Georgia on my mind

De senaste dagarna har vi sett hur Ryssland inte tvekar att ösa bomber över ett demokratiskt grannland som försöker upprätthålla sin suveränitet inom sina internationellt erkända gränser. Detta efter att man lyckats provocera fram ett anfall från Georgien mot separatisterna i Sydossetien. Ständiga attacker har de senaste veckorna genomförts från Sydossetiskt område, där de ryska ”fredsbevararna” tittade bort eller till och med deltog själva. Då Georgierna till slut tröttnade hade Ryssland, som av en händelse, tiotusentals stridsberedda soldater, flyg och flottstyrkor som de omedelbart skickade fram för att anfalla grannlandet…

Ryssland anger som motiv till invasionen att de vill ”försvara ryska medborgare”. Låter tjusigt, fast det blir lite mindre svart och vitt när man vet att dessa ”medborgare” är personer som gått med på att ta emot ryska pass i utbyte mot rysk pension… Nu påstås från Moskva att fientligheterna har upphört, är det verkligen sant, eller rör det sig, som Fredrik befarar, bara om Maskirovka?

Men vem är egentligen förvånad? Vi talar om ett land som kontrolleras av en man som uttalat att Sovjetunionens sammanbrott var ”nittonhundratalets största geopolitiska katastrof”. En man som tidigare inte tvekat att använda hot, våld och utpressning för att få demokratiska grannländer att dansa efter Rysslands pipa.
Försvarsutskottets medlemmar är dock mycket förvånade. De beter sig, som Johan så träffande beskriver det, som Bambi på hal is i sina försök att urskulda att deras teorier om den eviga freden inte höll.

Sverige har sedan åttiotalet kraftigt rustat ner. Det gamla försvaret hade sina brister, det hade ett överflöd av soldater men dålig utrustning. Det nya försvaret kallades i propagandan för ”mindre och vassare”, men det blev bara mindre, och mindre, och mindre. Som exempel har vi idag 24(!) artilleripjäser – inte ens en för varje general – att jämföra med Georgiens ca 450 pjäser, och Finlands ca 750…
Gotland är idag övergivet av svensk trupp, vad det betyder har överste Bo Pellnäs visat på dagens Brännpunkt i SvD:

Det var en fundamental dumhet av Sverige att dra bort de militära förbanden från Gotland. Vi måste i ett långsiktigt perspektiv, månad efter månad, år efter år, markera vår vilja att försvara Gotland.

Det har ingenting med hotbilder eller den dagspolitiska situationen runt Östersjön att göra. Skulle en dag en spänningssituation uppstå i Östersjöområdet så måste vi just den dagen finnas på plats på Gotland.

Omvärlden måste lita på att vi avser att trygga ön och en främmande makt, som anser sig behöva ön för att bygga en styrkeposition i södra Östersjön, måste bli den som tvingas genomföra en öppen aggression i FN-stadgans mening, som förbjuder stater att använda våld utom i självförsvar.

Karlskrona skärgård 1981, sovjetiska krigsfartyg närmar sig för att frita den grundstötta ubåten.
Statsministern till ÖB: ”Håll gränsen!”

Gotlands kust 2013, ryska krigsfartyg närmar sig för att ”garantera skyddet av gasledningen”.
Statsministern till ÖB: ”Ring Poolia!”

Vad vi måste göra nu är tre saker:
* Omedelbart förstärka vårt försvar (antingen genom ökade försvarsanslag eller Natomedlemskap, pick your poison) och åter placera en permanent svensk militär närvaro på Gotland.
* Säga nej till gasledningen Nordstream förbi Gotland.
* Se till att vi, och resten av västvärlden kraftigt bygger ut kärnkraften och andra alternativ till olja och gas. Vi gör oss då oberoende inte bara av Rysslands leveranser och utpressning utan också av resten av olje- och gasnationerna, av vilka en obehagligt stor del är diktaturer och kleptokratier som vi inte har någon anledning att göda med våra surt förvärvade kronor, pund och euros.

Nej Tolgfors, FRA-lagen är inte lösningen på det här problemet heller.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om försvar, ryssland, nedrustning, upprustning, ryssland, georgien, gotland, gas, olja, fra-lagen, fra