I dag upplåter DN Stockholmsdebatt en halvsida till Mattias Ronge för att låta honom göra reklam för sin bok. I artikeln framför han följande tes som inte är sann trots att den är gammal:
”kanske känner du någon som har gjort en sådan affär. Om han eller hon köpte lägenheten för två miljoner kronor och den var värd tre miljoner så förlorade vår kollektiva sparbössa en miljon kronor på affären.”
Nej. Nej. Nej. Detta påstående skulle endast stämma om det var marknadshyror i Stockholm, det är det inte och det finns inget som tyder på att det kommer att bli det.
Jag har berört detta tidigare, en repris är på sin plats:
Med gällande lagstiftning får ett befintligt hyreshus bara säljas som hyreshus, och marknadsvärdet för ett hyreshus är mycket lägre än för ett bostadsrättshus om man plussar ihop priset på alla lägenheter. Men, de enda som kan ombilda ett hyreshus till bostadsrätt är hyresgästerna, och de har förköpsrätt, bjuder de lika mycket som den som bjuder mest så får de köpa för det priset. Alltså får de köpa huset för vad det är värt som hyreshus. När de sedan ombildar det till bostadsrätter blir det mycket mer värt.
Att låtsas som att detta är pengar som Stockholms stad förlorat är vilseledande. Staden skulle aldrig få in de pengarna på att behålla huset och inte heller på att sälja till någon annan, huset säljs ju till högstbjudande. Med den gällande lagstiftningen så är det bara hyresgästerna-som-blir-bostadsrättsinnehavare som kan ta del av den vinsten. Den har inte skänkts bort eller förskingrats eftersom den lagligen inte existerar förrän hyresgästerna ombildat fastigheten till bostadsrätter.
Det enda man kan jämföra med är om staden hade tjänat på att behålla fastigheterna som hyresfastigheter.
Det hade staden inte. Att någon annan också råkar tjäna på det beror, för det första, på de av Socialdemokraterna instiftade lagarna (som vi inte har orkat ändra) och är, för det andra, irrelevant för stadens skattebetalare. (Dock inte för statens, eftersom staten tjänar på reavinstskatten.)
Det ena målet med ombildningarna var att uppnå en större variation i boendeformer, i innerstaden är det målet redan nått och där har nya ombildningar stoppats. I ytterstaden fortsätter ombildningarna. Det andra målet var att lösgöra kapital för att bygga nya bostäder och upprusta gamla, det är precis vad vi har gjort.
Läs även andra bloggares åsikter om bostäder, bostadsrättsombildning, stockholm, politik, skatter
Du menar alltså att staden/staten omöjligen kunde ha skrivit om lagen innan man började sälja ut våra gemensamma tillgångar? Du förutsätter att allt måste vara som det är, och nu förutsätter jag att dina uppgifter helt enkelt är korrekta.
Min åsikt: inga hyresrätter borde ha sålts och ville man sälja dem ändå, borde man ha skrivit om lagen för att maximera allmänhetens vinst, inte den enskilda lägenhetsinnehavarens – som ändå skulle göra vinst på sikt.
Hej Hagwall. Jag uppskattar mycket dina artiklar. Speciellt ”de små stegens absolutism” ”och nykterhets mot folkgrupp”.
Ombildningar. Nu är du inne på ”min” gata, och du har tyvärr lite fel för en gångs skull.
En fastighetsägare kan ombilda själv.
Man tömmer huset med evakueringsbidrag och/eller erbjuder andra lägenheter.
Renoverar.
Sedan bildar man en egen förening och flyttar huset in i föreningen, klart.
Man kan fusionera huset till föreningen, finns ett par varianter.
Detta är vanligare än vad man kan tro.
Jag har sett ombildningarnas framfart, det har tunnat ut hyresrätterna betydligt. Inte alla, speciellt unga, har råd. Mina politiska kontakter säger att bostadsbristen är en bomb som sannolikt kommer att explodera i politikernas ansikte ( nu fick FRA brått!). Så är det nog. Jag har aldrig sett på maken en sådan brist på hyresrätter och jag har hållt på sedan 70-talet.
Staten gottar sig för mycket i bostäder. Inte undra på att det kostar mycket att bygga och sedan hyra. Mark-köp och moms i många led i byggen, därtill lagfart som stigit, pantbrev..etc..
Hej Scott, lagen är som den är och kan av politiska skäl inte ändras – marknadshyror är i dagsläget inte politiskt genomförbart. Kan lägga till att med dagens system så gör även alla som hyr attraktiva lägenheter en ”vinst på skattebetalarnas bekostnad” eftersom de varje månad betalar en hyra som är lägre än marknadshyran.
Ombildningarna i Stockholm är till för att och få loss pengar till renoveringar och nybyggen. De är inte till för att berika enskilda, vilket dock ofta sker och är en oundviklig bieffekt av att systemet ser ut som det gör, det handlar också om pengar som staden ändå inte kunnat realisera.
Hej Ola och tack för berömmet 🙂
Det ligger säkert så till att det finns privata fastighetsägare som gör som du säger, dock låter det för mig som en väldigt manipulativ väg att göra det på, hade det självklart varit tillåtet för fastighetsägare att ombilda hade de ju gjort det öppet och rakt. Den väg du pekar på står inte öppen för allmännyttan.
Jag har inga problem med låga hyror, det kallas politik för blandning. Jag har problem med stora vinster till enskilda på det gemensammas bekostnad. Förstår du skillnaden?
Och nej, vi måste inte ha marknadshyror för att skriva om den påstådda lagtexten. Det är bara att skriva en lag som säger ungefär ”försäljningspriset är 80 procent av priset av beräknad såld bostadsrätt”. Exempelvis.
Vi står för olika ideologier, helt enkelt. Jag ska inte beskriva vad jag tycker om din.
Allmännyttan kan, om de vill ombilda i egen regi men jag har inte hört talas om det. De har skattepaketerat om i bolagsform, s.k ”kattrumpa” för att slippa reavinst.
Jag moraliserar inte, jag anser mig inte ha rätt till det. Bara fakta.
Särskilt manipulativt är det inte. När en fastighet behöver totalrenoveras så åker hyrorna upp till det dubbla. Många anser sig inte ha råd, och kan man då erbjuda dem en likvärdig bostad så är de oftast mer än nöjda. Alternativet är ett evakueringsbidrag som de kan använda som handpenning till en BRF.Alla är nöjda och vinnare. Inget ovanligt att både en annan lghn + evak.bidrag ges till den som så önskar. De som vill bo kvar med hög hyra eller köpa loss sin lägenhet stöter inte ofta på något hinder. Ett värre aber är att man har inte rätt längre att byta en HR mot en BRF/villa. Jag har sett fall där någon pga sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa/ekonomi inte har råd bo kvar i sin villa/BRF utan skulle behöva kapitalisera den och flytta till en HR. Där har man politiskt ”låst” in folk, likadant med knuffad reavinst som även den låser in folk. Det finns för få politiker som har ”alla hästarna hemma”. Snart 60år och har aldrig sett maken till politiska tokerier. Att jag t.om inte röstar borgerligt efter att alltid ha gjort det säger en del, men att rösta på röd-grön gegga är uteslutet.
Jag tillhör dem som Peter Stormare skriver om.
http://friapi.wordpress.com/2011/08/25/peter-stormare-bra-med-sd-i-riksdagen/
Mycket pga av den nya vansinnes-lagen på sjön, att man tvingade svårt sjuka att arbeta, elpriserna som egentligen är bara en enda stor förmögenhetsförflyttning och komp för borttagen fastighets-skatt, och givetvis FRA/IPRED. Där är jag nog ganska ”typisk”. Så det blir till att missnöjes-rösta eller som det numera populärt kallas, ”terror-rösta”. Lutar lite åt Centern nu som stark visar framfötterna.
Vad är det som hindrar att staden säljer till det pris som de boende accepterar att betala. Eftersom de boende vid ombildande gör en vinst om de senare säljer sin gamla HR som BR finns det ett mervärde för dem. Detta mervärde kan staden också ta ut när de säljer ett hus.
Det faktum att de boende gör en vinst är en bevis för att staden tar ut ett underpris. Att det inte finns någon annan hyresvärd som vill betala samma pris som de boende betyder knappast att det är ett korrekt pris.
Hej
Mattias Ronge skriver i DN 28 september om medelklassens girighet. Ett i mitt tycke väl starkt ord i sammanhanget. Men om man därmed menar människors strävan att förbättra sin ekonomi så är det riktigt. Men dock inte något som bara gäller medelklassen. Alla klasser från fattig och till rik har en sådan strävan. Man planerar sin ekonomi inom vad lagreglerna tillåter och därutöver förekommer ibland större eller mindre fusk på alla nivåer.
Men en missuppfattning vill jag rätta till. Mattias skriver “gör ett klipp på allmännyttans bekostnad” och “så förlorade vår kollektiva sparbössa en miljon”. Detta är helt felaktigt påståenden. Om någon säljer något för en viss summa och köparen sedan lyckas sälja detta vidare för ett högre pris så har den första säljaren inte förlorat ett öre. Den första säljaren har ju redan fått ut allt som då var möjligt.
Detsamma gäller allmännyttan med det tillägget att allmännyttan gör en betydande vinst vid försäljning just till bostadsrättsföreningar. Det finns en särskild marknad för flerfamiljshus och därmed ett normalt marknadsvärde. När en förening vill köpa görs först en marknadsvärdering därefter lägger man på i storleksordningen 30 % på värdet. Detta för att föreningar, till skillnad från enskilda husköpare, är beredda att betala ett överpris. Resultatet blir att om allmännyttan säljer tre hus så kan man för pengarna köpa fyra andra likvärdiga hus.
Det hela kan kallas för ett win/win- system, dvs båda parter tjänar på affären. Och intressant nog var det arbetarrörelsen som genom HSB, Hyresgästernas Sparkasse-och Bostadsförening skapade detta system för att ge hyresgästerna mer makt över sin bostad. Ett exempel på svensk välfärdspolitik som vad jag vet är unikt i världen.
Mvh
Torsten Egerö
PS. Det har visat sig svårt att ta ut övervärden på mer än ca 30 % därför att de flesta boende vill bo kvar med normal boendekostnad och därmed inte har möjlighet att realisera någon miljonvinst. Det är bara ett litet fåtal som tar ut pengarna och placerar dem i något annat boende. Kollektivet har alltså inte råd med nämnvärt högre pris på huset. Något som visar sig i de långa och besvärliga prisförhandlingar som föregår ett eventuellt husköp. DS
”Det ena målet med ombildningarna var att uppnå en större variation i boendeformer, i innerstaden är det målet redan nått och där har nya ombildningar stoppats”
Moderaterna sa aldrig i valrörelse och debatt att ett mål var att få mera variation i innerstan. Man talade bara om Rinkeby. Hyckleri eller dumhet? Däremot fick vi i innerstan brev om att vi skulle få ”köpa loss” om de vann, så de tänkte sig nog ändå att någon skulle vilja det, fast det motverkade variationsmålet. Och man har stoppat först när alla som önskar haft god tid på sig att anmäla intresse.