Zeppelinserendipitet

Inspirerad av Johan Ingerös text om det vänsterpartistiska förslaget att ersätta flyg med zeppelinare så gick jag till det tyska Förbundsarkivets Bilddatabas för att söka efter ett foto jag sett men tappat bort länken till. Det föreställde en zeppelinare som landat på vad som såg ut att vara en söderhavsö. Medan jag letade på bilder märkta ”zeppelin” så fick jag syn på något jag inte väntat mig:

Flugzeugträger ”Graf Zeppelin”, Bau

Ett tyskt hangarfartyg som byggdes på 30-talet. Varför har jag inte hört talas om det?

Antagligen för att det aldrig gick i tjänst. Det började byggas 1936, men arbetet gick långsamt eftersom Tyskland saknade erfarenhet av att bygga hangarfartyg, dessutom sinkades det på grund av rivalitet mellan olika grenar av krigsmakten: Göring ville inte att någon annan än han skulle bestämma över några flygstridskrafter och Dönitz ville att flottan skulle satsa på ubåtar i stället. Fartyget hade flera intressanta innovationer, till exempel utrustades flygplanen med en liten extra bränsletank med en specialblandning som gjorde att det gick att starta och lyfta direkt, utan att varmköra motorerna först. När motorn blivit varm uppe i luften bytte piloten till det vanliga bränslet.

Hangarfartyget Graf Zeppelin under byggnad 1940
Hangarfartyget Graf Zeppelin under byggnad, Kiel, 1940, bild: Bundesarchiv

Efter flera beslut om att omväxlande avbryta och återuppta arbetet slutade fartygets karriär hos den tyska krigsmakten med att hon 1945 sänktes på grunt vatten så att inte Sovjetunionen skulle kunna utnyttja henne i kriget. Därefter var skeppets öde okänt i fyra decennier, men då arkiven öppnades efter att Kalla Kriget tagit slut visade det sig att hon sänkts som målfartyg. Sovjetunionen behövde praktik i att sänka hangarfartyg och dessutom skulle alla skadade fartyg som beslagtagits från Tyskland demonteras eller sänkas på djupt vatten enligt en överenskommelse mellan segerherrarna i kriget. Hon ligger nu på 87 meters djup strax utanför polska kusten.

En lång artikel på engelska om fartyget finns på Wikipedia.

Det andra stora skeppet uppkallat efter greve Ferdinand von Zeppelin hade däremot en fredlig och lyckosam karriär. Mellan 1928 och 1937 tillbringade zeppelinaren LZ 127 nästan två år i luften och flög över en och en halv miljon kilometer (och blev den första luftfarkost som flög över en miljon miles). Mycket information och bilder finns på wikipediasidan och sajten airships.net har bland annat konstruktionsritningar, foton från bygget och foton inifrån luftskeppet.

Zeppelinare med palmer i förgrunden

Graf Zeppelin i Pernambuco, Brasilien, 1932, bild: Bundesarchiv

När jag klickade vidare så upptäckte jag företeelsen ”spionkorg”. Det var en liten kapsel som sänktes ner från zeppelinare under Första Världskriget. Upphängd i en kabel som kunde vara upp till 1000 meter lång(!) innehöll korgen en rottingstol, kartbord, elektriskt ljus, kompass, telefon och åskledare. Däri kunde en person gå ner under molnhöjd och navigera och ge instruktioner för bombfällning till luftskeppet som låg ovanför molnen, utom synhåll för fienden på marken. Trots att det var ett mycket utsatt och ensamt jobb så var det ingen svårighet att hitta frivilliga. Det var den enda platsen på det vätgasfyllda luftskeppet där man kunde röka…

Och vad är serendipitet? Det är när man hittar något nyttigt när man egentligen var ute efter något annat, det finns många exempel i vetenskapshistorien, till exempel när penicillinet och röntgenstrålarna upptäcktes. Ordet myntades av den brittiske författaren Horace Walpole, i ett brev till Horace Mann skrivet den 28 januari 1754. ”Denna upptäckt är förvisso nästan av den typen jag kallar serendipitet, ett väldigt uttrycksfullt ord.” Ordet hade han fått från vad han kallade en ”enfaldig saga med namnet ‘Tre prinsar från Serendip’ [nuvarande Sri Lanka]; där deras högheter drog fram gjorde de ständigt, genom tillfälligheter och skarpsinne, upptäckter av sådant de inte var ute efter”.

Redan på de Nordisk Familjeboks tid kunde man ägna sig åt kunskapsinhämtning genom att följa de meandrande hänvisningarna till andra artiklar, ”se även”, men Internet har naturligtvis gjort detta ännu enklare.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

4 tankar på “Zeppelinserendipitet

  1. Pingback: Retrospektiv fredag « No size fits all

  2. Pingback: Hindenburg 75 år senare « No size fits all

  3. Pingback: Grillad Hindenburgare med extra allt | No size fits all

  4. Pingback: Hindenburg 75 år senare | No size fits all

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s