Archive for augusti, 2008

Förmynderiet sticker åter upp (s)itt tryne

31 augusti, 2008

Efter lång tids tystnad kommer det nu livstecken från socialdemokratin, livstecken som påminner en om varför man blev moderat. Ett förslag om att tvångsdela föräldraförsäkringen 50/50. Tvånget skall säljas in som en ”individualisering” men det låtsas inte om den individ som förlorar mest på det – barnet. En del barn ammar i två månader, andra i femton, i en del familjer passar det att mamman är hemma mycket, i andra att det är pappan. I vår familj har vi delat nästan hälften var på föräldraledigheten, men det gör vi för att det passar oss, vi kräver inte att alla andra skall göra det. Olika lösningar passar olika familjer och olika barn.

Förvånande nog har det redan gått en dag utan att initiativet applåderats avledarredaktionen på DN (ober. labil).
Fredrik kommenterar, liksom HenrikBjörn och Mary. Det är bara att hålla med SvD:s ledarblogg i frågan – Vem tar täten mot detaljstyrning av familjerna? Än så länge Göran Hägglund, låt oss se en hög moderat också! Denna fråga är verkligeningen valvinnare för (s), och det skall de också bli varse.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 

Tjenare Tjetjenien

27 augusti, 2008

Som redan har konstaterats på flera håll, bland annat i UNT, så är Rysslands erkännande av Abchazien och Sydossetien ett tveeggat svärd. Visst kan de använda den nya policyn till att underminera och splittra uppstudsiga grannländer, men på samma sätt kan principen åberopas av minoriteter inom Ryssland. Somliga, som ukrainare, vitryssar, tyskar och kazaker har redan länder som de kan ansluta sina områden till, men det finns också ett antal som inte har, till exempel1360253 tjetjener

Den som vill läsa mer om historien bakom dagens händelser i Georgien rekommenderas en artikel av Michael J Totten. När man läst den är det inte längre så självklart att ”det var Georgien som invaderade”. (Hittad via Magnus Orerar)

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 

Klimatdebattklimatet

25 augusti, 2008

Klimat-Bråket” fortsätter i Expressen där Elisabet Höglund återigen kritiserar den ensidiga rapporteringen om klimatförändringarna i media. Nu invänder någon att Elisabet Höglund inte är någon expert på klimatförändringar, nej visst är hon inte det. Men poängen är att det är inte Pär Holmgren heller. Meteorologer och klimatologer sysslar i någon mening båda med väderförändringar men där tar likheterna slut. Att låta honom agera auktoritet på området är som att låta Jean-Pierre Barda utfärda riktlinjer för hjärnkirurgi eftersom han också använder verktyg på folks huvuden…

Det är inte första gången Pär Holmgren vägrar debattera eller motivera sina slutsatser. 2006 vägrade han först ställa upp i en debatt på Södertörns Högskola med motiveringen att han inte debatterade med akademiker. När sedan journalisten Åke Ortmark på Axess TV ville debattera så vägrade Holmgren med motiveringen att han inte debatterade med en som inte höll med honom…

Och visst står det honom fritt att vägra motivera sina slutsatser, felet ligger, som Elisabet Höglund påpekar, hos SVT som utsett Pär Holmgren till sin ”klimatstrateg” och bärare av den enda sanningen.

Holmgren är inte heller ensam om att se sig som ofelbar. Den allra största fixstjärnan i klimatreligionen, Al Gore, vägrar konsekvent att debattera. Men saker att debattera om saknas ju inte.

IPCC är inget oberoende sanningsvittne, i deras stadgar står att de skall leta efter människoorsakade klimatförändringar, alla andra förklaringar är för dem ointressanta och får därför inga forskningsanslag.

I sin artikel i dagens Expressen frågar Elisabet Höglund åter varför inte andra förklaringar på klimatförändringarna diskuteras. Mitt svar är att koldioxidhypotesen passar så många intressen: En stor FN-organisation som bygger hela sin existens på att myten om den människoorsakade uppvärmingen hålls vid liv, politiker som ser en chans att motivera nya förbud och nya skatter, forskare som vill ha anslag som kontrolleras av ovan nämnda politiker, media som vill sälja och en allmänhet som vill bli skrämd.

Bland andra som skriver om detta finns DanielDannePer och Magnus.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 

Mål och medel

25 augusti, 2008

Folkpartisterna Camilla Lindberg och Birgitta Ohlsson spänner äntligen hästen framför kärran i FRA-debatten. Det är inte FRA-lagsmotståndarna som skall motivera varför lagen inte behövs, det är förespråkarna som skall motivera varför den behövs, vad det är som motiverar sådana exceptionella ingrepp i den personliga integriteten.

Vår utgångspunkt är att först måste vi identifiera de hot eller problem som vi vill lösa, därefter ska vi formulera lösningen utan att vi på förhand binder upp oss till all svensk kabelkommunikation kan komma att överföras till FRA

En utgångspunkt som borde vara fullständigt självklar: Först bestämmer man mål,sedan ser man vilka medel som behövs för att nå dit. Först ser vi vilka hot som finns som kan motverkas med signalspaning, sedan bestämmer vi hur signalspaningen skall utformas. Det är inte alls självklart att det behövs den nu föreslagna massavlyssningen, det är inte ens säkert att det är just FRA i sin nuvarande organisation som är bäst lämpade att syssla med frågan.

Tyvärr är det inte bara i FRA-frågan som kärran spännts framför hästen. Även i försvarspolitiken har länge medlen fått bestämma målen, det var mycket länge sedan hotbilden bestämde försvarets storlek och organisation. Förr var det industripolitik och regionalpolitik som bestämde inriktningen, nu är det finansdepartementets behov av sparobjekt… Men kanske, kanske, kan man se ett litet uppvaknande där efter Georgienkrisen. I fallet med u-hjälpen så har medlet tillochmed blivit målet, en procent av BNI skall gå till ”bistånd” utan klara mål, strunt samma om det gör nytta eller tvärtom förvärrar problemen.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 

DN Kultur rättar…

20 augusti, 2008

I en notis i kulturdelen i dagens DN meddelar Mats Holmberg att han läst en bokrecension i Svenska Dagbladet då han

helt utan förvarning drabbas av följande upplysning: ”Att (de ryska bolsjevikerna) dessutom skulle införa historiens första totalitära statsbildning hade ingen kunnat förutse.”
Men vi då? undrar i harmsen ton Djingis Khan, Ivan den förskräcklige och andra strävsamma förtryckare.
Det är tur att man inte läser SvD högt i dessa dagar då öronen i så fall hade ramlat av.

Att Holmberg inte förstår skillnaden mellan totalitarism och gammal vanligt förtryck är en sak. Men att visa det offentligt – genom att angripa en annan för att denne begriper det som Holmberg själv inte begriper – är rent korkat. Det är bättre att hålla tyst och låta folk tro att man är okunnig än att öppna munnen och bekräfta att man jobbar på DN Kultur.

Om Holmberg inte orkar masa sig iväg till Nationalencyklopedin i bokhyllan kan han gå in på Wikipedia för att se vad ordet betyder.

Det finns flera drag som skiljer auktoritära och totalitära regimer åt. Ideologin spelar en betydligt viktigare roll i de senare. De kan använda sig av det förflutna i sin propaganda, t.ex. nationella traditioner, men är i grunden radikala, framtidsorienterade och utopiska och har inte mycket till övers för historisk kontinuitet, som traditionella auktoritära regimer tenderat att värdera. Man är också exklusiv och stämplar vissa grupper som statsfiender, t.ex judarna och borgarna.[10]. Det den auktoritära och den totalitära staten har gemensamt är att båda är diktaturstater.[11]
Partiet fungerar som den totalitära statens stöttepelare, medan det på sin höjd har en mer begränsad ställning inom auktoritära stater. Vidare är statens intrång i det ekonomiska livet en väsentlig faktor i totalitarianismen men behöver inte spela någon viktig roll i auktoritära sammanhang. Detta är särskilt tydligt inom fascismens korporativa stat, som uppvisar en påfallande grad av statskontroll som går utöver det auktoritära.[10]
Totalitarismen har setts som ett speciellt 1900-talsfenomen pga. de teknologiska förutsättningarna för att kontrollera och omplacera befolkningen inte fanns förrän då. Dessutom möjliggjorde masskommunikationen den mobilisering av massorna som ansetts vara ett av dess särdrag. Statlig propaganda genom etermedia var en ny möjlighet och den statliga utbildningen för alla gav kvalitativt nya möjligheter till indoktrinering.[10]

Nå Mats Holmberg, vilket parti ledde Djingis Khan?

Det är tämligen symptomatisk att när DN Kultur faktiskt tar in en rättelse så 1) gäller den en annan tidning och 2) den är fel.

Det är otur att man fortfarande betalar för skitblaskan DN, men när uppehållet vi har på SvD går ut så ryker DN-prenumerationen all världens väg.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 

Serieköpslagen och myten om den lyckliga tecknaren

19 augusti, 2008

Mattias Svensson har läst en bok om moralpaniken mot serietidningar på 50-talet och vad hittar han där om inte myten om den lyckliga serietecknaren

”Man ska inte skylla serietidningarna på dem som skriver kriminalserier. De är inte fria människor. De gör vad de blir tillsagda att göra – annars… Men de måste så klart, precis som serietidningsförsäljarna, frukta serietidningsindustrins hänsynslösa ekonomiska makt.
När vi utökade våra studier till dem som tecknar serierna, kom vi fram till att de var långt ifrån förtjänta av att skuldbeläggas, de var också offer. Jag tvivlar på att det finns någon tecknare som ägnar sig åt att rita kriminalserier som hade detta som sin ambition i livet”

Hittad via Hanna på ProjO.

I Östersunds-Posten fortsätter debatten om bästa sättet att bekämpa trafficking, två ledande moderatkvinnor tror att lösningen är en skärpt sexköpslag (hur nu det ens teoretiskt skulle kunna hjälpa de 75% av offren som inte hamnar i sexsektorn?) Hanna Wagenius och jag tror att det är öppna gränser och fattigdomsbekämpning.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Vad är det i vattnet i Småland?

13 augusti, 2008

I det trevliga programmet Spanarna (som börjar igen efter sommaruppehållet nästa fredag) behövs det tre exempel för att visa en trend. Jag har en tes att vattnet i Småland orsakar riktigt enfaldig argumentation till FRA-lagens försvar. Mina tre exempel:

Katarina Brännström, riksdagsledamot och länsordförande för Moderaterna i Kronoberg. I tre (tada!) blogginlägg de senaste dagarna har hon utvecklat sin syn på lagen och dess motståndare. Hon börjar med att anklaga FRA-kritikerna, och då speciellt de moderata kommunpolitiker som skrev en DN-Debattartikel mot lagen, för okunnighet. Efter 60 svar på inlägget står det tämligen klart var okunskapen finns.

Skam den som ger sig, det fortsätter med ett inlägg där hon visar sin verklighetsförankring genom att påstå att
”De flesta som protesterar mot FRA-lagen vill helt ha bort lagen och FRA.”
Jag har hört några som vill lägga ner FRA, men de vill att verksamheten skall skötas av Must och Säpo, jag har inte hört någon som vill avskaffa svensk signalspaning. Katarina har lika många belägg för sin tes som DN Kultur brukar ha, noll.
”Alla lagar inskränker ju i någon mån på den enskilda friheten. Undrar om det är fler som man vi[ll] slopa?”
Har hon månne gått samma argumentationskurs som Göran?

Det sista av inläggen tar priset: Brännström konstaterar (helt riktigt) att det finns människor som anser sig kränkta av objektivt larviga anledningar, av detta drar hon slutsatsen att alla som anser sig kränkta är det av larviga anledningar, alltså kan ingens integritet kränkas av FRA-lagen… Hänger ni med?
(Jörgen plockar sönder hennes tes på ett ypperligt sätt i kommentarstråden)
”Vi lever i en värld där snart inget är otänkbart i arbetet mot terrorism.” skriver hon vidare och drar därav slutsatsen att själv kan hon tänka sig i stort sett vadsomhelst.

Marcus Svensson, ledarskribent på Smålandsposten, har snabbt gjort sig till enkändis i bloggvärlden. Han har även förärat undertecknad ett eget personangrepp.

Slutligen är det Ingvar Svensson (far till Marcus). Jag låter Johan karakterisera även dennes debatteknik. Ingvar delar in bloggarna i två överlappande grupper; de som har hybris och de som fildelar (Jag tror f ö inte att Ingvar fildelar). Tidigare i somras stämplade han motståndarna till FRA-lagen som en svans av egotrippade gaphalsar.

(Jaja, Ingvar bor Vallentuna, men han är född i Osby, det är nästan Småland, dessutom bor han faktiskt på Smålandsvägen. I Spanarna brukar de ibland också trycka in det tredje exemplet med skohorn)

(Disclaimer: Jag vill påpeka att jag ser smålänningar som människor värda lika mycket som alla andra, jag har tillochmed flera smålänningar bland mina bästa vänner, sådeså)

En Spaning skall ju avslutas med en förutsägelse. Jag vet inte vad det är i vattnet, men det kommer nog att dunsta bort tids nog. För en snabbare återhämtning rekommenderar jag i stället som måltidsdryck läsk av trygg småländsk kvalitetstillverkning:

Pommis från Hagwalls bryggeri i Västervik
intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Georgia on my mind

12 augusti, 2008

De senaste dagarna har vi sett hur Ryssland inte tvekar att ösa bomber över ett demokratiskt grannland som försöker upprätthålla sin suveränitet inom sina internationellt erkända gränser. Detta efter att man lyckats provocera fram ett anfall från Georgien mot separatisterna i Sydossetien. Ständiga attacker har de senaste veckorna genomförts från Sydossetiskt område, där de ryska ”fredsbevararna” tittade bort eller till och med deltog själva. Då Georgierna till slut tröttnade hade Ryssland, som av en händelse, tiotusentals stridsberedda soldater, flyg och flottstyrkor som de omedelbart skickade fram för att anfalla grannlandet…

Ryssland anger som motiv till invasionen att de vill ”försvara ryska medborgare”. Låter tjusigt, fast det blir lite mindre svart och vitt när man vet att dessa ”medborgare” är personer som gått med på att ta emot ryska pass i utbyte mot rysk pension… Nu påstås från Moskva att fientligheterna har upphört, är det verkligen sant, eller rör det sig, som Fredrik befarar, bara om Maskirovka?

Men vem är egentligen förvånad? Vi talar om ett land som kontrolleras av en man som uttalat att Sovjetunionens sammanbrott var ”nittonhundratalets största geopolitiska katastrof”. En man som tidigare inte tvekat att använda hot, våld och utpressning för att få demokratiska grannländer att dansa efter Rysslands pipa.
Försvarsutskottets medlemmar är dock mycket förvånade. De beter sig, som Johan så träffande beskriver det, som Bambi på hal is i sina försök att urskulda att deras teorier om den eviga freden inte höll.

Sverige har sedan åttiotalet kraftigt rustat ner. Det gamla försvaret hade sina brister, det hade ett överflöd av soldater men dålig utrustning. Det nya försvaret kallades i propagandan för ”mindre och vassare”, men det blev bara mindre, och mindre, och mindre. Som exempel har vi idag 24(!) artilleripjäser – inte ens en för varje general – att jämföra med Georgiens ca 450 pjäser, och Finlands ca 750…
Gotland är idag övergivet av svensk trupp, vad det betyder har överste Bo Pellnäs visat på dagens Brännpunkt i SvD:

Det var en fundamental dumhet av Sverige att dra bort de militära förbanden från Gotland. Vi måste i ett långsiktigt perspektiv, månad efter månad, år efter år, markera vår vilja att försvara Gotland.

Det har ingenting med hotbilder eller den dagspolitiska situationen runt Östersjön att göra. Skulle en dag en spänningssituation uppstå i Östersjöområdet så måste vi just den dagen finnas på plats på Gotland.

Omvärlden måste lita på att vi avser att trygga ön och en främmande makt, som anser sig behöva ön för att bygga en styrkeposition i södra Östersjön, måste bli den som tvingas genomföra en öppen aggression i FN-stadgans mening, som förbjuder stater att använda våld utom i självförsvar.

Karlskrona skärgård 1981, sovjetiska krigsfartyg närmar sig för att frita den grundstötta ubåten.
Statsministern till ÖB:Håll gränsen!

Gotlands kust 2013, ryska krigsfartyg närmar sig för att ”garantera skyddet av gasledningen”.
Statsministern till ÖB: ”Ring Poolia!”

Vad vi måste göra nu är tre saker:
* Omedelbart förstärka vårt försvar (antingen genom ökade försvarsanslag eller Natomedlemskap, pick your poison) och åter placera en permanent svensk militär närvaro på Gotland.
* Säga nej till gasledningen Nordstream förbi Gotland.
* Se till att vi, och resten av västvärlden kraftigt bygger ut kärnkraften och andra alternativ till olja och gas. Vi gör oss då oberoende inte bara av Rysslands leveranser och utpressning utan också av resten av olje- och gasnationerna, av vilka en obehagligt stor del är diktaturer och kleptokratier som vi inte har någon anledning att göda med våra surt förvärvade kronor, pund och euros.

Nej Tolgfors, FRA-lagen är inte lösningen på det här problemet heller.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 

Höghastighetståg usel lösning på klimatproblemet

11 augusti, 2008

Oavsett om man tror på IPCC:s teorier om klimatförändringarna eller ej* så bör pengar som påstås minska utsläppen av klimatgaser också göra det. Carl Grufman visar idag på Politikerbloggen att höghastighetståg i Sverige är en usel lösning om det är minskade utsläpp man är ute efter.

[…] Bara kapitalkostnaden för projektet är lågt räknat runt åtta miljarder kronor per år. Varje resa t/r Stockholm Göteborg kostar därför över 3000 kronor, bara i räntor och avskrivningar. Och då har vi inte ens börjat betala för driften av tågen, personalen och strömmen.

Men Frankrike då? Det är inte konstigt att stora och tätbefolkade länder som Frankrike, Tyskland och Spanien satsar på höghastighetståg. Tåg är ett utmärkt transportmedel, relativt snabbt, bekvämt och miljövänligt. Men investeringskostnaderna är mycket höga och måste därför slås ut över en stor mängd resenärer för att priset ska bli vettigt. Att dra höghastighetståg mellan Paris och Lyon med runt 15 miljoner invånare i de bägge städerna är en bra idé. Att dra höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg med en dryg tiondel av invånarantalet kräver mer betänketid.

Men klimatet då? De nya banorna beräknas minska Sveriges koldioxidutsläpp med två miljoner ton årligen. Det är drygt tre procent av Sveriges totala utsläpp eller 0,07 promille av de utsläpp som görs globalt. Om man satsade på projekt med lika liten effekt på klimatgaserna skulle det bara räcka till att sänka de globala utsläppen med 15% – även som man tog varenda peng som producerades på klotet under ett helt år. Klimatsmart? Snarare klimatkorkat. Detta eftersom här typen av projekt är beroende av att stora resurser tas från välfärden för sin finansiering och därmed riskerar att slå bakut och i stället minska det folkliga stödet för vårt viktiga gemensamma ansvar för miljön.

Klimatsmart vore att i stället satsa på projekt med låg kostnad per reducerad utsläppsmängd. Energimyndigheten har genom utbyggnad av vindkraft i Kina satsat på att minska utsläppen tre gånger så mycket som höghastighetstågen, till mindre än en hundradel av kostnaden. Om vi leker med tanken och reducerar utsläppen lika effektivt som man lyckats göra i Baltikum genom olika projekt för bränslekonvertering, skulle vi för samma peng som spåren kostar kunna reducera utsläppen med inte 2 miljoner ton utan över 2 miljarder ton. Det skulle innebära att vi istället för att klimatkompensera 10 procent av biltrafiken i Sverige klimatkompenserar 100 procent av biltrafiken – i USA. […]

*T ex har IPCC i sina stadgar skrivet att de bara skall leta efter teorier som förklarar klimatförändringarna med mänsklig påverkan, naturliga förklaringsmodeller får inga anslag…

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 

Ulf Wickbom, FRA-satirens mästare

10 augusti, 2008

I morgonens ”Godmorgon, Världen!” hade Ulf Wickbom en krönika. En mer perfekt parodi på den översittande och nedlåtande argumentationen från FRA-lagens fåtaliga förespråkare har jag inte hört. En bildad man som Wickbom känner ju till Axel Oxenstiernas bevingade ord om med hur lite visdom Världen styrs, men ändå låter han oss tro att vi skall lita blint på vad överheten säger, ”det är ju för vårt eget bästa”. Det är subtilt, och ibland kan man nästan tro att han faktiskt menar vad han säger. Han öser sin galla över de kommunpolitiker som dristat sig till att opponera mot de allvisa ledarna. Men det märks på de små nyanserna. Han tar som exempel den ekonomiska krisuppgörelsen på 90-talet och säger att man ibland måste gå emot sina partimedlemmar för att ta viktiga beslut för landets väl. Men skillnaden är ju som alla vet att då var det en blocköverskridande uppgörelse. En uppgörelse som skulle vara kvar även efter ett regeringsskifte, alltså tvärtemot FRA-lagen, som piskades igenom med bara en handfull röster. Han fortsätter hela sitt radioinslag på det viset. Med yviga fördömanden och ogiltiga paralleller. En fantastisk satir…

…Det var bara ett problem med ”satiren”, karln var fullständigt allvarlig.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om 


%d bloggare gillar detta: