Hela Listan (TM) nu uppdaterad

Med anledning av de senaste dagarnas debatt kommer här en uppdaterat version av Hela Listan (TM), uppdaterad med hjälp av Martin som creddar Johan Westrin.

Vad man kan säga är att i så gott som samtliga fall har vänstern och högern haft i stort sett samma mål med reformerna, men olika metoder för att komma dit. Att vilja genomföra förbättringar på ett annat sätt än just med Socialdemokraternas metod innebär, tänka sig, inte att man är emot förbättringar. Att man är emot ett förslag att mata småfåglar med levergryta på vintern innebär inte att man vill de skall svälta ihjäl utan att man tror det är bättre om de får fågelfrö.

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
– Fel! Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907. [Socialdemokraterna och liberalerna ville införa majoritetsval i enmansvalkretsar, som i Storbritannien. Branting och Staaff röstade därför nej till Högerns förslag om allmän rösträtt för män, men förslaget vann ändå och allmän rösträtt för män infördes till valet 1909.]
När den liberal-socialdemokratiska regeringen Edén lade sin proposition om avskaffandet av den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare) på hösten 1918, var högern allt annat än entusiastisk, men man accepterade förändringen. När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.

1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
– Fel! Alla partier var eniga om att det behövdes en olycksfallsförsäkring i arbetet, men man var oeniga om utformningen. Slutresultatet blev en kompromiss.

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
– Rätt! Högern motsatte sig åttatimmarsdagen, som man menade skulle leda till dyrare produktion och därmed ökad arbetslöshet. Det blev också en dramatiskt ökad arbetslöshet de följande åren, även om den krisen blev relativt kortvarig. (1923 var arbetslösheten nere på den tidigare nivån igen.)

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
– Fel! Beslutet om den kvinnliga rösträtten fattades (av konstitutionella skäl) först på våren 1919, men det var en del i samma ”paket” som den lika rösträtten till kommuner och landsting för män. Högern röstade inte mot den kvinnliga rösträtten. Beslutet togs utan votering den 24 maj 1919.

1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
– Högern var splittrad i frågan. I andra kammaren bifölls propositionen utan votering. I första kammaren gick [delar av] högern emot förslaget med hänvisning till samhällets nödvärns- och vedergällningsrätt.

1927: Nej till folkskolereform.
– Rätt! Men ändå ger påståendet en felaktig uppfattning, eftersom det får det att verka som att högern skulle ha motsatt sig att alla skulle få gå i skolan. (Den allmänna folkskolan hade genomförts redan 1842.) I själva verket var det vissa föreslagna förändringar i folkskolan som man gick emot. Högern hade en lång reservation i utskottet (huvudsakligen författad av Claes Lindskog), där man framförde sitt eget förslag till reformer i skolan. Det förslaget röstade man för också i kamrarna (vilket alltså innebar att man röstade emot regeringens proposition).

1931: Nej till sjukkassan.
– Fel! Högern motsatte sig inte fortsatt statligt stöd till de frivilliga försäkringskassorna, men motsatte sig den omorganisation av verksamheten som föreslogs i propositionen.

1934: Nej till a–kassa.
– Rätt! Högern ville inte medverka till en bidragskonstruktion, som kunde leda till okontrollerbara statliga utgifter. Arbetslöshetskassorna bygger på den s.k. Gent-modellen, som innebär att det är staten som står för huvuddelen av pengarna, men det är facket som har makten över A-kassan.

1935: Nej till höjda folkpensioner.
– Fel! Folkpensionerna infördes 1913 av en liberal regering. (Det var högerregeringen, med Arvid Lindman som statsminister, som 1907 tillsatte utredningen som konstruerade förslaget.) Beslutet 1935 om införande av ett särskilt dyrortstillägg (d.v.s. att de som bodde i städerna skulle få högre folkpension än de som bodde på landsbygden) stödde även högern. Däremot motsatte den sig när regeringen året efter ville göra justeringar som ännu mer gynnade dem som bodde i städerna.

1938: Nej till två veckors semester.
– Högern motsatte sig inte införande av 2-veckors semester, men ville genomföra reformen i en långsammare takt än regeringen hade föreslagit och var också oenig om hur den skulle finansieras.

1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
– Någon sänkning av rösträttsåldern skedde inte 1941. (Rösträttsåldern till riksdagens andra kammare var 1909: 24 år, 1921: 23 år, 1945: 21 år och 1965: 20 år. Till enkammariksdagen: 1971: 19 år och 1974: 18 år.)

1946: Nej till fria skolmåltider.
– Partiet var splittrat i frågan. Majoriteten inom partiet ville att skolmåltider endast skulle ordnas för barn med särskilda behov.

1947: Nej till allmänna barnbidrag.
– Fel! Högern hade en hel del ändringsförslag (i förhållande till regeringens proposition) i sin partimotion i riksdagen, men motsatte sig inte införande av barnbidrag som sådant. Propositionen om införande av bidrag till barn under 16 år bifölls till slut enhälligt av riksdagen. Däremot förslog Högerpartiet 1960 avskaffande av första barnbidraget (som skulle kompenseras genom sänkt skatt).

1951: Nej till tre veckors semester.
– Fel! Högern hade ändringsförslag gällande ikraftträdandet, men motsatte sig inte reformerna som sådana.

1953: Nej till fri sjukvård.
– 1953 års beslut innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen som bl.a. innebar lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt och ville få frågan bättre utredd, varför man yrkade på uppskov. I propositionen fanns t.ex. inte angivet hur reformen skulle finansieras[!] Fri sjukvård har vi förövrigt fortfarande inte infört.

1959: Nej till ATP.
– Rätt! Högerpartiet var mot ATP-förslaget. Men man hade i stället ett eget förslag till tjänstepension enligt premiereservmodellen. Om det förslaget hade genomförts, hade vi idag haft ett mycket pålitligare och gedignare pensionssystem. [Högern var emot införandet av ATP eftersom det redan då var ett ohållbart pyramidspel, till slut insåg även Socialdemokraterna detta och medverkade i den stora pensionsreformen 1994.]

1963: Nej till fyra veckors semester.
– Fel! Högern hade ändringsförslag gällande ikraftträdandet, men motsatte sig inte reformerna som sådana.

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
– Fel! Förtidspension får man p.g.a. sjukdom, handikapp eller liknande. Vad Moderaterna motsatte sig var att man kunde ta ut pension tidigare utan sådan orsak.

1976: Nej till femte semesterveckan.
– Fel! Propositionen (1976/77:90) lades av en borgerlig trepartiregering som Moderaterna ingick i.

1983: Nej till löntagarfonderna.
– Rätt! Moderaterna var hela tiden emot de s.k. löntagarfonderna, som innebar att näringslivet via särskilda skatter skulle finansiera sin egen socialisering. Beslutet genomdrevs av socialdemokraterna, med stöd av kommunisterna, trots stort folkligt motstånd. Löntagarfonderna avskaffades av den borgerliga 4-partiregeringen 1992.

1994 Nej till partnerskapslag för homosexuella
Rätt! Majoriteten av moderata riksdagsgruppen röstade emot, men några (bl.a. MUF:arna Fredrik Reinfeldt, Henrik Landerholm och Ulf Kristersson) röstade för.

DN (ober. labil) har bestämt sig för att Sofia Arkelsten ljuger, och intervjuar där sin egen gamla medarbetare Barbro Hedvall för att bevisa det , hej opartiskhet på nyhetsplats. Anders Edwardsson visar dock på SvD Brännpunkt att det inte alls är så svart och vitt som propagandamakarna på Marieberg försöker framställa det som.

Andra som skriver är MariaFredrik och Thomas.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

7 svar to “Hela Listan (TM) nu uppdaterad”

  1. Hampus Eckerman (@motbilder) Says:

    Alltså, det där är ju historieförfalskning redan på första punkten. Som Arvid Lindman sa:

    ”Att få rösträtt är icke någon rätt för vare sig den ene eller den andre. Det enda avgörande därvidlag är statsnyttan.”

    Lindman menade också att införandet av rösträtten var ”en svår kapitulation”. Det kan du läsa i Ivar Anderssons bok ”Arvid Lindman och hans tid”. Vidare kan du läsa i partiprogrammet från Allmänna Valmansförbundet, 1911:

    ”I öfrigt bjuder oss vår uppfattning af ansvarsmedveten politik att afvakta erfarenhetens vittnesbörd om verkningarna af de viktiga författningsändringar som vidtagits, innan vi skrida till nya och ännu mera vidtgående. Af denna anledning kunna vi ej nu medverka till att införa politisk rösträtt för kvinnor.”

    Punkten handlar om att högern var emot den allmäna rösträtten och att de tvingades acceptera den under brinnande hungerkravaller för att undvika en revolution. Märkligt att en del försöker skriva om historien om detta.

    Titta gärna på Ernst Trygger, ledare för förstakammar högern och sedmera statsminister:

    ”Ansvaret för att vi icke sagt ett obevekligt nej till denna nästan måttlösa omgestaltning av vår författning varken vilja eller kunna vi undandraga oss.”

    Ernst Trygger i riksdagsdebatten om allmän och lika rösträtt 1918.

    ”Många skola med grämelse se, hur hörnstenarna i vårt samhälle brytes sönder, och jag förstår dem, ty jag har aldrig under de 24 riksdagar jag bevistat, känt en grämelse så stor som den jag hyser, då jag nu måste biträda detta förslag.”

    Ernst Trygger i riksdagsdebatten om allmän och lika rösträtt 1918.

    http://sv.wikiquote.org/wiki/E…show more show less

  2. Paul Eskilsson Says:

    Nej, men 1917:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Junikravallerna

  3. Bengt Held Says:

    ”!994 Nej till partnerskapslag för homosexuella
    Rätt! Majoriteten av moderata riksdagsgruppen röstade emot, men några (bl.a. MUF:arna Fredrik Reinfeldt, Henrik Landerholm och Ulf Kristersson) röstade för”

    Nix, alla närvarande m-ledamöter röstade nej förutom två, Reinfeldt och Kristersson. Rätt ska vara rätt!

    Bengt

  4. Ullis Says:

    Men Herre Gud! Hur kan du ens försöka att förklara en sådan Moderat-tabbe? Patetiskt!

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fakta-ska-respekteras-och-inte-bortforklaras_6587998.svd
    ”…Liberaler och socialdemokrater ville sedan länge ha allmän rösträtt, högern ville inte. Högerns kapitulation i sista stund berodde på oro för vad som skulle ske om partiet använde sin ställning i första kammaren för att stoppa en reform. …”

    Hela världen darrade av rädsla (befogad) när de såg den vrede som sakta ledde fram till ryska revolutionen. Hela världen insåg att vad som helst var bättre än den typen av revolution.

  5. Det är för lite bastkjol och reaktorbad nuförtiden | Fröjdhpunktse Says:

    […] är fakta och fiktion är därför sällan enkelt att avgöra för en utomstående betraktare (men verkligheten är som vanligt sällan svart eller […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: