Är det skuldbeläggande att lära ut hur man förebygger brott?

Kalla Fakta hade i tisdags ett reportage som handlade om att våldtäkterna ökar på partykryssningar. Där gjorde Tallink Siljas personaldirektör följande uttalande:

”Kvinnor måste tänka på hur mycket de dricker. […] De vet vart det kan leda.”

Med anledning av det skrev jag en text i Svensk Tidskrift i fredags:

Uttalandet vållade en storm av kritik mot vad som uppfattas som ett skuldbeläggande av offren. Men är det enda sättet att se saken på? Och om det räknas som skuldbeläggande att tala om för människor hur de minskar risken att utsättas för brott, eller annan skada, hur skall man då kunna arbeta effektivt med brotts- och skadeprevention? […]

Begränsar det ditt liv att behöva tänka på att låsa, inte vara för full, inte visa för mycket hud, inte visa för mycket guld, inte vistas på vissa ställen vissa tider? Ja det gör det, men det begränsar ditt liv att utsättas för brott också. Och så länge dessa risker finns är det en björntjänst att låtsas att de inte gör det. Det blir lätt en märklig diskussion när varje tips om hur man skyddar sig ses som ett urskuldande av gärningspersonen. Men att potentiella offer beter sig på ett sätt som ökar risken innebär faktiskt inte att gärningspersonen har mindre skuld.

Hela texten finns här.

5 tankar på “Är det skuldbeläggande att lära ut hur man förebygger brott?

  1. Man ska arbeta effektivt med brotts- och skadeprevention genom att INTE skuldbelägga offret. Det handlar så klart om en attitydförändring. Ingen talar om för en guldsmedsaffär att inte visa sina smycken för att undvika rån. Ingen talar om för full män som trillar ner på tunnelbanespår och blir rånade på sin plånbok att de inte borde druckit. osv. Kvinnor måste kunna bete sig precis som män utan att bli skuldbelagda om de utsätts för brott.

  2. @ annalisamia

    Guldsmedsaffärer är väl medvetna om riskerna, det är därför de har inbrottsäkra fönster, entre med sluss osv. Jag kan garantera att försäkringsbolagen ställer höga krav på butikernas säkerhet innan de är villiga att betala ut något.

    Om det nu är så att män som råkar illa ut på fyllan inte får höra att de inte borde ha druckit så är det snarare för att män ”får skylla sig själva” eller förväntas klara sig ändå trots att män antagligen råkar ut för mer skit än kvinnor. Jag skulle hellre se att folk i min omgivning brydde sig om mig än totalt sket i om jag råkade ut för något. Nu har jag som tur är inte råkat ut för något allvarligare än att jag vid ett antal tillfällen vaknat fruktansvärt bakis. Då har jag också oftast fått höra ”du skulle inte ha druckit så mycket”…

  3. I ett enkönat sammanhang är detta tänkande inte det minsta kontroversiellt. Vanliga killar är mkt medvetna om hur de beter sig gentemot andra killar på stan en helgnatt. Man är inte för högljudd, tar inte för mkt plats, provocerar inte – iaf inte om man vill undvika bråk. Det sitter i ryggmärgen hos varje vanlig kille (nu talar jag såklart inte om bråkstakarna som är ute efter just bråk, men de är en minoritet). Detta sunda förnuft ska visst inte gälla tjejer och bögar, som ska ”ha rätt” att visa sig hur sexiga (risk för våldtäkt) och fjolliga (risk att bli nerslagen) som helst. Att råda personer att tona ner sig i vissa sammanhang handlar inte om skuldbeläggning utan om att vara lite streetsmart.

  4. Pingback: Utsatt för våldtäkt - förstörd för livet eller överlevare? Dexion

  5. Pingback: Utsatt för våldtäkt – förstörd för livet eller överlevare? | Dexion Opinion

Lämna en kommentar