Archive for januari, 2010

Moderat politik skall vara borgerlig, marxisterna har egna partier

31 januari, 2010

Jag har nu tröskat mig igenom det som av partiledningen kallas ”Jämställdhetspolitisk plattform”. Den spårade ur redan i rubriken. För ett borgerligt parti skall inte ha någon ”jämställdhetspolitik”. Vi skall ha en politik för jämlikhet, vad sedan människor använder sin jämlikhet till har överheten inte med att göra. Det drömsamhälle som plattformen målar upp där det råder matematisk ”rättvisa” på alla områden anser jag inte är vare sig möjligt eller eftersträvansvärt, kvotering eller ej. (Jag har också därför ändrat namnet på facebookgruppen jag startade i onsdags, den heter nu ”För en borgerlig moderat jämlikhetspolitik”, den har på fyra dagar fått 160 medlemmar, inte illa.)

Visionen för ett jämställt samhälle (sidan 3 i pdf:en, mina fetningar) är en förvirrad blandning av liberalism och marxism:

I förskolan har pedagoger insikt och kunskaper som gör att de behandlar barnen som individer. Barn får samma utvecklingsmöjligheter i sitt lärande och i sin lek. När skolan tar vid, finns det liksom i förskolan lärare av båda könen, något som främjar barnens kunskapsinhämtning, utveckling och syn på mångfald. Läraryrket är uppvärderat och det är självklart att arbete med människor lönar sig minst lika bra som arbete med teknik.

Den tidigare så könssegrerade [sic!] arbetsmarknaden har blivit integrerad och inkluderande. När yrkeslivet närmar sig väljer flickor och pojkarutifrån sina egna önskemål, förutsättningar och möjligheter. De har tidigt fått veta att de är lika betydelsefulla.

Det är bara att hålla med, människor är individer och skall få utvecklas efter sina egna förutsättningar. Vad blir då följden av att alla väljer som de vill? Tillbaka till rapporten:

Gymnasieprogrammen har en jämn fördelning av flickor och pojkar. Den trenden fortsätter sedan när de går vidare till arbetsliv eller fortsatta studier. Eftersom mammor och pappor delar på omsorg och omvårdnad samt stannar hemma från arbete i lika stor omfattning, förekommer inte diskriminering i löne eller karriärhänseende.

Åh, fan…
Skulle det trots allt visa sig att människor framhärdar i att inte inte veta sitt eget bästa så har plattformen också ett ess i rockärmen, på sidan 8, kvotering:

Om inte börsbolagen fördubblat andelen kvinnor i styrelserna till 2014 kan det inte uteslutas att vi tvingas överväga ändringar i de regler som föreskriver vilken standard bolagsstyrelserna ska hålla.

Än så länge bara vad gäller bolagsstyrelser i börsbolagen alltså. Men om lagstiftning är rätt vad gäller hur privata företag skall tillsätta sina egna styrelser, varför skulle det vara fel när det gäller hur föräldrar väljer att använda sjuk- eller föräldraförsäkringen?

I förrgår uttalade sig partisekreterare Per Schlingmann och talespersonen i jämställdhetspolitiska frågor Hillevi Engström i en artikel på Brännpunkt. Det var en reträtt från deras tidigare kategoriska statsfeminism och innehöll inte längre någonting om vare sig könsmaktsordning eller kvotering. Själva det radikalfeministiska målet var dock kvar, lika utfall överallt, även om medlen för att nå dit var annorlunda. Man får trösta sig med att statsministern själv inte vill använda ordet ”könsmaktsordning”.

Det finns dock en del bra idéer i plattformen som är värda att bygga vidare på:
* Införa ytterligare jobbskatteavdrag så att de som tjänar minst kan försörja sig på sina löner.
* Se över sjuklönesystemet för gravida arbetstagare i syfte att flytta en del av den ekonomiska risken för karensdagar vid sjukskrivning för havandeskapsbesvär från arbetsgivare.
* Att välfärdssektorn ska inrymma fler arbetsgivare så att de som arbetar där har möjlighet att välja och söka sig till den som erbjuder bäst anställningsvillkor.
* Förbättra möjligheterna att starta företag inom vård-, skol- och omsorgssektorn där många kvinnor har stor yrkeskompetens.
* Att barnbidraget delas lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad.
* Processreglerna bör utformas så att rättegångar i vårdnadstvister tydligt fokuserar på barnets bästa och samförståndslösningar i stället för att förstärka föräldrarnas konflikt.

Det sista skulle behöva utvecklas ordentligt, fäders och barns rättigheter i förhållande till modern är idag alldeles för svaga, speciellt i de fall föräldrarna inte är gifta. Till exempel räcker i dagsläget inte fastslaget faderskap för att få gemensam vårdnad, ens om föräldrarna är sammanboende. Man måste skriva på ett särskilt papper för det. Något som många socialtjänster underlåter att informera om, vilket många fäder blir smärtsamt medvetna om då de vid en separation kan hindras att träffa sina barn (men dock fortsatt tvingas betala underhåll för dem).

Anna har också läst plattformen och tycker att somt är kass och somt är bra. Hans tycker att moderaterna vandrar åt vänsterBlogge överväger att rösta på KD(!!!) efter att KDU-ordföranden Charlie Weimers uttalat sig mot dagens förhärskande genuskonsensus och förespråkat liberalism. Kent tycker det är bra att debatten förs, var han själv står i just den här frågan klarnar kanske vad det lider. Jämställdhetsdebattören Maria Ludvigsson tycker att Moderaterna sviker liberala feminister och Göran håller med. Fria Moderata Studentförbundet flaggar åter för sin sida Jämlikhet.nu.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Tionde mest inflyteserik minsann!

30 januari, 2010

Martina Lind som driver sajten Politometern har under veckan publicerat topplistorna över de mest inflytelserika bloggarna inom varje parti, i går var det dags för listan för Moderaterna och även för den totala listan.

Listan för Moderaterna blev som följer, inte helt otippat toppas den av Mary:

1. Mina Moderata Karameller (Mary X Jensen) M

2. Alla dessa dagar (Carl Bildt) M

3. Kent Persson (m) blogg (Kent Persson) M

4. Tokmoderaten (Fredrik Antonsson) M

5. Den hälsosamma ekonomisten (Mattias Lundbäck) M

6. Din ledamot i riksdagen (Göran Pettersson) M

7. Edvin Ala(m) 3,0 (Edvin Alam) M

8. Försvarsminister (Sten Tolgfors) M

9. Arkelsten – livet, politiken och Shoppingen (Sofia Arkelsten) M

10. No size fits all (Per Hagwall) M

Martina skriver i sin kommentar bland annat:

Moderaterna skulle behöva en bloggstrategi och ett bloggnätverk. De har redan nu potential att vara starka, men de är oorganiserade och använder nästan inte sin kraft alls. För ett stort ledande parti i regeringsställning ställs det lite högre krav och många av partiets starka, stridbara och flitiga bloggare lever upp till dem, men tyvärr inte partiet som helhet.

Jag kan bara hålla med. Visst är det kul att jag kom in på tionde plats, men förra året var jag inte ens speciellt aktiv, det blev bara sextio inlägg. Vi, inklusive mig själv, bör och skall kunna bra mycket bättre.

Den totala listan kan man se här, den domineras, inte heller det oväntat, helt av Piratpartister. Först kommer Opassande-Emma. Mary kommer på sjätte plats.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 

Arrested for driving while Stockholmare

30 januari, 2010

Trängselskatt är som mervärdesskatt, när den väl införts så finns det ett obevekligt tryck att höja och utvidga den. Nu har det kommit ett förslag från Regionplanekontoret i Stockholms län om att trängselskatterna (som inte alls är trängselskatter, för då skulle ju inte ”miljöbilar” slippa betala, det är inte miljöskatt heller, för en sådan skulle ju drabba alla utsläpp, inte bara de som sker i ett visst område under en viss tid) bör höjas till 210 kronor per dag inom de närmaste tjugo åren, för att nå ”klimatmålen”.

Alla tycker inte det är en bra idé dock:

Men trängselskatter är ett trubbigt verktyg för att nå klimatmålen, anser Jonas Eliasson, trafikforskare vid KTH, som säger att bränsleskatter och fordonsskatter är mer kostnadseffektiva, och inte drabbar enskilda bilister lika hårt.

–Trängselavgifter är bra för att komma åt trängsel. Men för att komma åt klimatproblemen är det som att slå i spik med skiftnyckel istället för hammare – systemen är dyra att bygga, och man måste ta ut mycket i avgift därför att de påverkar en ganska liten del av all biltrafik. Det är både ineffektivt och plågsamt för medborgarna att lösa klimatproblemen med de här verktygen, säger han.

Yvonne Ruwaida (MP) gillar inte Förbifarten och välkomnar den föreslagna ”trängselskatten” på 210 kronor om dagen. Som tur är så svävar inte trafik- och miljöborgarrådet Ulla Hamilton (M), på målet, hon står fast vid att avgiften skall indexregleras och bara räknas upp med inflationen, punkt. ”Höjningar till de beräknade nivåerna är inte politiskt möjliga”, tror Stella Fare (FP), vice ordförande i region- och trafikplanenämnden i Stockholms län. Åhå, så hon ser alltså inga principiella skäl mot att Stockholmare som redan släpper ut minst växthusgaser i Sverige skall ytterligare diskrimineras ännu mer genom riktade extra skatter?

”Stockholm är en enormt stor källa till utsläpp av klimatgaser, och vad vi gör här är viktigt för hela den svenska trovärdigheten”, säger Fare enligt SvD.

Ja, Stella och Yvonne, att det släpps ut mycket från Stockholm beror på att det bor mycket folk här!

Det mest resurssnåla sättet att bo på är i stora städer, till exempel har Stockholmlägst utsläpp av växthusgaser per person av alla kommuner i Sverige. Fram till år 2030 väntas Stockholm växa med motsvarande ett Malmö i invånarantal och kranskommunerna med lika mycket. Det är en mycket positiv utveckling i riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle, men den händer inte av sig själv. För att klara av behoven hos denna befolkning är det absolut nödvändigt med både en kraftigt utbyggd spårtrafik och en ytterligare genomfart för vägtrafik. Det nollalternativ som motståndarna förespråkar finns inte, redan idag är trafiksystemet överbelastat och mycket känsligt för störningar. Att göra ingenting på vägsidan innebär inte mindre trafik utan bara ännu värre trafikinfarkter. Vill man minska miljöpåverkan skall man se till att många människor kan bo i städer, då behövs det både spår och vägar. (Det finns ju iofs de som helt enkelt ogillar städer, och särskilt huvudstäder, men då får de säga det öppet utan att skylla på uppdiktade miljöskäl)

Under vänsterns senaste period i Stadshuset och Landstinget byggdes inte en meter nytt spår. Vi har påbörjat Citybanan, tvärspårväg Alvik-Solna, dubbelspår på Roslagsbanan, dubbelspår på Nynäsbanan. I höstas påbörjades den linje (hånfullt avfärdad av (S) som NK-expressen) som skall binda ihop Stockholm från Värtan till västra Kungsholmen med effektiv spårtransport. Eftersom trafiktopparna på de olika delarna av linjen ligger på helt olika tider så kan man dessutom utnyttja spårvagnsflottan maximalt under hela veckan och hela dygnet.

Socialdemokraterna är iochförsig positiva till Förbifart Stockholm, problemet är att de är beroende av Miljöpartiet för att komma till makten och vi minns hur det gick med trafikpolitiken sist det begav sig. Miljöpartiet vill stoppa Förbifarten och sätta strypsnara på Stockholms utveckling. Resultatet blir att hundratusentals människor kommer att hindras från att flytta hit och i stället kommer att göra av med merresurser någon annanstans än de skulle göra här. Det kanske hjälper miljöpartisternas självbild men miljön hjälper det inte.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,,

Wir sind das Volk, Schlingmann.

26 januari, 2010

Jag hade tyvärr fel för två veckor sedan, det var inte bara två genusidiotier på ingång, det var flera. Den senaste veckan har det kommit flera utspel om kraftiga vänstersvängar i Moderaternas jämställdhetspolitik. Det tog inte slut med partisekreterare Schlingmanns hot om könskvotering av bolagsstyrelser (varför han inte ville kvotera också ålder, religion och etnicitet fick vi ingen förklaring till).

I går var det dags för partiets nya talesperson i jämställdhetspolitiska frågor, en kvinna som kallar sig feminist, bekänner sig till könsmaktsordningen, vill skärpa sexköpslagen och anser att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla… Hillevi Engström föreslår i SvD bland annat att skolor skall jämställdhetscertifieras, men detaljer om hur det skall gå till och vad som händer den som inte möter kraven framgår inte. Engström avvisar tillsvidare kvotering av föräldraledigheten utöver de två ”pappamånaderna”. Alltid något, men motiveringen är intressant, det är alltså inte för att det skulle vara principiellt fel utan för att ”[f]öräldrar vill inte ha mer kvotering”.

Alla dessa utspel strider mot borgerliga grundidéer om att människor skall bedömas efter sin person och inte efter var deras föräldrar föddes eller vad de har mellan benen. Utspelen har gjorts utan föregående förankring bland partiets medlemmar och sympatisörer. En del av åtgärderna som föreslagits, till exempel varierade former av kvotering, har redan avvisats av tidigare partistämmor, trots detta smygs de nu in bakvägen. Andra åtgärder har aldrig ens varit uppe för diskussion på någon stämma. Som kommunalrådet på Lidingö: Paul Lindquist undrar”Är partiledningen så rädd för att stämman ska rösta ”fel” att man helt enkelt rundar de valda ombuden när det passar ”

Att vara för kvotering är att se människor som bara delar av ett kollektiv, stöpta i samma form, inte som individer med egen vilja och eget värde. Att anamma könsmaktsordningen är att bekänna sig till den kollektivistiska teorin som säger att alla män på ett magiskt strukturellt sätt är överordnade alla kvinnor. Att det finns kvinnor som är premiärministrar, vd:ar, regerande drottningar, liksom det finns kvinnliga modeller och skådespelare som tjänar mycket mer än sina manliga motsvarigheter förklaras enligt denna teori med att de inte är riktiga kvinnor utan uppför sig som män…

Moderaterna har en stor skillnad i stöd mellan könen. Att dessa utspel är ett sätt att flörta med den förmodat vänsterfeministiska kvinnliga medelklassen är ingen osannolik gissning, men ibland straffar det sig att vara översmart. Jag citerar Paul igen:

I höstas hade vi en s k arbetsstämma inför valet där partiledningen lade fram sina förslag till valplatform i olika viktiga frågor. Ingenstans togs frågan om kvotering i näringslivet upp, kanske för att man visste hur delegaterna skulle reagera även denna gång. Istället skickar man ut partisekreterare Schlingmann som i en intervju i Veckans Affärer plötsligt meddelar att partiet nu har gjort en ny analys och tycker att kvotering till bolagsstyrelser är bra.

Jaså? För det första vilka är partiet? Är det Per Schlingmann och hans stab av reklamnissar? Är det partiledningens inre krets? Är det kanske hela partistyrelsen? Eller är det möjligen alla medlemmar som känner ett engagemang för det här partiet, människor som kanske inte i första hand gör taktiska överväganden utan vars åsikter faktiskt vilar på en ideologisk grund om vad som är rätt och fel.

Självklart måste en partiledning, i synnerhet i regeringsställning, kunna sköta den dagliga politiken utan att behöva kalla till partistämma stup i kvarten. Men när det gäller principiella ideologiska frågor så måste dessa faktiskt förankras. Och när det handlar om en fråga som ska hanteras bortom 2014 med två mellanliggande val och minst lika många partistämmor, så finns det ingen anledning att inte låta medlemmarna säga sin mening.

Ett parti är inte ett företag med en vd som kan göra precis som han vill bara pengarna eller rösterna strömmar in. Ett parti har en själ. Vi finns till för att vi tror på någonting och det får vi aldrig glömma. Självklart vill vi maximera röstetal och behålla regeringsmakten, men för den skull får vi inte sälja vår själ.

Jag blev faktiskt riktigt upprörd när jag läste artikeln. Dels för att man så uppenbart struntar i medlemsdemokratin och vad våra sympatisörer tycker, dels för att kvotering är principiellt fel.

En vänstersväng är destruktiv för sympatisörernas moral (tips till partiledningen: om det är vinna valet ni vill så är det väldigt smart på riktigt att inte sänka era valarbetares moral), den är inte politiskt trovärdig och den är också fel lösning på den ojämlikhet som alltjämt existerar.

För det finns borgerliga sätt att hantera de skevheter som faktiskt finns. Till exempel ett öppnande av hela den traditionellt kvinnliga vårdsektorn för företagande och ett uppvärderande av traditionellt kvinnliga yrken. Det av Socialdemokraterna så hånade ”pigavdraget” är en del av detta (”drängavdrag” har Socialdemokraterna ju aldrig haft problem med).

De moderater som tycker att partiledningen är på fel väg i den här frågan är välkomna att gå med i facebookgruppen: För en borgerlig moderat jämställdhetspolitik.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Man vinner inga val på att flirta med FI, Schlingmann

23 januari, 2010

I förrgår gick partisekreterare Per Schlingmann ut i en intervju i Veckans Affärer. Reportern var alldeles till sig i trasorna över att Moderaterna nu, enligt Schlingmann, var för könskvotering till bolagsstyrelser enligt norsk modell.

Den reaktionen var reportern nu rätt ensam om, reaktionen hos partifolket i Moderaterna (liksom på andra ställen) blev densamma som min; vad håller karln på med? Maria Abrahamsson undrade vem Schlingmann egentligen pratat med. Riksdagsledamöterna Jernbeck och Tenje betackade sig för Schlingmanns omsorger.

Läser man hos riksdagsman Ericson i Ubbhult (många bra blogginlägg men tyvärr med ett hopplöst format, det går inte att länka till enskilda bloggposter) så visar det sig dock att hotet om kvotering inte är Schlingmanns egen idé (även om jag inte skulle varit förvånad om det var det), det är en kompromiss som togs i partiets jämställdhetsarbetsgrupp. Frågan kvarstår dock: varför satte inte partistyrelsen stopp för tramset?

Idag får partisekreteraren mothugg av sju högt uppsatta moderatkvinnor.

Konspirationsteorierna florerar vilt. Ingerö misstänker ett medvetet försök att täcka alla ståndpunkter samtidigt, enligt beprövat socialdemokratisk modell. Tja, inte omöjligt… men det retar ju upp partifolket så det blir knappast någon nettovinst ändå. Pär Ström tror att det faktum att inlägget i SvD bara undertecknades av kvinnor beror på att männen inte vågar yttra sig. Det tror jag inte alls, jag tror det beror på att de helt enkelt inte blev tillfrågade, själv hade jag gärna undertecknat det, mina åsikter om kvotering är väl kända. Trafiklandstingsrådet Wennerholm och kommunalrådet Lindquist hade säkert också skrivit på om de fått chansen. Vad oppositionslandstingsrådet Persson skulle gjort är mer oklart. Jag kan dock hålla med Pär om att uppropet vunnit på att ha såväl kvinnor som män som undertecknare. Maria undrar om m-kvinnorna blev informerade i förväg om utspelet. Det tror jag inte. Att man får in en Brännpunktsartikel på två dagar om det är ett högaktuellt ämne är ingenting märkligt alls (själv fick jag in en på fyra dagar på ett halvaktuellt ämne).

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 

Skamlös småaktighet i Småland och sossar som sprider skit

17 januari, 2010

Vore jag kommunalpolitiker i Vimmerby skulle jag vara tämligen upprörd över detta ”erbjudande de inte kan tacka nej till”.

I strid med Astrid Lindgrens vilja chockhöjer nu Astrid Lindgrens släktingar, via bolaget Saltkråkan, royaltyn för Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Samtidigt köper Saltkråkan upplevelseparken till ett pris som de själva i praktiken kan bestämma.

[…]
De senaste åren har kommunen investerat mångmiljonbelopp i det bolag som Saltkråkan nu vill köpa billigt. Detta med anledning av ett avtal som Vimmerby kommun och Saltkråkan skrev under 2004. Enligt avtalet, som parterna kan säga upp, slipper Astrid Lindgrens Värld betala royalty även framöver. Däremot får kommunen inte plocka ut några pengar ur bolaget, utan måste återinvestera alla vinster.

Nu när Saltkråkan bestämt sig för att chockhöja royaltyn från 0 till 10 procent och sedan köpa bolaget, har det alltså investerats mer pengar i Astrid Lindgrens Värld sedan 2004 än vad Saltkråkan erbjuder i betalning för bolaget.

Royaltyn innebär alltså att släktingarna kräver 10% av omsättningen i Astrid Lindgrens Värld. Varje gång en glass säljs eller en stuga hyrs ut skall de ha en tiondel av pengarna som gästerna betalar, detta innan något kan dras av för inköpskostnader, uppvärming, underhåll eller löner. Om det är en Pippi-docka som säljs får de dubbelt betalt eftersom licensavgifter redan ingår i priset.

Genom att ensidigt bestämma royaltyn kan de själva diktera vad de vill betala för att tvinga kommunen att lämna ifrån sig anläggningen. Den har av ett revisionsbolag värderats till 118 miljoner kronor. Nu köper släktingarna 70% av bolaget för 24 miljoner.
Giriga släktingar som går emot sin döda arvtants uttryckliga vilja för att krama ut mer pengar, vem hade kunnat tro det…?

För att fortsätta i avdelningen skamlösa lågoddsare så kan man på Newsmill beskåda hur den socialdemokratiske pressekreteraren Magnus Ljungqvist når nya låga nivåer i insunanta beskyllningar och skitkastning i Unsgaardaffären.
Fast han har ju en poäng i alla fall, som gammal SSU:are vet ju Ljungqvist att en riktig arbetarkämpe aldrig skulle förnedra någon okänd genom att låta denne bajsa ner golvet, en riktig SSU:are gör det själv (fast han betalar sedan svart för att låta någon annan torka upp).

[uppdatering, ändrade stavningen av Ljungqvist, Newsmill hade stavat det fel. I dag söndag skriver Malin Siwe om saken i DN]

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,,

En genusidioti avvärjd, två nya på ingång

14 januari, 2010

Förrgårdagens besked från forskningsminister Tobias Krantz att avskaffa könskvoteringen i antagningen den svenska högskolan var mycket bra. Hans motivering var det inte, ”Utbildningssystemet ska öppna dörrar – inte slå igen dem i ansiktet på studiemotiverade unga kvinnor.”
Att kvoteringen var orättvis, omoralisk och ineffektiv för sina syften var tydligen inte tillräckligt. Det var alltså först när kvoteringen började drabba kvinnor som den blev ett problem för politikerna.

Maria tycker också att det är bra att kvoteringen avskaffas, ”killarna får väl börja plugga”… Men fullt så enkelt är det inte, flera undersökningar de senaste åren har visat på en tydlig och utbredd institutionell diskriminering av pojkar i betygssättningen både i grundskola och gymnasium. Men när hörde vi senast en ledande politiker uttala sig om att detta är ett problem? Som Johan med flera konstaterar, jämställdhet skall tydligen bara gälla ena könet.

Att statsfeminismen är en pågående intellektuell seriekrock i slow-motion är ju tyvärr inget nytt. New-age framstår i sammanhanget som ett under av logik. Vi talar om en ideologi som har som bärande idé att göra kön avgörande för att göra kön irrelevant.

I morgon går remisstiden ut för förslaget om att ”genusmärka ” Uppsala Universitet. I SvD Kultur skriver uppsalaprofessorn Tore Frängsmyr om hur universitetsledningen sett ett problem med ”konservatism och förlegade strukturer” som skall lösas enligt följande:

Allting skall vara exakt lika mellan kvinnor och män: antalet lärare skall vara lika många av båda könen; ”utrymmet att ta plats” för kvinnliga och manliga studenter på seminarier och föreläsningar skall vara lika (troligen både bänkutrymme och antalet minuter man pratar); kurslitteraturen skall vara lika författad av kvinnor och män; alla ”etablerade begrepp, teorier och metoder” skall problematiseras med avseende på genus.

Till detta kommer kriterier om arbetsfördelning: all undervisning och alla andra arbetsuppgifter skall fördelas lika; detsamma gäller för ”ledningsuppdrag”, fördelning av undervisning ”i relation till egen forskning”; deltagande i internationella konferenser (!) etcetera. Genus är den överordnade principen. Ordet kompetens förekommer över huvud taget icke i skrivelsen.

Som sagt, återigen den logiska saltomortalen att göra kön betydelselöst genom att låta det vara det enda som spelar roll…
Men logik är ju enligt de nya teoretikerna bara ett pariarkaliskt påfund, några sanningar finns inte utöver de som upplevs av den som sätter dagordningen, om det vill sig riktigt illa blir det statsfeministerna som gör det . Remisstiden går ut i morgon.

Där har Tobias Krantz en del att fundera över, liksom hur han ställer sig till förslaget att göra Moira von Wright till rektor på Södertörns högskola. von Wright anser att:

”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenligt med skolans jämställdhetssträvanden.” Hon rekommenderar därför förändringar av läroplanen: ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.

Jag inser att trögheten i systemet är stor och att det tar tid att hejda genusraseriet som fått pågå obehindrat i över ett decennium, men det vore trevligt om Alliansen nu ser till att sätta stopp och slutar jamsa med. Om inte Borg, Reinfeldt ochSchlingmann vaknar från sin rosa feministsömn så kommer det att finnas folk som väcker dem efter valet, oavsett hur det går.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,,

Vad i helvete har de för sig i Folkpartiet efter 63?

6 januari, 2010

På julaftonen fann sju folkpartister, med sin aktiva tid i stort bakom sig, för gott att störa julfriden i en stort uppslagen Brännpunktsartikel i SvD. Kontentan av artikeln var att andra partier och allra mest Moderaterna var tölpaktiga vandaler som vill ödelägga Stockholms skönhet medan Folkpartiet är ljusets riddare och därför bör väljarna lägga sin röst på dem. Tack för den, kompis… (För oss som varit med ett tag ger det tämligen dåliga vibbar när företrädare för Folkpartiet tror att det är en smart idé att vinna röster, inte genom att själva ha en bra politik, utan genom att utmåla sina borgerliga kollegor som dåliga och ondskefulla människor *host* Valet 1985 *host*. Jag noterar att det är den tidens folkpartister som också undertecknat artikeln, som tur är så har inget av Folkpartiets framtidsnamn satt sin signatur under, det finns hopp för framtiden.)

De fick inte stå oemotsagda, inlägg kom personer utanför partipolitiken, frånCenternModeraterna och Centern igen. Däremot var det tyst som i graven från andra sidan blockgränsen, inte ett ljud från socialdemokrater, miljöpartister eller vänsterpartister. Tycker de någonting? Vill de något?

I en artikel i DN säger min kollega i Stadsbyggnadsnämnden Abit Dundar (fp) att det inte är några föredetting-synpunkter det handlar om. Kanske det, men de som framförde dem var sannerligen inte några framtidspolitiker. Av de sju undertecknarna – som förespråkade att väljarna skall använda sin möjlighet till personröster – var det bara en som över huvud taget ställde upp själv för en plats på valsedeln i höst, före detta Stockholmspartisten Stella Fare.

Tyvärr verkar Folkpartiet i Stockholm tagit som sin affärsidé att säga nej till höga hus, allt annat synes för dem mindre viktigt (de får gärna motbevisa mig). Det viktiga för mig är att det blir snyggt och fungerar bra, om det är högt eller inte är inte det avgörande. Och visst finns det oerhört mycket att diskutera om hur staden skall byggas:

Varför räknas pastischer på 1930-talsarkitektur som högsta visdom och skönhet medan pastischer på 1600-tal, 1890-tal eller 1920-tal skåpas ut som kitsch?
Hur får vi fram många och helst billiga bostäder? Fri hyressättning? Subventionerad mark? Subventionerad hyra? I så fall för vem? Bostadsrätter? Ägarlägenheter? Skattebefrielse för uthyrning av del av bostad?
Skall man underlätta möten mellan generationer och olika sociala grupper, och i så fall, hur gör man?
Skall man satsa på många små grönområden eller färre stora?
Hur skall transporter och kommunikationer ske?

Och i själva frågan om överdäckningen av järnvägen och motorleden vid Västra City finns ju massor att diskutera. Det finns en fantastisk möjlighet att återta vattenkontakten vid Klara Sjö, att binda ihop Norrmalm med Kungsholmen och återigen få ett levande nedre Norrmalm med bostäder, verksamheter och genomströmning av människor. ”Det är ingen naturlag att gamla vackra hus måste ersättas av nya fula med allt högre exploateringstal.” skriver folkpartisterna i SvD. Bekvämt nog ger de inga exempel på att det nu skulle ske, för det finns inga. (För de menar väl knappast Aspuddsbadet, rivet på order av det folkpartistiska idrottsborgarrådet?) På de ställen som diskuteras för hög* exploatering finns idag parkeringsplatser, motorleder och järnvägsspår som skär av och isolerar stadens delar från varandra. Är det verkligen vad Folkpartiet i Stockholm anser är värt att bevara i stadsbilden?

* ”höga” exploateringstal innebär en 50% högre befolkningstäthet än i Vasastan…

Debatten om hur vår framtida huvudstad borde handla om mycket mer än bara ja eller nej till ”skyskrapor”.

Även om man kan få intryck av annat från medierapporteringen så händer det spännande saker inom stadsbyggandet även utanför tullarna. Till exempel skall människor tillåtas designa sina egna bostäder i en del av de hus som kommer att byggas/byggas om vid Vattenfalls gamla huvudkontor i Råcksta. Kanske kan det bli något som i Amsterdam?

Se där något att diskutera för alla väljare, alla politiker och partier som siktar på att sitta i Stadshuset efter valet.

(För den som undrar var rubriken kommer ifrån, titta här.)

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,,


%d bloggare gillar detta: