Lögn, förbannad lögn och kändisupprop

I går bordlades som väntat beslutet om Nya Slussen i kommunfullmäktige, det kommer upp till beslut igen 12 december och då kommer beslut att tas – minoritetsåterremiss eller minoritetsbordläggning får bara användas en gång. I går presenterade staden också sin attitydundersökning, gjord bland 989 personer – närboende, cyklister, kollektivtrafikresenärer och bilister. Två tredjedelar var positiva till Nya Slussen.

Nya Slussen, bild: Yimby

I tidningsspalterna fortsätter den svenska kultureliten sitt quixotiska svingande mot väderkvarnar, mer tragiskt än ärofullt dock. Vartenda ett av deras inlägg jag läst är behäftat med mängder av grova sakfel. Rena osanningar. En del härrör från inaktuella planer, annat har aldrig varit sant. Det går lätt att kontrollera i dokument och plankartor hur trafiklösningen i Nya Slussen kommer att se ut, okunnighet är ingen ursäkt.

Men det hindrar dem inte. I Expressen sprider en rad kulturpersonligheter de vanliga myterna, ”sämre framkomlighet för rörelsehindrade”, ”gallerian höjer torgnivån”, ”vid slussningar kommer man inte över”.

Det finns massor av avvägningar att diskutera när en ny förbindelse mellan norr och söder skall byggas, men en sådan debatt handlar i stort om värderingsfrågor, om tycke och smak. Vill vi ha siktlinjer eller stadsväv? Vill vi ha vattenspegel eller ett accentuerat näs?

Det borde gå att diskutera, men de kritiker till förslaget om Nya Slussen som hörs i debatten tror sig inte kunna vinna en sådan debatt. Jag kan inte se någon annan förklaring till att de ständigt återupprepar påståenden om förslaget till Nya Slussen som de fått påvisat är falska. En debatt med sådana personer har inte speciellt bra förutsättningar att bli fruktbar.

I DN skriver Marianne Lindberg De Geer att hon har satt sig in i förslaget till Nya Slussen och därför anser det uselt:

Jag blir så trött när jag tänker på hur krönikören Benke Ohlsson [DN] om tjugo år ångerfullt skriver om hur fel han hade på 2011-talet. När han erinrar sig en På Stan-krönika där han kräktes över dem som ville ha en återremittering av förslaget om Slussen. När han står på plats tjugo år äldre med sin cykel och sina dåliga knän och väntar på båtslussningen i 15 minuter och ser upp mot trapporna, höga som fyravåningshus och fulla av snö. Trappor som han sedan får bära upp cykeln i till sitt älskade Söder. Om han inte föredrar att ta den med sig in i den underjordiska gallerian tillsammans med alla andra cyklister och fotgängare. Och där leta upp en hiss (om den går alternativt om han får plats)? Svårt att tro va? Ja jag förstår det, men så är det planerat.

Nej fru Lindberg De Geer, så är det inte planerat. Man behöver inte vänta på båtslussningarna eftersom vid slussningen den ena bron alltid är öppen (Det är liksom hela poängen med en sluss. Öppnar man båda portarna samtidigt blir det inte en sluss längre, då blir det ett vattenfall…)

Om man av valfritt skäl inte vill passera vid vattennivån, så kan man använda någon av trottoarerna eller cykelfälten på huvudbron, motsvarande som man gör idag alltså. Eller så kan man ta den nya  gång- och cykelbro som förbinder Götgatan med Gamla stan vid Munkbron och fortsätter till Tegelbacken.

Det alternativ som finns idag kommer alltså att finnas kvar (fast med mindre branta lutningar) dessutom tillkommer två ytterligare möjligheter.

Jag kan tillägga att Lindberg De Geers farhågor för att trapporna på Södermalmssidan vid slussning skulle vara fulla av snö i och för sig inte är helt grundlösa. Men med tanke på att slussning bara pågår under sommarhalvåret är risken inte överdrivet stor.

Malin Siwe drar paralleller mellan det stora stationsbygget i Stuttgart och Nya Slussen. Både här och där velade socialdemokratin och ville helst inte tycka något alls, i Tyskland straffades de i valet. Och väljarna, den tysta majoritet som inte skrev på upprop i tidningar, sade också ja till projektet i en folkomröstning:

flertalet tyskar, som svenskar, föredrar förändring. Även om de inte gör något väsen av sig. Och de föredrar politiker som har en bestämd uppfattning och argumenterar för den framför dem som evigt ska avvakta.
Varken Stuttgart21 eller förevarande Slussenritning är ideala. Men den perfekta lösning som godtas av alla finns inte. Ens i Utopia.

Mark Isitt skrev i går i DN om debatten som förstörde Slussen:

Slussendebatten har kantrat. Den har blivit ensidig och snedvriden. Få oliktänkare lyckas göra sig hörda över alla bongotrummor och besvärjelser, få vågar uttala sig när hela kultureliten står beredd att slå tillbaka.

I veckan var det nationalsymbolen Benny Andersson som skrev ett långt och öppet och argt brev [i DN] till finansborgarrådet Sten Nordin (m): ”Det är svårt att hitta en enda människa som inte tycker att Stockholm är en fantastiskt vacker stad. Då duger det inte med Foster and Partners och Bergs katastrofala idé om hur Slussen ska utformas.”

Säger Benny. Och då lyssnar naturligtvis de opinionskänsliga politikerna. Nu senast var det Socialdemokraterna som u-svängde, i slutet av augusti sade man plötsligt nej till nya Slussen, kallade den för undermålig. Gång efter annan har kommunledningen tvingats återkomma till Sir Foster – jag menar Lord Foster – för att be honom blidka de högljudda kritikerna. Kunde han ta bort ytterligare några hus, månne? Måste torgen vara så definierade? Och skulle inte herr mästerarkitekten kunna tänka sig att bli lite mer … svensk? Please?

Vilket han uppenbarligen accepterat. Tyvärr. För det förslag som [kommunfullmäktige] ska ta ställning till redan i morgon måndag uppvisar mycket lite av ursprungsritningarnas brittiska enkelhet och esprit. De dansande gångbroarna är borta, det mesta av bebyggelsen likaså. Och vore det inte för någon park här och något glashus där skulle ritningen kunna misstas för det förslag som gav Nyréns segern i tävlingen 2004. Trots att Nyréns förslag var just det som Foster och de övriga stjärnarkitekterna ombads förädla, smycka och förvandla från ren trafiklösning till attraktiv arkitektur.

Göran Fröjdh är inne på samma linje, han tycker att Foster & Bergs urprungsförslag var mycket bättre och gillar inget av alternativen som diskuteras: en kopia av nuvarande Slussen, KulturSlussen eller Nya Slussen. Viktor är inte imponerad av kulturparnassens motstånd. Daniel Åberg är däremot orolig för att politikerna viker ner sig inför kändisarnas anstormning, det är dock inte jag. Helen Törnqvist ser fram emot att få trycka ja 12 december. Per Ankersjö bemöter myter och lögner om Nya Slussen på Brännpunkt och tror att oppositionen förlorar på sin feghet och opportunism.

Intresserade medborgare rekommenderas Yimbys serie om Slussenmyter, det är inte löst tyckande baserat på ett upprop som marknadsförts med ordet ”kultur” i namnet, det är metodiska genomgångar av tillgängliga dokument med källhänvisningar. Till exempel myten om att nuvarande Slussen är en genial trafikmaskin och allt kommer att fungera sämre:

Det blir inte sämre framkomlighet för vare sig gångtrafikanter, cyklister eller handikappade. Det blir bättre, de får tre vägar över vattnet, i stället för dagens enda. På Södermalmssidan kommer att finnas hissar, rulltrappor och ramper. Om man inte planerar spränga bort hela Katarinaberget blir det inte lättare att komma fram än så.

Och den som vill kan också läsa hur det av kultureliten framhållna idealet KulturSlussen kommer att (inte) fungera. Observera källhänvisningarna, notoriskt frånvarande i nämnda elits insatser i debatten.

[uppdatering: Maria Schottenius skriver en bombastisk hyllning till sin egen tidnings enorma inflytande på samhällsdebatten och passar på att bygga en panegyri över borgarrådet (S) Tomas Rudin. Benke Ohlsson svarar i samma tidning MLDG (Note to self: Försöka vinna en offentlig beef med Benke? Glöm det.) På Brännpunkt skriver att antal folkpartister slutreplik i polemik med Per Ankersjö, de felaktigheter som de beslagits med låtsas de inte om]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om arkitektur, trafik, kultur, stockholm, slussen, kulturslussen, nya slussen, nimby, yimby, abba, benny andersson, marianne lindberg de geer