Archive for augusti, 2011

Det skyldiga könet

29 augusti, 2011

For the foregoing reasons, the People respectfully recommend that Indictment No. 02526/2011 be dismissed.

Nej, det finns ingen ursäkt för ignorans i fallet med våldtäktsanklagelserna mot Dominique Strauss-Kahn. Åklagarmyndighetens ”motion to dismiss”, 25 sidor pdf, finns att ladda ner ett musklick bort: Originalet här, version med sökbar text här.

Detta hindrar naturligtvis inte ett antal tyckare att sprida irrläror om hur åklagarmyndigheten motiverat det nedlagda åtalet och att utpeka skyldig när ingen rättegång har hållits. På Dagens Juridik skriver Bill Dufwa, Professor emeritus i försäkringsrätt vid Stockholms universitet, att skadestånd är städerskans sista chans. Han grundar sig på den initiala rapporteringen, då åklagarmyndigheten ansåg sig ha bevis nog för att kunna åtala DSK, men bortser från de uppgifter som senare kommit fram, uppgifter som gjort att åklagarmyndigheten valt att inte väcka åtal. Dessa återfinns i åklagarmyndighetens ovan nämnda ”motion to dismiss”. Den borde herr Dufwa läsa.

Där framgår att ND ljugit om i stort sett allt som kunde kontrolleras, även saker som hände långt innan den påstådda övergreppet på Sofitel New York 14 maj. Det har tidigare rapporterats i media att hon ljugit om en påstådd gängvåldtäkt i Guinea för att få visum till USA. Det stämmer inte (däremot ljög hon om väldigt mycket annat i visumansökan). Det var först under förhören som hon kom med våldtäktsberättelsen, som hon då sa att hon också haft med då hon ansökte om visum. När hon vid senare förhör fick påpekat att hon inte alls hade haft med de uppgifterna i ansökan föll den lögnen ihop. Åklagarna, som först övertygats av hennes sätt att berätta historien, drog sina slutsatser om hennes trovärdighet, speciellt vad gällde de anklagelser om sexbrott hon framfört på samma övertygande sätt.

I avlyssnade samtal med sin fängslade pojkvän hade hon diskuterat hur mycket pengar hon skulle kunna få ut av DSK i skadestånd, i sig inte så underligt, om det inte varit för att hon inför åklagarna hela tiden sagt sig vara helt ointresserad av pengar och vid ett tillfälle känslosamt tillkännagivit att ”ingen kunde köpa henne”.

Det handlar alltså inte bara om att hon ljugit i visumansökan och givit olika versioner av vad som hände 14 maj. Åklagarmyndigheten skriver (s. 2)

That an individual has lied in the past or committed criminal acts does not necessarily render them unbelievable to us as prosecutors, or keep us from putting them on the witness stand at trial. But the nature and number of the complainant’s falsehoods leave us unable to credit her version of events beyond a reasonable doubt, whatever the truth may be about the encounter between the complainant and the defendant. If we do not believe her beyond a reasonable doubt, we cannot ask a jury to do so.

och (s. 16):

In addition to the complainant’s false account of a rape and false statements made under oath or penalty of perjury, she has been untruthful to law enforcement about so many other things that we simply can no longer credit her.

och sammanfattar (s. 17):

In sum, the complainant has been persistently, and at times inexplicably, untruthful in describing matters of both great and small significance. In our repeated interviews with her, the complete truth about the charged incident and her background has, for that reason, remained elusive.

Mikael van Reis, Fil Dr och kritiker på Göteborgs-Posten, har läst böcker med sociologiska teorier och kommer därför fram till vad som egentligen har hänt. Varför skulle han bry sig om att kontrollera fakta i det enskilda målet? Han beklagar att någon prövning i domstol inte blev av men har ändå skuldfrågan klar för sig. Har han hört talas om ”oskyldig till motsatsen bevisas”, om bevisen inte räcker för åtal så skall man betraktas som oskyldig. Men vem behöver domstolar? Strukturerna har ju redan pekat ut såväl förövare som offer i målet. DSK är vit och man, Nafissatou Diallo kvinna och svart.

Men det visade sig nu att Nafissatou Diallo kunde tala och anmäla övergreppet till polisen som genast agerade. Hon hade en berättelse att berätta, sedan började Lagen att arbeta och fann precis lagom mycket tvivel för att hindra prövningen av skuld eller oskuld.

Precis lagom mycket tvivel? När det visade sig att hon ljög om i princip allt som gick att kontrollera? När det visade sig att hon diktat upp en historia om tidigare sexövergrepp? Av åklagarens papper framgår att ND har en historia av att ljuga, även under ed, om så många saker att de av hänsyn till henne inte ens ville räkna upp allihop i motion to dismiss (s. 2):

Our investigation revealed that the complainant has made numerous prior false statements, including ones contained in government filings, some of which were made under oath or penalty of perjury. All of these falsehoods would, of course, need to be disclosed to a jury at trial, and their cumulative effect would be devastating.[min fetning]

Aj.

Men de objektiva bevisen då? Det enda som faktiskt är bevisat är att de har haft sex. Dufwa påstår dock: ”Läkarrapporten, gjord direkt efter den påstådda våldtäkten, lämnade ett tydligt besked: våld hade förekommit såväl i underliv som på andra ställen av kroppen.”
Professorn borde som sagt läsa vad åklagarmyndigheten säger; myndigheten klargör på sidorna 17-23 att inga belägg finns för att våld alls förekommit. Det fanns inga ”tydliga besked” ens i den första rapporten från sjukvården, ännu mindre i de senare uppföljningarna.

Men van Reis och Dufwa är inte de enda med kristallkulor. Alexandra Pascalidou besitter tydligen övermänskliga krafter. Medan åklagarna i New York med hela utredningen i sina händer inte ens ansåg sig kunna säga att något var sannolikt så vet Pascalidou i Metro vad som hände ”den fattiga flyktingkvinnan”. (Det där med fattig var ju inte alldeles sant, förutom hennes inkomst från städjobbet- som hon hade underlåtit att berätta om i ansökan för att få rätt till kommunalt billigt boende – så hade hon fått 60000 dollar insatt på sitt konto av personer i andra delstater, hon kunde inte förklara var pengarna kom ifrån.)

”Jag vill inte förlora mitt jobb”, vädjade Nafissatou Diallo när DSK tvingade henne till oralsex. Nu förlorar hon förmodligen inte bara jobbet utan även sitt gröna kort.

Inget tvivel i skuldfrågan där inte. I radions Kulturnyhetena meddelade Maria Sveland att DSK självklart var skyldig och borde åtalats, programmet bad senare om ursäkt för partiskheten. Även publicistklubbens ordförande Ulrika Knutson är ute och slirar i oskuldspresumtionen i Fokus.

Med en sådan inställning om det skyldiga och oskyldiga könet i det offentliga Sverige är det inte speciellt överraskande att våldtäktsdomarna mot ungdomar skiljer sig markant beroende på om den åtalade är pojke eller flicka.

(Men han kan ju vara skyldig ändå! Säger någon. Visst, det är inte omöjligt att DSK kan ha gjort något som objektivt sett är straffbart. Men det gäller oss alla, poängen med ett rättssamhälle är att man skall betraktas som oskyldig tills det finns en lagakraftvunnen fällande dom. Och så länge van Reis, Dufwa, Pascalidou, Sveland, Knutson och jag inte är dömda i domstol skall vi betraktas som oskyldiga.)

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Anderssonskans blodsmystik

28 augusti, 2011

Jag får väl lov att ändå kommentera Lena Anderssons republikanska drapa i gårdagens DN, fast frågan är om man alls borde bevärdiga någon som droppar ”1933″ mitt i texten med ett svar… Andersson har helt missat tanken med den ärftliga tronföljden. Den infördes inte för att få den vid varje tillfälle mest lämpade, ingen inbillade sig det. Den infördes för att tillochmed en ganska medioker regent ändå var bättre än det kaos och den blodsutgjutelse som skulle bli effekten om det inte redan var alldeles klart vem som skulle bli ny regent när den gamla hade dött.

Idén med dagens monarki är inte att de kungliga skulle ha något överlägset blod utan just att de hamnat där på grund av slumpen. Den enda elitism jag ser är den som ständigt pyser fram hos mediaadeln. Vi, vi har minsann jobbat till oss våra positioner, se oss! vörda oss! Se inte den där som bara råkat bli född.

Men en snabb titt på vilka som är släkt med vem i media- och kultursvängen visar att inte alltid bara är talang och hårt arbete som införskaffat dem deras jobb.

Andersson gör kopplingen monarki->blodsmystik-> (nazism->) folkmord. För att vara riktigt säker på att läsaren skall fatta vinken slänger hon in året för Hitlers maktövertagande… Argumentationen hänger ihop sämre än handlingen i en svensk blåfilmad dussindeckare.

Monarki handlar inte om blodsmystik, den handlar inte om någon ”ren ras”, tvärtom så var det mycket vanligt att kungliga gifte sig med utlänningar. I de gamla länderna i Europa hade man sin lojalitet till sin bygd och till sin kung, något ”folk” som kunde utnämnas till genetiskt överlägset kom inte förrän med nationalismen på 1800-talet. Både i Syd- och Nordamerika blev nybyggarna så sura på kungarna i Europa som inte tillät dem att döda och förslava infödingarna att de gjorde uppror.

Det som är gemensamt för de totalitära ideologierna, nazism, fascism och kommunism, är att högst upp står en man som tagit makten själv och därför själv brukar den utan gränser, i de totalitära ideologierna finns ingen plats för gamla dynastier. (Nordkorea skulle kunna vara undantaget som bekräftar regeln här, om det inte vore för att landet enligt grundlagen för evigt officiellt styrs av grundaren Kim Il Sung). När ledare massmördar sin och andra länders befolkningar brukar det inte vara kungar som gör det, det brukar vara self made men; generalsekreterare, lord protectors, presidenter, ”kamrater” och ”ledare”.

Sådana som inbillar sig ha sin egen talang och sitt eget överlägsna intellekt att tacka för sin position tenderar, minst sagt, att bli mer extrema än de som inser att de mest har haft tur och att deras upphöjelse också beror på fliten, och tilliten, hos de som är underställda dem. Diktatorer som tagit makten själva är oerhört mycket mer våldsamma än de som ärvt sin makt. Cromwell, Hitler, Stalin, Mao, Pol Pot, Gadaffi, listan kan göras hur lång som helst. En monark av Guds Nåde vet att han sitter där på grund av en – himmelsk eller jordisk – välvilja och lycka, inte för att han jobbat sig till positionen. Det gör att han inte utmanar ödet alltför mycket genom att behandla folket i landet illa. De som däremot tror att de är ödet har inga sådana begränsningar.

Alltså, monarki handlar inte om blodsmystik, det står i motsats till de totalitära ideologierna och kungar är mycket mindre fallna för folkmord än vad presidenter är.

Fenomenet med självöverskattningen gäller för övrigt inte bara diktatorer. Det är också sant till exempel inom finansvärlden. Eftersom de fått för sig att de bara har sin egen talang och sitt hårda arbete att tacka för sin framgång så är en vanlig inställning bland dagens finansbaroner att de inte är skyldiga någon något, allt de kan lägga beslag på har de också förtjänat. De gamla kapitalisterna, väl medvetna om att en stor del av deras lycka bestod i att ha råkat ha rätt föräldrar, drev också stora projekt för att ge något tillbaka till det samhälle de fötts in i på en lycklig plats. De skulle aldrig bevilja sig de miljardbonusar vi sett de senaste decennierna.

Monarkin är genom sin blotta existens en nyttig påminnelse om att mycket av det vi har beror på vem vi har råkat födas av. Och det är något vi bör tänka på. Mer ödmjukhet hos de lyckligt lottade och mindre övertygelse om deras egen överlägsenhet och rätt att bestämma över andra vore bra. Hej DN! Den sortens meritokrati som de svenska republikanerna förespråkar är sannerligen inget ideal.

Regenten representerar som sagt inte sig själv, eftersom han/hon innehar ämbetet av en slump. Det är det som är själva poängen. Regenten representerar landet och alla dess medborgare. Det är det som skall hedras, och på den högsta platsen passar det utmärkt med en person som är van, som vet att han/hon fått uppdraget av en slump och därför utför det med ödmjukhet. En statschef som däremot blivit vald kan lätt få för sig att allt ståhej handlar om honom/henne personligen.

Therese Bohman har också skrivit om Anderssons kolumn:

Monarkin bygger inte på genetisk överlägsenhet utan på slumpmässighet. Man råkar födas till drottning liksom man råkar födas till allt. ”Det är det enda ämbete man föds till”, kan man invända – ja, jo, må så vara. Jag har aldrig haft några problem med detta bara.

Däremot har jag haft mycket att invända mot mycket annat man föds till: exempelvis privilegierad övre kulturmedelklass i Stockholms innerstad. Detta har jag funnit mycket mer upprörande.

Jag skulle dock aldrig hävda att detta privilegium (eller om man så vill: denna förbannelse) har med gener att göra. Det har med slumpmässighet att göra. [...]

Så har jag tänkt många gånger. Hur vissa sfärer i samhället förvaltas av vissa grupper som inte av en slump kommer från hem med Svenskt Tenn-lampor… ja. Men grundförutsättningarna är en slump. Vem man föds till är en slump. Vilket är jätteorättvist, men det är så det är, för livet är jätteorättvist. [...]

Att vi har ett kungahus är ju däremot ingen slump. Men jag krälar inte för kungahuset, som Lena Andersson skriver, liksom jag inte krälar för någon över huvud taget (om det nu inte råkar vara en situation då jag vill det – – ), jag krälar inte för människor med framgång inom områden där jag själv vill ha framgång (vilket alltså är något som ligger i en mycket mer realistisk nivå för mig att förhålla mig till, och eventuellt irritera mig på), trots att denna deras framgång alltså mycket väl kan vara resultatet av precis samma medfödda fördel som gör någon annan till drottning.

I sammanhanget vill jag också påminna om att, nej, det blir fortfarande ingen dynasti Westling.

[uppdatering: Niklas från Malmöprärien skriver att roligast vinner, därför kommer både monarki och bröllop att finnas kvar också i framtiden.]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Snabbspolad skönhet – fantastisk timelapse

27 augusti, 2011

Time-lapse är filmtekniken där man tar stillbilder med väldigt långa mellanrum för att sedan sätta ihop dem till en film. När man gör en vanlig spelfilm tar man 24 bilder i sekunden, för tv är standarden 25 bilder per sekund, men i time-lapse kan det vara minuter, timmar eller dagar mellan bilderna. När filmen sedan spelas upp i normal hastighet så kan ett skeende som i verkligheten tar en dag visas på, säg, en minut.

Randy Halverson från South Dakota tar konsten till nya höjder, hans senaste film Tempest Milky Way har som motiv åskstormar och Vintergatan (duh). Det som gör det riktigt snyggt är hur han belyser förgrunden och rör på kameran mellan exponeringarna. Nå, det är det väl fler som gör, men förbaskat snyggt är det likväl. Resultatet är häpnadsväckande vackert, som bonusar finns ett meteorstreck som speglar sig i en sjö och en hjort som står och tittar rakt in i kameran i tio minuter. Med den specialkomponerade musiken därtill är det en klar tiopoängare. Fotografen är flitigt medverkande i kommentarstråden på Vimeo, där han lägger upp filmerna. Han berättar även på sin egen hemsida hur han arbetat.

Max Raabe

Vintergatan bakom ett ödehus

Max Raabe

annalkande åskstorm, det vita i mitten till höger är blixtar

Är du sugen på att pröva själv så beskrivs tekniken här, utrustningen – motordrivet stativ och programmerbar exponeringsautomatik – går loss på 900 dollar.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

(S)lusskarusellen snurrar vidare

25 augusti, 2011

Efter tjugo år av utredande kring Slussen så kovänder nu Socialdemokraterna i Stockholm och underkänner en trafiklösning de varit med och beslutat om och gått till val på att stödja. Ledningen föreslår att det liggande förslaget om Slussen radikalt skall göras om. Vilket kommer att fördröja arbetet med flera år, alltmedan den vittrande betongen fortsätter att rasa ner över de som råkar hamna under. Socialdemokraterna tar beslut om saken på tisdag.

Personen som skriver under namnet Herbert Tingesten plockar pedagogiskt isär alla argument som (S) använder för att motivera sin omsvängning. Yimby skriver om ett Socialdemokratiskt Slussenhaveri:

Särskilt märkbar är förstås kritiken mot rörligheten för rörelsehindrade. Som YIMBY nyligen kunde visa är stora delar av den kritiken baserad på myter och rena felaktigheter.

Den nya slussen kommer innebära avsevärda förbättringar för rörelsehindrade och socialdemokraternas plötsliga vurm för denna fråga klingar i det sammanhanget illa med tanke på att bevarande av dagens undermåliga lösning tidigare stått på agendan. Den plötsliga omsorgen verkar mest vara ett svepskäl för att stilla en liten men högljudd opinion och att få fortsätta på den inslagna traditionen av icke-beslut i slussenfrågan.

Kritiken mot att Mälarens avbördning inte skulle fått en tillfredsställande lösning är dessutom felriktad. Vad har vi för nytta av att kunna tappa ut ännu mer vatten genom Slussen än vad som redovisas i det liggande förslaget om alla vattennära områden i Mälardalen ändå riskerar att översvämmas? Lösningarna för den typen av vattenflöden behöver hittas längre ut.

Att ”utreda” är en bra lösning för politiker som vill visa handlingskraft utan att behöva ta ansvar för att faktiskt fatta ett beslut.  I slussenfrågan verkar det vara en paradgren.

Magnus Orest har ett långt inlägg om verkligheten vs socialdemokratin, även han tar upp argumentet att avrinningen inte räcker. För det första har det liggande förslaget större avrinningskapacitet än något av de alternativ som föreslagits. För det andra skulle de mängder som (S) nu kräver att den skall klara innebära att hela Mälardalen svämmades över av havshöjningen ändå… Det enda sättet det scenariot kan klaras på är med massiva fördämningar med slussportar placerade längre ut i skärgården – ungefär som i Nederländerna. Och i så fall blir allt innanför en insjö och ingen sluss och ingen avtappning behövs över huvud taget i Slussen.

Detta verkar man dock inte heller vara medveten om bland socialdemokraterna i Stockholm. Istället har man valt att blint lita på grupper som inte har någonting emot att skarva lite för att främja sina egna agendor [t ex här]. Sorry, Rudin och Wanngård, ni har blivit blåsta. Gör om, gör rätt. Till och med inom era egna led hörs röster som gör gällande att socialdemokraterna nu framstår som idioter.

Precis. Det är inte bara invånare i allmänhet i Stockholm som tappar tålamodet, missnöjet växer även inom partiet med de velande företrädarna, flera socialdemokratiska bloggare tar sig för pannan inför huvudstadssossarnas krumbukter: Martin i Blekinge begriper inte varför partiet i elfte timmen kräver ännu en utredning - det är inte trovärdigt - och HBT-sossen i Stockholm är inte så jla imponerad av sitt parti. Men den som sannerligen inte skräder orden är Westerholm i Norrtälje som frågar sig: är vi verkligen de idioter som väljarna börjar tycka att vi är?

Det som strålar ut från mina partikamrater är – för att prata klarspråk – ren och skär idioti och de saknar insikt om att de inte sitter i majoritet. Som Stockholmare så har jag nu i alla fall kommit till vägs ände med Slussen som ärende. Det räcker nu.

20 år räcker gott och väl att komma till skott för vilken annan organisation som helst. Vad Veronica Palm som är ordförande i socialdemokraterna för Stockholms stad samt oppositionsråden Karin Wanngård och Thomas Rudin tycks vilja bevara eller behålla en tid framöver ser du i sin helhet på [Hanna Fridéns blogg] men jag ger dig två exempel i detta inlägg. Vad de även lyckas måla upp för Stockholmarna är bilden av ett oppositionsarbete som förs av ett koppel idioter. Rätt eller fel, men att inte inse att vi befinner oss i opposition och att driva en minoritetsbordläggning efter tjugo års utredande och debatt när endast månader återstår till beslut är inte ett politiskt ledarskap som imponerar på väljarna i Stockholms stad och län. Vi vill ha ett slut på eländet som du ser i [bilderna]. Tro mig. Telefonen har gått varm och jag börjar bli rätt trött på att försvara den här typen av agerande från mina partikamrater. Faktiskt har jag slutat med det sedan idag…. bara så att ni vet.

Tokmoderaten vill svara ja på Westerholms fråga, men ta bort ”börjar” i frågan:

Ja, Johan, det är ni – verkligen. De nya bevisen förstärker bara bilden av ett parti där de enda ambitionerna är att sätta sig på tvären och strö trams omkring sig. Tyvärr för dig, Johan, men till en oändlig glädje för oss som gärna ser att till och med Folkpartiet blir dubbelt så stora som er…

Skarpnäcksfolkpartisten Jesper konstaterar att det inte går att komma fram till ett förslag som alla är helt nöjda med, 20 års utredning räcker. Jesper undrar; när till och med Miljöpartiet, som annars röstar nej till det mesta, säger ja till det liggande förslaget, varför (S) vill försena nya Slussen? Andreas tycker att nya Slussen när den till slut står klar skall kompletteras med ett monument över det politiska käbblet (eller så kan man säga att hela bygget är det…)

Min Brommamoderatkollega Maria är av åsikten att (S) vill skapa en stad som inte fungerar för människor att bo, leva och arbeta i. Min fullmäktigegruppkollega Birgitta vädrar renässans för det gamla (MP)-förslaget att köra varutransporter i tunnelbanan. Min kollega i Stadsbyggnadsnämnden, Erik (KD), tycker att (S)-gruppledaren Karin Wanngårds helomvändning förbluffar och oroar. Viktor Report vill stoppa bevarandet av Slussen nu. Av de i skrivande stund 14 bloggare som har kommenterat i DN så har jag inte hittat någon som ställer sig på deras sida. Om man inte räknar Pawels vurm för shabby chic.

[uppdatering: Klamberg kommenterar och Pawel vill i kommentarsfältet förtydliga att det inte var själva förfallet han gillade utan den lite stökiga oförutsägbarheten. Det var också så jag hade förstått honom, men jag inser att min kommentar kunde tolkas annorlunda.]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Humbug får mothugg

23 augusti, 2011

Carlos Rojas (f d Beskow) är förvisso en charlatan med en aldrig sinande ström av idéer för att få privata företag, organisationer och, framförallt, den offentliga sektorn, att försörja honom och hans kompisar genom ständigt nya, ständigt verkningslösa, integrations- och förortsprojekt. Men man ska ju å andra sidan inte klandra bara honom för det. Det finns gott om personer som frivilligt (med andras pengar) betalar för vilket snömos som helst för att få ”cred” och visa att de ”gör något”. Och så länge skattkistorna i det kejserliga klädrådgivningsrummet står vidöppna så kan han ju skratta hela vägen till banken.

De politiker och tjänstemän som nervöst slantar ut skattebetalarnas pengar på att anlita honom kan dock nu få råg i ryggen av flera välförtjänta sågningar: Det började med Sakine Madons Expressenledare för ett par veckor sedan: 12 laxar för en natt i Botkyrka. Och när Rojas igår på Brännpunkt återigen iklädde sig den kollektiva offerkofta som byggt hans karriär så lät inte svaren vänta på sig. I Brännpunktsartikeln utmålade Rojas en ny fiende: Föreningskulturen. Med struktur, stadgar och möten var den något som miljonprogrammets invånare enligt honom inte klarade av:

I miljonprogrammen fostras vi inte att få som vi vill genom att vara tysta, följsamma, inte säga emot eller göra väsen av oss. Det funkar aldrig för någon därifrån, oavsett kön. För att komma fram utan att vara till besvär behöver du känna folk med makt som, utan att du behöver visa dig, vet att du är bra. Och det gör få miljonprogramsbarn.

Men LUF:s ordförande Adam Cwejman betackade sig på sin blogg för Rojas omtanke:

Rojas talar om en svennekultur och han talar om en blattekultur. Han talar om förortens folk och han talar om den politiska adeln. Jag skulle kunna kalla Carlos Rojas för rasist. Men det kommer jag inte göra. Han verkar nämligen inte förstå vad det är han sysslar med.

Genom att göra personer i förorten till blott bärare av faktumet att de är invandrade eller barn till invandrare blir deras tillhörighet monokrom. Deras förhållande till politiken kan inte förstås med andra glasögon än att de är underprivilegierade och att det finns en politisk adel som håller dem utanför. Offerrollen blir den enda identifikationen och konfliktytan blir tydlig: förorten mot svennarna.

Om invandrare och barn till invandrare har något problem är det just att de blir stämplade, av sig själva, av sin omgivning, av främlingsfientliga, av Rojas.

Och riksdagsmannen för Moderaterna Hanif Bali replikerade Rojas på Brännpunkt:

Oavsett om vi pratar om den irakiska, indonesiska eller irländska föreningen, så har den oftast stadgar, dagordningar och beslutsvägar. Att Carlos Rojas har svårt att orientera sig på detta område betyder inte att alla invandrare har det.

Carlos Rojas hävdar att en uppväxt i miljonprogramsområden leder till att man blir högljudd, motsträvig och säger emot, och därmed opassande för dagens politiska system. För det första är dessa påpekanden grovt generaliserande, snudd på rasistiska. För det andra må egenskaperna stämma in på Carlos Rojas och mig, men gäller till exempel inte något av mina sju syskon – och det är jag som är riksdagsledamoten i familjen.

[...] Sverige behöver fler med miljonprogramsbakgrund som bryter fördomar på de politiska arenorna. Inte som Carlos Rojas affärsidé, att förstärka dem. Att påstå att invandrare som kollektiv är av sådan annorlunda och sällsynt art att hela den politiska organisationsformen behöver vändas upp och ner, är uppåt väggarna.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

De små stegens absolutism

21 augusti, 2011

En grundsten i nykterhetsrörelsens agenda är att ständigt utvidga antalet alkoholfria zoner i samhället.*  Inte bara där det faktiskt finns vetenskapliga belägg för att alkoholbruk riskerar att skada andra människor (till exempel vid graviditet eller rattonykterhet) utan också sådana där inga skadliga samband går att vetenskapligt påvisa. Till exempel handlar om det om att skuldbelägga alla som inte är helnykterister medan de ammar(!) eller över huvud taget har barn under 18 år boende hemma(!!) Ibland lyckas de riktigt bra, då fular de inte bara ut ett i deras ögon oönskat beteende moraliskt, de lyckas få det förbjudet i lag:  Sjöonykterhetslagen.

Tack och lov så är det inte alla som accepterar detta, debatten om lagen fortsätter idag när Andersson och Malmqvist i en slutreplik svarar lagens försvarare Rydberg, Westerholm och Linander på Brännpunkt: Sjöfyllerilagen handlar inte om säkerhet:

Det är beklämmande att trion Rydberg, Westerholm och Linander använder antalet alkoholpåverkade människor som kontrollerats av sjöpolisen som enda måttstock för huruvida lagen är legitim eller inte. Det bekräftar vår ursprungliga tes: Det är inte i huvudsak för att förbättra säkerheten och välbefinnandet för de som besöker skärgården som lagen införts. Istället är den en del av nykterismlobbyns kamp mot vanligt folks livsval och dryckesvanor. [...]

Alliansens politik bör i grunden vara restriktiv till nya regler om det inte tydligt kan visa att reglerna har en nytta som är större än de hinder och olägenheter den nya regeln medför för de berörda. [...]

[P]udelns kärna är denna: Kan den ökade regelbördan som Westerholm och Linander nu ålagt de som vistas i skärgården motiveras med att den har några faktiska positiva effekter?

Nej, sjösäkerheten är deras huvudsakliga argument och det håller inte vid en närmare granskning. Sjöfylleri var förbjudet redan med den gamla lagen, problemet var att den sällan tillämpades. Istället för att börja bekämpa de riktiga sjöbusarna stiftades en ny lag som slår blint mot alla som har över 0,2 promille i blodet.

Detta har minskat båtfolkets frihet, förstör för näringsidkare i skärgården och tagit resurser från annan brottsbekämpning. Och detta utan att några säkerhetsvinster redovisats. Det gör lagen till ett typexempel på en moralistisk skrivbordsprodukt som snarast borde förvisas till papperskorgen

En av lagförsvararna, Johan Linander (C), ser som ett bärande argument för lagen att Centerpartiets stämma beslutade att den borde införas(!)

Cirkulera. Här finns inget att diskutera, motivera eller kritisera, en sann partigängare ifrågasätter aldrig status quo. Linanders något märkliga motto på bloggen framstår i sammanhanget som konsekvent: ”Korta mer eller mindre genomtänkta tankar efterfrågar likasinnade kommentarer.”

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,

* Och omvänt, motsätta sig varje utvidgning, hur liten den än är. Det är därför de är så rabiata motståndare till gårdsförsäljningsreformen.

Klart för fler föreställningar på Cirkus

20 augusti, 2011

I går meddelade Dagens Nyheter att Stadsbyggnadsnämnden beslutat godkänna planerna för den nya scenbyggnaden vid Cirkus på Djurgården. Iochförsig sant, men lite lustigt att det kom nu eftersom det inte var vid sammanträdet i förrgår vi beslutade om det, utan vid sammanträdet för två månader sedan…

De urprungliga planerna finns i tjänsteutlåtandet (pdf, 2,9 MB) från januari 2009.

arkitektbild av förslagen utbyggnad
Ill: Dahl och Paues Arkitekter AB

Det första förslaget var som synes i stil med den befintliga byggnaden. Just därför fick det tummen ner av Stadsmuséet. Det byggnadsminnesklassade Cirkus har redan byggts om och till flera gånger och muséet är oroliga att ytterligare tillbyggnad i gammal stil skulle göra att byggnadens originalutseende inte längre skulle gå att avläsa. Det nya förslaget är utarbetat i samråd med Stadsmuséet och Länsstyrelsen för att det denna gång skall vara fullständigt klart vad som är den gamla, byggnadsminnesklassade, byggnaden och vad som är tillägg. Detta redovisas i planbeskrivningen (pdf, 2,9MB) från juni 2010:

Stadsmuseets bedömning är att ytterligare förändringar på Cirkus kan göras i endast mycket begränsad omfattning för att byggnadsminnet inte ska äventyras. Tidigare har dock flera förändringar medgivits för att anpassa byggnaden för verksamhetens behov. Underhandskontakter med Länsstyrelsen och Stadsmuseet angående bedömning av förnyelsemöjligheter med anledning av Cirkus stora kulturhistoriska värden har resulterat i att ett tidigare preliminärt scenhusförslag, redovisat i Startpromemorian, har utgått. Istället har föreliggande förslag utarbetats efter parallella arkitektuppdrag och med Cirkus som byggnadsminne som utgångspunkt. [...]

Ett genomförande av förslaget scenhus innebär att befintlig entrébyggnad från sent 1990-tal rivs. Istället föreslås en strikt glasad entré. Den södra fasaden utgör Cirkus huvudfasad och är byggnadens signum för allmänheten. Ur det perspektivet kommer den nya lågmälda entrébyggnaden i glas inte uppfattas som påträngande eller dominant. Den nya foajébyggnaden underordnar sig Cirkus uttrycksfulla starka arkitektur.

Själva poängen är således att den nya byggnaden inte skall imitera den gamla och inte heller ha ett starkt eget uttryck. Och så här blev det till slut:

arkitektbild av förslagen utbyggnad
Fotomontage från tjänsteutlåtande för godkännande (pdf 2,2MB) juni 2011

Själv tycker jag att det första förslaget såg snyggt ut, men jag förstår också de principiella invändningarna mot det. (Iofs spelar det inte så stor roll vad vi i nämnden tycker här, det hade blivit som Länsstyrelsen ville ändå. I de här kvarteren är det de som har sista ordet).  Att Cirkus skall få bygga ut tycker jag är självklart, som det är nu har de bara en stor scen och publikverksamheten måste stängas månadsvis om året då de förbereder eller avvecklar en produktion. En extra, mindre, scen möjliggör parallella produktioner och också produktioner som inte behöver dra extremt mycket publik.

Geronten gillar inte hur det kommer att se ut men har inget emot att Cirkus byggs ut. Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening slåss däremot mot ”entrepenörssjälar” och ”Mammon” och vill stoppa utbyggnaden. Öh, ja? Utan entrepenörssjälar hade vi haft vare sig Skansen, Nordiska Muséet, Vasamuséet, Gröna Lund, Liljevalchs eller Junibacken. Jag kan dock villigt erkänna att vi då i stället hade haft några fler ekar på Djurgården.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Fräcka fredag

19 augusti, 2011

Lite inte riktigt NSFW på fredagseftermiddagen: Collegehumor.com ger en lektion i hur en man duschar med en kvinna. Och så här skulle det se ut om godisreklam gjordes av porrfilmsregissörer.

Det här är däremot innehållsmässigt alldeles säkert att titta på på jobbet, fast de undrar nog varför du skrattar så ljudligt: På Mitt eget jävla Narnia har Tobias Boström knarkat designbloggar och tolkat tankarna från ett par seende Fazerkakaoögon på väggen. På bloggen kan man också läsa förslag på hur de övriga partierna skulle sätta sprätt på 100000 spänn i Almedalen 2010 eller se vem som var Sveriges största badass-statsminister genom tiderna, Putin är en posör i jämförelse.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Nykterhets mot folkgrupp

16 augusti, 2011

Efter helgens kapsejsande från Federley et al så var det skönt att i går se att det faktiskt finns liberala centerpartister kvar. På Brännpunkt fastslog miljö- och skärgårdslandstingsrådet i Stockholms läns landsting, Gustav Andersson, och seglaren och förbundsstyrelseledamoten i Centerstudenter, Karl Malmqvist, att den nya sjöfyllerilagen är en skam för alliansen. Gustav skrev också ett längre och mer grundligt inlägg på sin blogg förra veckan:

1. Lagskärpningen är onödig:

Den nya lagen behövs inte för att öka sjösäkerheten och har dålig träffsäkerhet på de faktiska olyckorna. Olyckor till sjöss har minskat kontinuerligt sedan tjugo år. De flesta sjöolyckor drabbar ensamma kraftigt alkoholpåverkade personer i små båtar som inte omfattas av lagen. I de fåtaliga fall av trafikolyckor med stora eller snabba båtar är föraren nästan alltid kraftigt berusad och skulle kunna stoppas även med den tidigare promillegränsen på 1,0 promille eller med hänvisning till vårdslöshet i trafik. I grunden handlar det om att förhållandena i vägtrafik och i sjötrafik inte – som lagstiftaren säger – är lika utan faktiskt mycket olika när det gäller hastigheter och utrymme, vilket ger betydligt lägre olycksrisker för båttrafiken.

2. Den nya lagen är rättsosäker. 
Den nya lagen innebär att alla personer på båten som kan anses ha för sjösäkerheten viktiga funktioner kan straffas för sjöfylleri. Exakt vilka är oklart. [...]

3. Människors frihet i ett aktivt sjöliv har ett värde.

Främst för dem själva men också för samhället. Ett semestrande till sjöss innebär rekreation och skärgården och skärgårdslivet är ett viktigt kulturarv. Alltmer krångel inom denna sektor minskar spontanitet och ökar stress. [...]

4. Det finns en gräns för hur många onödiga regler skärgårdssamhällena (och annan glesbygd) kan bära. 
Skärgårdsbor har större krångel i sin vardag än andra redan av naturliga orsaker som att man bor glest, har svag samhällsservice, besvärliga transporter och ofta driver egna små företag, egna reningsverk och servicefunktioner. En omotiverad inskränkning i möjligheten för en själv eller för besökande vänner att transportera sig själv till och från sociala tillställningar innebär ökad ensamhet. [...]

Är våra spontana fördomar och kvällstidningsbilder av fulla överklassungdomar, eller våra ytterst subjektiva uppfattningar om andras båtvett, verkligen en rimlig grund för att kräva regler mot skötsamma människor som visserligen tvingar fram ett ändrat beteende, men utan att dessa beteendeändringar faktiskt bidrar till högre sjösäkerhet.

Och är det verkligen så orimligt att människor kan få dricka ett par glas vin till maten och segla hem båten efteråt om det faktiskt inte har någon påvisbar effekt för sjösäkerheten? Ska vi förbjuda det bara för att vi har makten att göra det? Jag tycker inte det. Därför är den nya sjöfyllerilagen – vid sidan av dess negativa effekter på semesterlycka, folkhälsa och livskraft i skärgården – en viktig principfråga.

I princip inga av de senaste decenniets fall av döda eller svårt skadade som följd av sjöolyckor hade förhindrats med den nya lagen. De som ramlade i sjön gjorde det från så små båtar att de inte omfattades av den nya lagen, de som körde ihjäl sig själva eller andra låg långt över även den gamla 1.0‰-gränsen. Att köra vårdslöst på sjön på fyllan var redan olagligt.

Ändå var det av påstådda säkerhetsskäl som denna lag infördes.

En morgonsur soldat skrev inför lagens införande att den nya 0,2-promillegränsen på sjön var en kraftfull lösning på ett problem som inte finns.

Såvida det inte idag är ett gigantiskt problem med människor som åker runt på sjön med 0,4 promille och orsakar stora skador och dödsfall har man skapat en lag som är till för kontrollmaktens bekvämlighet och inte för att tillvarata allmänhetens intressen. Och det tycker jag någonstans är grundläggande och kapitalt fel.

Att köra på dyngfyllan och utsätta andra för fara är nämligen redan förbjudet.

Peter Hjörne undrade för ett år sedan i en krönika i G-P vilket problem som löstes med den nya lagen:

Ser vi oss omkring i vårt närmaste grannskap så finner vi följande regler: I Danmark är promillegränsen 0,5 promille för yrkessjöfarten och fritidsbåtar med behörighetskrav. I Finland är promillegränsen 1,0 och i Norge 0,8 promille för fartyg under 15 meters längd och 0,2 promille över 15 meter. Vi har alltså gått mycket längre än våra nordiska grannar och vi vet egentligen inte varför.

Och vid samma tid skrev professor emeritus i sjörätt, Hugo Tiberg, i På Kryss om en lagstiftning utan begriplig struktur och vettigt ändamål, som begränsar båtlivets frihet utan påvisat behov.

PLC-Johan har full förståelse för att beslut kan fattas på bristande underlag men tycker att det nu är läge att inse att lagändringen var ett misstag och rätta till det. Landstingsfolkpartisten Anders Ekegren drämmer däremot i med storsläggan för att försvara den nya lagen, en promillegräns som inte är löjligt låg är enligt honom nämligen ett hot miljön.

Även moderaten Lotta Olsson tycker att lagen är bra, hon får dock mothugg  i kommentarsfältet. Det framgår visserligen inte om hon själv vet något om sjölivet, men hon är i all fall riksdagsledamot för Örebro (och hennes påstående att det inte är någon skillnad på att köra båt och att köra bil pekar ju i en viss riktning). Jag antar att hon i den positionen tar det säkra för det osäkra och aldrig dricker en droppe alkohol. Någonsin. Hon kan ju teoretiskt bli tvungen att när som helst ta ansvar för riket och då väger hennes behov av att få ta ett glas rimligen lätt. För jag

har svårt att se att det skulle vara en självklar frihetsfråga att både få dricka alkohol och samtidigt [sitta i riksdagen]. Att [närsomhelst teoretiskt kunna kallas in för att styra landet] kräver både uppmärksamhet och omdöme, vilket försämras vid alkoholintag.

Ipse Cogita menar att jämföra båtliv med billiv är intelligensbefriat och dylika lagar kan endast tas fram av rabiata nykteriststrävare. Norah4You tycker däremot inte att båtar och alkohol hör ihop. Bloggen allt om 0,2 promille på sjön tycker inte om lagen, alls. Den har samlat debattartiklar och även skrivit och frågat riksdagspolitiker vad de grundade sitt stöd till lagen på, gensvaret har varit måttligt.

Den nya sjöfyllerilagen är dessutom bara ytterligare en del i strävandena att reglera sjölivet på exakt samma sätt som väglivet,  fast det inte alls behövs.  I pipelinen ligger förslag om förarbevis och fritidsbåtsregister. Det är hög tid för borgerliga riksdagspolitiker att rida spärr mot moralismen, klåfingrigheten och de sociala ingenjörernas omättliga regleringshunger. Det är svårt att stoppa en dum lag från att instiftas, men det är ännu svårare att få bort den när den väl finns där.

[uppdatering, på Brännpunkt replikerar tre folkpartistiska förmyndare inte helt oväntat att värna liv och säkerhet till sjöss väger tyngst. Man undrar då varför de väljer att göra det genom en lag som skjuter så totalt bredvid målet]

[uppdatering: debatten fortsätter, på DN Debatt tar Mattias Svensson och Maria Abrahamsson upp nya sjöfyllerilagen som exempel på moraliserande förbud]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Federley, förmyndaren

15 augusti, 2011

Fredrick Federley brukar ha en pålitlig liberal kompass, även om han ibland tvingats att inta en oliberal ståndpunkt. Vad som har tvingat honom att delta i dagens haveri på SvD Brännpunkt kan man därför undra. Han argumenterar där, tillsammans med några andra centerpartister, för vad han kallar ”individualiserad föräldraförsäkring”. Det är ett missbruk av ord, föräldraförsäkringen är redan individualiserad eftersom det är en rättighet som följer barnet, inte föräldrarna. Det Federley et al vill göra är att förbjuda föräldrar att överlåta vårddagar till varandra. Den gamla vanliga socialliberala fallgropen alltså: Förbud i frihetens tjänst, nu igen.

Ett argument som ofta framförs är att det är “de andras” pengar som delas ut till föräldrarna av ren snällhet.

Detta argument håller inte. Förr i tiden var barnen föräldrarnas pensionsförsäkring. Skatterna var låga, föräldrarna betalade för barnens uppväxt och fick tillbaka detta som trygghet på ålderdomen.

Nuförtiden går vinsten av barnens arbete inte till föräldrarna utan i stället till staten, och de barnlösa, genom höga skatter. Föräldrarna betalar också höga skatter och har därmed också mindre möjlighet att själva betala för barnens uppväxt.

Därför är det i statens, och de barnlösas, intresse att ge tillbaka en del av de indragna skattepengarna till föräldrarna, för utan barn, inga skatteintäkter alls i framtiden. Effekten av högskattesamhällen med generella välfärdssystem blir att speciella skattelättnader/bidrag måste ges till familjer med barn.

Att säga att det är ”statens” eller ”skattebetalarnas” pengar är en (ack så vanlig socialistisk) felsyn, det handlar om en del av de pengar som var föräldrarnas från början. Staten, och de barnlösa, går med vinst på att barn föds och uppfostras. Det är en vinst som staten med sitt våldsmonopol tvingar till sig från föräldrakollektivet. Det är inte en ”subvention” att en del av dessa pengar direkt går tillbaka till föräldrarna.

(Ett åskådligare system skulle vara barnavdrag, vilket var på förslag, men vänstervarianten med bidrag vann i Sverige. Dock är det inte ovanligt utomlands.)

[uppdatering: Mikael, Martin och Jessica skriver också.]

[uppdatering: Alice skriver ledarartikel och Niklas och Mathias svarar på Brännpunkt. Albin bloggar]

[uppdatering: Replik från Federley et al på Brännpunkt]

[uppdatering, Johan skriver ledare i SvD, det visar sig att partistyrelsen i C står bakom förmynderiförslaget, liksom partiledarkandidat Hatt, tack och lov inte partiledarkandidat Lööf, det här stärker hennes chanser att vinna avsevärt]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 34 andra följare

%d bloggers like this: