(S)egraren skriver historien

Det gick inte så bra för Socialdemokraterna i höstens val, men i Göteborg satt de kvar, och arbetar tydligen på att fortsätta göra det. Göteborgs-Posten rapporterar om det informationsmaterial som kommunala tjänstemän tagit fram för nyanlända invandrare:

Under rubriken industrialiseringen och politiska partier växer fram nämns enbart det socialdemokratiska partiet med namn.

I boken uppges att enbart arbetarna kämpade för allmän och lika rösträtt i Sverige.

Tre politiska ideologier anges i boken: liberalism, konservatism och socialism. Socialister uppges vara de enda som arbetade för allmän rösträtt.

Den enda statsminister som nämns i kursboken är socialdemokrat.

Problem? Inte för (S):

Dario Espiga (S), ordförande i sociala resursnämnden, säger att samhällsinformationen till nyanlända är bra. Han skrattar när han hör att alliansen tycker den är för sosseinriktad.

Lika nöjda är inte Alliansens politiker eller G-P:s ledarsida, och det synes som Espiga nu backat en aning när han låter Länsstyrelsen titta på saken.

Fredrik Segerfeldt, som tidigare skrivit om fenomenet med kommuner där ett parti suttit vid makten väldigt länge skriver om Göteborg på Newsmill idag. Min partikollega Maria Hagbom bloggar också.

Och på förekommen anledning och för (S) lärdom repriserar jag en del från en bloggpost jag skrev strax före valet:

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
– Fel! Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907. [Socialdemokraterna och liberalerna ville införa majoritetsval i enmansvalkretsar, som i Storbritannien. Branting och Staaff röstade därför nej till Högerns förslag om allmän rösträtt för män, men förslaget vann ändå och allmän rösträtt för män infördes till valet 1909.]
När den liberal-socialdemokratiska regeringen Edén lade sin proposition om avskaffandet av den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare) på hösten 1918, var högern allt annat än entusiastisk, men man accepterade förändringen. När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
– Fel! Beslutet om den kvinnliga rösträtten fattades (av konstitutionella skäl) först på våren 1919, men det var en del i samma ”paket” som den lika rösträtten till kommuner och landsting för män. Högern röstade inte mot den kvinnliga rösträtten. Beslutet togs utan votering den 24 maj 1919.

[uppdatering: Eskilstuna-Kuriren (vars politiske chefredaktör är nybliven ordförande i Sveriges Vänsterpressförening, som alltså är liberal) skriver på ledarplats]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

4 svar to “(S)egraren skriver historien”

  1. Ullis Says:

    Hm.. Men även du gör ju lite fel här tycker jag som först kritiserar Sossarna för att bara nämna tre idiologier i sin bok: liberalism, konservatism och socialism men sen polariserar du ju nu bara mellan två ideologier: höger och vänster. Verkligheten då som nu är ju betydligt mer mång facetterad.

    Sen är det ju inte direkt de rika som drivit på förändringen om kvinnors rösträtt. Oavsett vilka som till slut inte motsatte sig den är kanske inte så intressant utan vilka som drev på frågan.

  2. hagwall Says:

    Polariserar? I det inlägg jag klippte in skrev jag om högern, liberalerna och socialisterna och vad var och en tyckte i rösträttsfrågan med nyanser. I Göteborgsmaterialet fanns där bara två sidor och en verklighetsbeskrivning så onyanserad att den är direkt lögnaktig:
    1) Högern var inte ”emot” allmän rösträtt.
    2) Liberalerna och Socialdemokraterna hade _gemensamma_ förslag, men liberalernas existens förtigs helt, trots att det var liberalen Edén som var statsminister(!) i den regering som lade propositionen om kvinnlig rösträtt (som högern alltså inte röstade emot).

  3. Maria Hagbom Says:

    Bra skrivet

  4. pauwi Says:

    Faktum kvarstår att den förvrängda socialdemokratiska historieskrivningen tycks ha haft ett visst inflytande på valresultatet som oväntat gick till de rödgrönas favör. Sammanställningen av valresultatet visar att de stadsdelar som röstade rött ligger i öster, dvs Bergsjön, Angered och Hjällbo.
    Det är en renlighetsåtgärd att mönstra ut den sossefierade propagandan en gång för alla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: