Därför stannar jag kvar i moderaterna

Det har de senaste dagen pågått en debatt om regeringens brister vad gäller liberalpolitik och vilket som i så fall är det bästa sättet att göra något åt det. Norberg är missnöjd och funderar på om miljöpartiet kan vara ett alternativ. Ingerö och Svensson lutar mer åt att det bästa sättet att påverka regeringen är att röstskolka i nästa val, Svansbo tycker att man gör det genom att visserligen kritisera, men i slutändan ändå ge regeringen ett carte-blanche att göra vad den har lust med, så länge det inte är sossarna som sitter där. Gudmundson håller med honom. Munkhammar deklarerar att han går med i Moderaterna för att påverka i liberal riktning. ”Nya idéer och intressanta förslag framförda genom opinionsbildning är en viktig metod för att bidra till ett friare och öppnare Sverige. Men allt formellt politiskt inflytande i en parlamentarisk demokrati kommer alltid att gå via politiska partier.”

Jag håller med Johnny. Man kan tycka en hel del om partiernas makt i Sverige, men det är nu så det är, och om de principfasta lämnar partierna blir bara ja-sägarna kvar…

För att citera mig själv:
Jag är kvar i Moderaterna för att slåss för partiets grundvärderingar. Jag förstår mycket väl att det finns de som tröttnar och går i livbåtarna, Själv känner jag trots allt fortfarande för mycket för det gamla skeppet, det är i grunden ett fint bygge och jag vill göra allt vad jag kan för att rädda det.

Jag är alltså inte alldeles nöjd med hur regeringspolitiken har förts. Visst kan man förstå att det finns praktiska skäl till att inte genomföra alla borgerliga hjärtefrågor på en gång eller ens under denna mandatperiod. Men regeringen, ledd av Reinfeldt och Borg, har gjort en dygd av att förlöjliga och trampa på de kärnväljare som önskar att regeringen skall bedriva borgerlig politik på flera viktiga områden, vare sig det gäller värnskatten, försvaret eller fackets obegränsade lagstadgade privilegier angående ”sympatiåtgärder”.

Vi borgerliga sympatisörer måste ständigt påminna regeringen om att väljarna år 2006 inte, som en vanlig myt säger, röstade för en socialdemokrati light. Väljarna 2006 placerade sig tvärtom längre till höger än någonsin tidigare uppmätt!

Jag är övertygad om att det är orsaken till att vi klarar oss så bra i opinionen i Stockholm. Stadshusalliansen för helt enkelt en handfast borgerlig politik. Något som tyvärr varit svajigare på riksplanet. Nu finns det dock tecken på att det går mer i rätt riktning, med infrastruktursatsningar – som aldrig skulle bli av under en (s)-regering beroende av (mp) – och omprövning av försvarsnedrustningen, mer sån’t!

Klotband kommenterar i samma ämne.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: