Skatterna dödar solidariteten

Federley har idag ett inlägg om en synbar paradox som jag också tänkt på. Nämligen det faktum att vänstern med sina metoder att genomdriva solidaritet i stället formar ett samhälle där vi inte bryr oss om varandra. I vänsterns ögon är medkänsla bara bra om det utövas med skattepengar av offenliganställda, annars kallas det föraktfullt för välgörenhet alternativt profiterande. (Att även offentliganställda serviceutövare, för att inte tala om byråkrater och politiker, tjänar pengar på människors behov av sjukvård, äldrevård, dagbarnvård och annat glöms naturligtvis bort).
Genom att ta ut drakoniska skatter och ständigt inpränta att den är den enda garanten för välfärd och solidaritet tar staten bort såväl förmågan som viljan hos medborgarna att själva hjälpa varandra. Och det spelar ingen roll om staten uppenbart sköter sina uppgifter dåligt, överhetens budskap är tydligt, lägg dig inte i, bry dig inte om andra.

Ett svar to “Skatterna dödar solidariteten”

  1. Ullis Says:

    Fast ”välgörenhets-samhället” är också vidrigt för dem som är beroende av det. Att behövande ska behöva krypa, vädja efter allmosor och aldrig kunna lite på att pengar kommer eller på hur mycket som kommer. Rika som saknar mening med sitt liv ordnar fester och middagar med väljörenhetstema men som bara ger så mycket att de behövande hålls kvar i beroendeställning.

    ”Vi vill ha rättigheter, inte allmosor” är en slogan sm tex handikapprörelsen kämpat länge med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: