushöjden för att bevara siktlinjer och undvika en ”privatisering” av parken. De nya husen kommer inte bara att ge ett bostadstillskott utan också, mycket viktigt, skapa en stadsmässighet i vad som idag upplevs som en otrygg bakgata.

Det har påståtts att detta skulle öppna för byggen i stadens parker, det gör det inte, det här handlar om ett bygge vid en park, inte i. Det är skillnad mellan de gator som omger Högalidsparken: De andra gatorna möter parken i marknivå (förutom där det redan är byggt) men från Hornsbruksgatan möts man av en barriär av skog och utsprängda bergssidor. Det föreslagna bygget kommer tvärtom att öka tillgängligheten till parken med en ny entré via en välkomnande trappa. Så, nej, detta är inte ett prejudikat för att bygga i parker.

För övrigt vill jag kommentera argumentet att ”60 nya bostäder gör varken till eller från när målet är 20000 så bygg inte här”. Även en flod består av droppar, bland de andra projekt vi gick vidare med i torsdags är antalet nya bostäder till exempel 50, 60, 1, 270 och 23.

Så det blev inte enligt Lars Epsteins spådom (vilket det i och för sig aldrig var tal om – bostäderna skall ligga vid parken, inte i den) Inte heller den här spådomen föll in  – det kommer att byggas 23 nya bostäder vid Ullerudsbacken i Farsta strand.

I övrigt beslöt nämnden att ta ut en byggsanktionsavgift på 2,2 miljoner kronor av SL för att de påbörjat bygget av spårvagnsdepån i Ulvsunda utan att invänta startbesked från Stadsbyggnadsnämnden. (Enligt taxan skulle avgiften bli drygt 36 miljoner, men en begränsningsregel sätter stopp vid max 50 basbelopp). Jag kan avslöja att det inte var med särskilt tungt hjärta nämnden fattade detta beslut, vi är i alla partier tämligen irriterade på hur SL genom åren visat häpnadsväckande nonchalans i att hålla sig till byggreglerna. En postiv sak med nya Plan- och Bygglagen är att avgifterna för byggöverträdelser nu går till staden, med den gamla lagen gick de till staten. Att driva process mot landstinget var då inte speciellt intressant.

Det fanns också en begäran från ett antal närboende om att vi skulle stoppa bygget, men vi konstaterade att nämnden varken har skyldighet eller rätt att göra det, dels för att det anses sannolikt att de kommer att beviljas bygglov när alla överklaganden av detaljplanen är färdiga, dels för att det skulle orsaka oproportionerlig kapitalförstörelse att stoppa bygget innan saken är avgjord. (Prejudicerande domar i Regeringsrätten 1996 och i Mark- och Miljödomstolen oktober 2011)

Vi hade också glädjen att bevilja den så kallade AGA-pontonen, som legat vid Strandvägskajen sedan 1929, ett tvåårigt tillfälligt bygglov på kajplatsen bredvid den nuvarande. Detta för att ge ägarna i samarbete med Stockholms hamn tid att ordna ett permanent bygglov. Att fortsätta med tillfälliga bygglov är inte en framkomlig väg eftersom sådana med den nya lagen bara kan ges i sammanlagt högst tio år. Nämnden var enig i sitt beslut som också uppmanade Stockholms hamn att ansöka om planändring för att möjliggöra permanenta bygglov för denna och andra lämpliga och uppskattade verksamheter längs Strandvägskajen. Skönhetsrådet skrev för övrigt en inlaga om ärendet i måndags:

Pontonen som ansökan avser beställdes ursprungligen av Aktiebolaget Gasaccumulator, AGA, som depå för de gasflaskor och tuber som företaget levererade med båt till Stockholm från sin huvudanläggning på Lidingö. Av säkerhetsskäl fick flaskorna och tuberna inte förvaras i en byggnad på land, då hanteringen var förknippad med betydande brand- och explosionsrisker (det direkt[a] upphovet till pråmen vid Strandvägen var en olycka vid Nybroviken 1927, då en människa omkom och flera skadades). För att gestalta pontonens överbyggnad i det redan på 1920-talet stadsbildsmässigt känsliga läget vid Strandvägen engagerades professor Erik Lallerstedts arkitektkontor, där den unge medarbetaren David Helldén (sedermera ansvarig för utformningen av bl.a. Hötorgscity och Sergels Torg) svarade för projektet. Resultatet blev en originell byggnad med en stomme i stål och fasader gjorda i fartygsplåt som redan från början målades i en ljusblå färg. Utmärkande var också det flacka, välvda taket som på mitten bröts igenom av ett högre parti med platt tak och fönster på sidorna.

Skönhetsrådet är generellt sett emot att stadens vattenytor tas i anspråk för bebyggda pontoner och är därför också angeläget om att Stadsbyggnadsnämnden intar en restriktiv hållning i frågor av detta slag för att inte skapa prejudikat. Detta fall anser rådet dock vara unikt och därför möjligt att hantera just som sådant. Pontonen har alltsedan 1929 legat vid Strandvägskajen och även om användningen nu är en annan och vissa mindre fasadförändringar skett (bl.a. har fönstren gjorts större) utgör pontonen enligt Skönhetsrådet ett lika självklart som omistligt inslag i Strandvägskajens miljö. Av den anledningen vädjar Skönhetsrådet till Stadsbyggnadsnämnden att försöka hitta en kreativ lösning på hur pontonens fortbestånd på platsen kan säkras.

Redan innan vi fick inlagan var det klart att nämnden skulle ge bygglov, men det var intressant att få läsa mer om pontonens historia.

AGA-pråmen sedd från landsidan på Strandvägen
Blir kvar. Bild: Sjö & Land AB

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

3 svar to “Nya bostäder i Högalid och gammal ponton vid Strandvägen”

  1. Ola Ljungberg Says:

    Hej Hagwall. uppskattar din blogg. Blev lite konfunderad över detta. ”I övrigt beslöt nämnden att ta ut en byggsaktionsavgift på 2,2 miljoner kronor av SL”.

    SL, det är väl skattebetalarnas slantar man bötfäller som sedan hamnar tillbaka i statskassan?
    som att flytta pengar från högra byxfickan till den vänstra, men det är samma byxor.

  2. hagwall Says:

    Japp, eftersom det är ett landstingsägt bolag blir det skattebetalarnas pengar, men det är den sanktionsmöjligheten vi har i nämnden, vi kan ju inte åtala folk. Med nya Plan- och Bygglagen hamnar dock pengarna hos kommunen, så pengarna stannar numera kvar i Stockholmsområdet, förut gick avgiften direkt till staten.

  3. Socialdemokratisk Slussenvånda fortsätter « No size fits all Says:

    […] No size fits all « Nya bostäder i Högalid och gammal ponton vid Strandvägen […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: