Äntligen klart för Förbifart!?!?

Alliansen har presenterat sin plan för infrastrukturen det kommande decenniet. Det är en ordentlig satsning: dels är den är 100 miljarder större än den som förra regeringen lade, dels är den fullt finansierad, i den plan som Socialdemokraterna hade fattades 65 miljarder, Av de 482 miljarderna går 100 miljarder till underhåll och investeringar i Stockholmsregionen. Landstingsrådet Gustav Andersson (C) är glad över att regeringen brutit årtionden av diskriminering av Stockholmsområdet och givit Stockholm full pott, hela den spår- och vägsatsning som regionen kommit överens om var med i regeringens plan. Dock står inte staten för alla pengarna, av de 28 miljarder som Förbifarten går loss på så kommer 23 miljarder från de trängselskatter vi betalar.

Men satsningen inte är i hamn förrän Socialdemokraterna är med på båten (ka-tsching!) Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot Förbifarten men Socialdemokraterna är för. Carin Jämtin har gett vallöftet att bygget skall genomföras oavsett vad MP och V säger, men givet tidigare historia så är det mest att se som en målsättning. Jämtin hade ju nu inte så mycket val, dels så vill Socialdemokraterna ha Förbifarten, dels vill väljarna det (tillochmed Miljöpartiets), om det råder minsta tvivel om partiets beslutsamhet att genomföra bygget så är de helt rökta i Stockholm i september. För att förstärka Jämtins linje så sade flera högt uppsatta socialdemokrater i dag att Förbifarten inte var förhandlingsbar, MP och V skulle tvingas vika sig. För regionens och miljöns framtid får man hoppas att de har rätt. Nå, om några veckor får vi veta mer, när de rödgröna skall lägga fram sitt gemensamma budgetförslag. För att motivera att hon ignorerade sina koalitionspartners så påstod Jämtin att Moderaterna kört över KD och Centern vilket fick ovan nämnda landstingsråd att utbrista: Göm dig inte bakom våra kjolar Carin.

Jag och andra skriver och har skrivit om Miljöpartiets kontraproduktiva plakatpolitik på trafikområdet.

Men det är inte alls bara vägar som byggs nu, vi bygger också järnväg, massor av järnväg. Förra mandatperioden, då Miljöpartiet var med och styrde, byggdes inte en meter nytt spår i Stockholm. Nu bygger vi Citybanan, dubbelspår på Roslagsbanan och Nynäsbanan, fyrdubbelt spår Tomteboda-Kallhäll, vi bygger tvärspårväg Alvik-Solna, rustar upp Lidingöbanan och startar bygget av Cityspårvägen från Värtan till Västra Kungsholmen, med mera, med mera… Och det är ju väldigt intressant.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, trafik, trafikpolitik, förbifarten, förbifart stockholm, stockholm, spårväg, järnväg, miljöpartiet

Monarkist, javisst!

Om nu någon skulle ha missat det så är jag inbiten monarkist. Alltså inte i första hand rojalist, vilket betyder en som gillar pomp, ståt och kungligheter. Jag är monarkist därför att jag tycker att den konstitutionella monarkin är ett statsskick som är överlägset republiken (Om man nu inte vill ha en mycket stark kung/president, men då blir det som i Frankrike, där man väljer kung vart sjunde (numera vart femte) år, och se hur bra det brukar gå…)

Som bekant delas denna åsikt inte av så många i den opinionsbildande klassen i media, i DN i förrgår ondgjorde sig tv-krönikör Croneman över att statstelevisionen under en fyramånadersperiod ägnar 15 timmar åt det kommande kronprinsessbröllopet. Som jämförelse rör det sig om en sändningstid som fylldes av sport varje dag under vinter-OS, hur många timmar antiidrottspropaganda såg vi då Croneman kräva för rättvisans skull?

Men det finns journalister som inte tycker som han, i Fokus skriver Magdalena Ribbing om att ingen skulle ”dua” Obama:

Jag har svårt att förstå de som menar att SVT lägger för stor tid på bröllopet med tanke på hur många i Sverige som faktiskt är intresserade. Jämför detta med att sända från OS varje dag i två veckors tid. Det kungliga bröllopet är en manifestation av Sveriges statsskick och man bör respektera vårt statsskick även om man inte gillar det. Den svenska kungafamiljen är en symbol för nationen och bör behandlas respektfullt. Det måste finnas en viss distans i relation till kungligheter, annars vore de inte längre kungliga. Precis som det finns en distans och respekt inför en president, i de länder som är republiker. Jag tror inte att någon skulle komma på tanken att »dua« Barack Obama.

P J på SvD håller med:

En del verkar tro att kritisk granskning av bröllopet ska innebära att det går lika mycket till republikanska utgjutelser om monarkins fördärvlighet som till rapportering om vad som händer. Men det är ungefär som att tro att en granskning av försvarsbeslut bör innebära att hälften av tiden ska avdelas till radikalpacifister som jämrar sig över att vi över huvud taget har ett försvar. Ja, eller anarkister som klagar över att vi över huvud taget har en riksdag.

Men dessa röster är undantag från regeln. Trött på mediaklassens ensidiga republikpropaganda startade jag i januari 2005 webplatsen www.monarki.nu med programförklaringen:

===

För monarkin, i tiden

En vanlig uppfattning bland professionella tyckare är att vi 70-80% av befolkningen som uppskattar monarkin och vill ha den kvar är dumskallar. Alla går inte så långt som Republikanska Föreningens ordförande Birgitta Ohlsson som i radio (Lantz i P3) deklarerade att det bara är rasistiska pensionärer som vill ha kvar monarkin. Men den grundläggande inställningen är densamma i hela kultur- och mediaetablissemanget.

Inte minst märktes det under veckan med Brunei-febern. I en förskräckande stor del av media var rapporteringen totalt ensidig. Avvikande åsikter (dvs de åsikter som en stor majoritet av folket har) gavs inte en tiondel av platsen, de var för det mesta förvisade till någon mannen-på-gatan intervju eller några centimeter i en insändarspalt. När Svenska Dagbladet några veckor senare visade att kungens uttalande var grundat på information han fått av UD, var media inte speciellt intresserade längre.

Jag hade länge funderat på att starta en monarkistisk webplats för att bemöta medias snedvridna opinionsbildning. Medias härdsmälta om Brunei blev den avgörande faktorn. Men denna webplats kommer inte bara att klaga på mediemörkret, den kommer också att tända ett ljus i stället. Monarki.nu är till för att påminna om de mycket goda skälen som finns för monarki, både teoretiska och pragmatiska. Skäl som republikivrarna i media hoppas vi skall glömma bort när deras åsiktscensur och partiskhet verkat tillräckligt länge.

Visst får och bör kungahuset och monarkin kritiseras, problemet är att kritikerna alltsomoftast inte kan skilja på kungafamiljens personer och monarkin som institution. Dessutom tar de varje fel till intäkt för att monarkin skall avskaffas, inte förbättras. Republikanerna i media och politik är ju inte alls intresserade av att monarkin fungerar bra, tvärtom, de vill ha bort den.

Och så länge minsta kritiska synpunkt på hur kungahuset sköter sitt uppdrag ofelbart blåses upp av mediejakobinerna i deras krav på Republik! så leder det till att den stora majoriteten monarkister inte är intresserade av att diskutera frågan alls. Det omöjliggör en debatt som skulle kunna utveckla monarkin och göra den ännu bättre. Och detta sakernas tillstånd passar naturligvis den lilla republikanerklicken alldeles utmärkt.

Det passar däremot inte monarki.nu. Denna webplats syfte är inte att verka som enbart en passiv försvarare av den svenska monarkin då den angrips. Ett minst lika viktigt syfte är att ta fram och diskutera förslag på hur den monarki vi har, och vill ha kvar, kan stärkas och utvecklas. Monarki.nu är partipolitiskt obunden.

===

Jag har inte uppdaterat den på länge, men det börjar nog bli dags. Jag skall bara bestämma mig hur formatet skall se ut, antagligen blir det en WordPress-blogg, liksom min huvudblogg redan är.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, statsskick, media, monarki, republik, victoria, hovet, kungen, carl xvi gustaf

Fredagslänk: Iggy Pops turnékrav

Jag har tidigare hänvisat till guldgruvan The Smoking Gun, den har två huvudsakliga områden: Dumma brott och kändisar, företrädesvis från musikvärlden. Helst allt på en gång. De samlar dokument från domstol och polis där kända och okända gör korkade saker, men de har också ett imponerande arkiv med ”riders” – det vill säga de kravspecifikationer som artister lämnar till arrangörerna på plats när de skall ut på turné. Till dags dato har de samlat 257 stycken med allt från Frank Sinatra och Rolling Stones till Björk och Eminem.

TSG:s egna favorit är den rider som roadien Jos Grain skrivit för Iggy and the Stooges. Gå till The Smoking Gun för alla 18 sidorna, kompletta med korrekturfel, anekdoter, ordvitsar, och krav på en Bob Hope-imitatör som gör golfvitsar i Iggys loge, som förutsätts vara talangfullt inredd – känner arrangören någon som är homosexuell? Den avslutas med ett programförslag för reality-tv (känsliga hundägare varnas).

Första sidan, klicka för större bild:

Iggy and the Stooges valdes förra veckan in i the Rock and Roll Hall of Fame tillsammans med The Hollies,  Jimmy Cliff,  Genesis och ABBA.

Den 7 augusti kommer de till Stockholm.

Och, eftersom det är fredag: Iggy Pop, (denna gång utan the Stooges) Real Wild Child från 1986, en Brakspear Oxford Gold på det så är det helg:

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om kultur, musik, punk, iggy pop, iggy and the stooges, the smoking gun, abba, humor

Blir man omyndig när man behöver äldreomsorg?

För ett par veckor sedan meddelade regeringen att den tillsatte en utredning om gårdsförsäljning och servering av alkohol på äldreboenden. IOGT-NTO gick ut i ett pressmeddelande och fördömde hela utredningen. Men nu försöker de slingra sig och påstår att de inte alls är moralister och förmyndare. Den som vill bedöma den saken själv kan läsa hos Sakine. Hon skriver också om det i en ledare i Expressen.

Erik är inne på samma linje som Sakine och anser att vad som inte varit ett problem när man är vuxen inte heller skall vara det när man blir äldre.

Jag håller med Thomas, det är märkligt att en sådan självklarhet ens skall behöva utredas, det som i stället borde utredas är hela äldrevården.

Thyra Frank som driver ett kommunalt äldreboende i Köpenhamn gör det efter olikhetsprincipen. Om en äldre rökt hela sitt liv menar Thyra att hon visserligen har makten att ta av henne rökverken men knappast den moraliska rätten. På samma sätt sprids bulldoften på boendet när de äldre är med och bakar bröd.

Det är inga lätta fall som bor hos Thyra om nu någon trodde det. Ett omsorgskrav på 24 timmar är förutsättningen för att få flytta in. Boendet är på grund av eller trots Thyras sätt att driva det billigare för samhället och vinsten används  bland annat till en längre bussresa utomlands per år för de äldre tillsammans med personalen.

I medeltal visar det sig att människor lever 3,5 år hos Thyra medan de enbart lever 1,5 på jämförbart boende i Sverige. Kanske för att de får vara människor i en mysig boendemiljö istället för kollin som slutförvaras på en arbetsplats.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, alkohol, alkoholpolitik, förmynderi, äldreomsorg, iogt-nto

Går det att stava ”antirasist” utan ”rasist”?

På sin blogg berättar Johan Ingerö om en konversation han haft med ett antal ”antirasister”. Bakgrunden var att han ifrågasatt hur Feministiskt Initiativ kunde ha med en öppet rasistisk person på tredjeplats på riksdagslistan. Han syftade på Roya Hakimnia som tidigare angripit Gulan Avci och Dilsa Demirbag-Sten, som enligt Roya ”gift sig vitt” och ”blivit färgblinda” av att ”sitta bekvämt i mjuka soffor med vita män”.

Efter en redogörelse för twittersamtalen så kommer Johan fram till avslutningen:

Kritik mot blandäktenskap, generaliserande påståenden utifrån hudfärg, kön och sexuell läggning samt uppfattningen att ”invandrare” per definition borde ”förstå” (underförstått dela) en viss politisk uppfattning. Är det någon mer än jag som förfäras över hur rasistiska många så kallade antirasister i själva verket är?

Deras formuleringar är avskyvärda, men passerar genom filtret eftersom de företräder fördomar som bedömts vara politiskt korrekta, ja närmast positiva.

Själv anser jag inte att vare sig etnicitet, hudfärg, kön eller sexuella preferenser är relevanta bedömningskriterier i något sammanhang. Jag anser att varje gärning, varje människa ska bedömas på sina egna meriter. Inte efter några yttre, kollektiva attribut.

Bland ”antirasister” som dessa är detta tydligen djupt kontroversiellt.

Jag kan tillägga att precis samma sak är det när det gäller den för tillfället andra dominerande gruppindelningen i samhället: Det finns inga som är så besatta av könstillhörighet som de som hävdar att könet är betydelselöst.

Menar jag att man inte kan vara för alla människors lika värde eller för lika rättigheter för män och kvinnor? Jo, naturligtvis kan – och bör -man vara det. Men de som verkligen är mot rasism definierar sig knappast som antirasister, precis som de som är för jämlikhet inte kallar sig feminister. I alla fall inte nuförtiden, sedan begreppet kapats av statsfeministiska Dworkinlärjungar. Om man nu absolut vill ha ett samlingsnamn så duger ”humanism”, än så länge,  intoleransorganisationen ”Humanisterna” gör ju vad de kan för att kapa det ordet för sina egna syften.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, rasism, antirasism, feminism, statsfeminism, humanism

Äntligen försök med sprutbyte i Stockholm

Igår togs äntligen det väntade beslutet om att införa försöksverksamhet med sprutbyte för narkotikamissbrukare i Stockholms läns landsting. En verksamhet som nått goda resultat i Malmö och Lund och rekommenderas av WHO och av Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet.

Moderaterna har tidigare hållit dörren öppen för försök, men för  sex veckor smälldes den igen då landstingsgruppen tog beslutet att säga kategoriskt nej. Med motiveringen att sprutbyte inte stoppar missbruket. Nej, men det är inte heller poängen.

Finanslandstingsrådets farhågor om att de rena sprutor som delas ut skulle säljas vidare eller återanvändas kan lätt bemötas: Enligt lagen så måste man lämna in en använd spruta för att få en ny, sprutbytesprogrammet ökar inte antalet sprutor, däremot antalet rena sprutor, vilket rimligtvis ingen kan ha något emot.

Det är ironiskt att när tillochmed Birgitta Rydberg har gått med på värdet av att pröva sprutbyte, som en del i en helhetsstrategi, så har vår landstingsgrupp gått åt andra hållet och förespråkar nu benhårt motstånd. Nå, försöket blir av ändå, man får hoppas att det inte görs så komplicerat att det inte fungerar.

Maria är trött på 50-talsaktig moralism och det är Blogge också, på sitt sätt.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, knark, narkotika, narkotikapolitik, sprutbyte, skademinimering, stockholm, moderaterna, birgitta rydberg

Bevara oss för bevarandelobbyn

Bevarandeivrarna ligger sannerligen i i dessa dagar, igår tyckte en grupp kulturpersonligheter, med bopålarna företrädesvis på Djurgården och Östermalm, att Gröna Lund började ta för stor plats. Nöjesparken borde i stället flytta sina åkattraktioner till Kungens Kurva, kvar på Djurgården skulle bli: ett tivoli à la Köpenhamn, med restauranger och dansbanor, mindre åkattraktioner för barn, vackert anlagda parker, restauranger, varietéer och teatrar.
Många restauranger blir det…

I dag svarar Stockholmscenterns man i kommunfullmäktige Per Ankersjö tillsamman med min kollega i Stadsbyggnadsnämnden, Lukas Forslund, att en kulturelit vill hindra att Gröna Lund utvecklas. Det är bara att hålla med, gårdagens artikel är bara en i raden där åsikten förs fram att allt är bra precis som det är, staden är färdigbyggd, de som bör få bo i staden bor redan där och skall det ändå byggas något nytt får det absolut inte synas.

Ofta leder detta till ett parodiskt försvar för kulturvärdet hos sterila trafikapparater, spårområden, en förvildad grässlänt, eller som i fallet Gröna Lund, en trist parkeringsplats med containerupplag. Om det är debattartiklar är de alltid undertecknade av en lång rad namn (ofta samma) med tillhörande titlar som antagligen är menad att öka trovärdigheten, men hos mig och många andra snarare ger intryck av en liten klubb för inbördes beundran. Magnus Orest tycker att

[D]ebattartikeln i DN är rena smörjan. Den är skriven av en liten elit som ser Djurgården och Djurgårdsstaden som sitt privata reservat. Ett reservat som de vill ha för sig själva. Att flytta tivolit skulle samtidigt få bort många av de människor som de tycks betrakta som inkräktare. Ironiskt nog vill de tydligen bevara en stor och ganska så öde parkeringsplats. Det är nämligen där delar av tivolit kan komma att hamna om det tillåts expandera.

Precis, det bevararna slåss för att ha kvar är området mellan Gamla spårvagshallen/Aquaria och Gröna Lund.

Kulturparkering och kulturcontainerupplag värda att bevara? Bild: DN, min grönmarkering

Det är det området som vi i oktober gav klartecken till Gröna Lund att bygga ut. Hur planerna ser ut kan man se här.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, stadsbyggnad, stockholm, gröna lund, nimby, yimby

Vem bryr sig, Beatrice?

”Det märkliga i den här diskussionen är att ingen vill diskutera problemet, ingen bryr sig om de här tjejerna, men det gör jag.”

I går skulle justitieministern förklara sig i TV4, det blev bara värre. Hanna Wagenius skriver (min fetning):

Det är ett lika häpnadsväckande idiotiskt uttalande. Jag vet inte om justitieministern helt enkelt inte följer med i nyhetsflödet, men det finns ju ganska överväldigande mycket som tyder på att sexsäljares situation blivit värre sedan lagen infördes. Exempelvis blir bara de riktigt obehagliga köparna kvar på gatan medan alla andra använder sig av Internet, vilket gör att de gatuprostituerade – som ofta är de som är mest utsatta – inte längre kan välja bort dem. Det blir överlag svårare för sexsäljare att avgöra om en potentiell kund är farlig eller bara nervös och orolig över att bli upptäckt. Barnmorskorna i Malmö har noterat att de skador som sexsäljare kommer in med har blivit grövre sedan sexköpslagen infördes. För att inte tala om skamkulturen som slår hårt genom stigmatisering.

På Nya Zeeland avkriminaliserade man sexköp 2003 – och sedan dess har sexsäljares psykiska och fysiska hälsa förbättrats markant. Öppna öronen, Ask, vi pratar hela tiden om hur situationen för sexsäljare ska bli bättre. Vi har dessutom lösningar som inte inbegriper ytterligare stigmatisering och grova brott mot grundläggande rättsprinciper.

Peter S-W får känslan av att stå och titta på en bilolycka när han ser justitieministern på tv, han tycker inte ens det är värt att kommentera dumheterna. Det tycker dock allas vår Blogge. Som vanligt i dessa sammanhang är han förintande i sin kritik av den förljugna moralism som ligger bakom sexköpslagen, den moralism som medvetet blandar bort korten med en mängd otrevligheter som redan är kriminaliserade för att motivera sexköpslagens existens och skärpning. Det är så bra så jag skulle kunna klippa in allt, men det blir alldeles för långt, gå dit och läs själva.

Hennes […] resonemang visar också att hon använder avarter och extremer för att beskriva generella fenomen. Hon pratar ideligen om ”unga flickor”, som om sexköp enbart handlade om köp av sexuella tjänster av kvinnor, och då speciellt unga kvinnor:

Jag tror att de flesta i vart fall i Sverige tycker att det är lite skämmigt att använda sig av 15-åriga, 16-åriga tjejer som man köper sex av, och det är klart att när det blir uppenbart att man har gjort det, om man har gjort det, så är det lite skämmigt.

Det fenomen Ask talar om här omfattas inte av sexköpslagen, utan regleras i Brottsbalkens 16 kapitel 9 § om köp av sexuell handling av barn, en lag som funnits i olika versioner långt innan sexköpslagen tillkom. Det är ett brott att köpa sex av minderårig även i territorier som inte har kriminaliserat sexköp och har överhuvudtaget inte med sexköpslagen eller den allmänna diskussionen att göra.

Nu var det här en diskussion om vilka olika åtgärder kan man tänka sig diskutera när det gäller att komma åt dem som förgriper sig på småflickor.

Om någon förgriper sig på småflickor handlar det uppenbarligen om våldtäkt, och är inte relaterat till sexköpslagen eller normal sexhandel, där parterna förutsätts vara myndiga och handlingarna förutsätts ske med samtycke. För alla sådana former av övergrepp finns sedan länge relevanta lagar som inte har med sexköp eller sexköpslagen i sig att göra.

Såväl Sanna som Mårten är förvånade över att Asks exempellösa uttalanden inte får större följder i media och politik än vad de får. Journalisterna känner bara igen en skandal om den utspelas på krogen eller inbegriper svartbetalda eller obetalda räkningar. Det är en skandal i sig, ett oerhört underbetyg till de som skall granska makten.

Från politiskt håll har kritiken mot Ask varit märkligt frånvarande, med undantag för ett pliktskyldigt iöronentagande från statsministern och ett avgångskrav från Thomas Bodström. Manliga politiker mumlar mest om att det kanske inte var en helt lämplig metod, fast straffskärpning vore ju trevligt, däremot har kvinnliga politiker till höger och vänster öppet  uttryckt sympati för ministerns vilja att offentligt brännmärka människor för blotta misstanken att de köpt sex av en myndig, samtyckande person…

Tokmoderaten (och jag själv) håller för en gångs skull fullständigt med Bodström, han tycker att justitieministern antingen skall släppa ut pudeln eller gå själv. Lena Mellin undrar dock varför han kräver det först nu.redan förra veckan. Thomas Hartman ser en symbios mellan justitieministern och kvällspressens snaskjournalistik. [Uppdatering: Lisa Magnusson upplyser i Aftonbladet Ask om att kvinnor som frivilligt säljer sex inte är skändade, ”ständigt onyttiga idioten” Bodström får sig också en släng]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, juridik, rättssäkerhet, sexköpslagen, prostitution, skampåle, beatrice ask, askgate, thomas bodström

Slussen, Slussen gamle vän

I dagens SvD fick vi oss till livs ett präktigt bakåtsträveri. Ett antal arkitekter och ”kulturpersonligheter” dömer där ut nya Slussen, dock utan några som helst egna förslag på hur det skulle kunna förbättras. Deras huvudtes är att bilarna dominerar nya Slussen.

Artikelförfattarna tycker att det blir för mycket med åtta filer på den nya bron. Då ställer man sig frågan, har de någonsin besökt nuvarande Slussen, den som de tycker är så fantastisk? Då den byggdes var det den enda vägöverfarten över Mälaren öster om Eskilstuna. Trafikapparaten är groteskt överdimensionerad för dagens biltrafik. Slussen har idag tolv(!) körfält som alltså kommer att minskas ned till åtta.
I dessa åtta ingår dessutom reserverad plats för framtida spårvagn, det handlar alltså om en kraftig minskning av bilarnas utrymme. Vattenytan som täcks av betong minskas i nya Slussen till hälften av vad det är idag.

De bilder som illustrerar artikeln i SvD visar vad det handlar om:

Bild: SvD

När författarna vid ett tillfälle faktiskt visar någon slags verklighetsförankring är det med vad som får karakteriseras som årets underdrift (min fetning):

Den nuvarande anläggningen, som staden själv klassat som riksintresse för kulturminnesvården och en byggnad i klass med byggnadsminne, sägs vara rivningsfärdig på grund av problem med grundläggningen, och det kanske stämmer.

Man ställer sig åter frågan, har någon av undertecknarna överhuvud taget varit på nuvarande Slussen? (Så här såg det ut redan för fem år sedan.) Förstanamn under Brännpunktsartikeln är för övrigt samma person som på samma sida för tre veckor sedan ville stoppa Tors Torn och glesa ut bebyggelsen på Norra Station.

Arkitekten m m Göran Johnson gör en föredömlig sågning av den oprecisa och substanslösa kritiken på sin blogg.

Man påstår att bilarna dominerar totalt, trots att trafikytorna minskats kraftigt och gångtrafikytorna ökats i motsvarande grad jämfört med dagens situation. Man påstår att de frilagda öppna vattenströmmarna skapar en barriär trots att betongytorna mellan Gamla stans och Söders bebyggelseområden idag utgör en mycket större barriär. En ny bro för gång- och cykeltrafik tillkommer dessutom utmed tunnelbanan. Åtminstone jag ser de nya vattenspeglar som tillkommer och att Nils Ericssons gamla slusskanal öppnas igen som en stor förbättring.

Man påstår att det tillkommer ”en mycket stor bebyggelsemassa framför Södermalmstorg och Katarinahissen”, vilket naturligtvis beror på från vilket håll dessa betraktas. Att Södermalmstorg avgränsas med bebyggelse på fyra sidor i stället för idag endast på två sidor, är en stor kvalitetshöjning av denna plats. Eftersom Katarinahissen kommer att stå på det nya Katarinahissentorget och omges av betydligt större gångtrafikytor jämfört med idag, är det svårt att förstå kritiken, om inte ordet ”bebyggelsemassa” i sig är negativt. Som arkitekt och stadsbyggare kan jag inte se att byggnader i sig är någonting negativt som en del av staden.

Yimby skrev ett utmärkt inlägg när samrådet om Slussen inleddes. Utställningen och samrådet om Slussen pågår på Sjömanshemmet, Peter Myndes Backe 3 vid Slussen, fram till 29 mars. Öppettider och mer information på Stockholms stads webbplats.

Yimbyiten Magnus Orest fann också frågan intressant.

Läs även andra bloggares åsikter om arkitektur, trafik, kultur, stockholm, slussen, nya slussen, nimby, yimby

Snopp, sa Schottenius

För en månad sedan blev det klart att  Maria Schottenius slutar som chef på DN Kultur. Fördelen är att hon inte längre är chef, nackdelen är att hon nu får mer tid att skriva i tidningen, nu som ”Senior Culture Columnist”. Idag begåvades prenumeranterna med en infantil betraktelse över nybyggnationen vid Norra Station. Att två 140-meters höghus skall byggas beror enligt Schottenius på att de manliga arkitekterna i pubertala manifestationer vill bygga manliga organ, så… originellt, så… intellektuellt, så… konstruktivt.

Hon frågar sig vem som vill ha Tors Torn. Ja du Maria, många fler än de som inte vill.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om arkitektur, kultur, dn kultur, dn, maria schottenius, stockholm, norra station, tors torn, nimby, yimby