Archive for 28 03 2012

Värtan värd värdig entré

28 mars, 2012

När till och med Skönhetsrådet och Folkpartiet tycker att de hus som Stadsbyggnadskontoret föreslår är för låga, då är de definitivt det: Planerna för Södra Värtan är nu ute på samråd, men det förslag som ligger ute har inte något politiskt stöd. Vi får nu se vad remissinstanserna säger, men det är klart att hushöjden skall upp igen, och det ordentligt.

Själv är jag en stark förespråkare för kringbyggda klassiska stadskvarter, den mest populära bostadsformen (vid sidan av villor) när människor själva får välja. Trots detta har den under snart ett sekel varit i princip bannlyst i nyproduktionen.

Men, slutna stadskvarter kan faktiskt ligga nästan varsomhelst, det kan inte en samling med riktigt höga hus. Värtan är det enda ställe i innerstaden där ”alla” är eniga om att det passar bra. (Dessutom är en mängd av de förslagna kvarteren faktiskt inte ens kringbyggda, utan har öppningar, vilket är obegripligt eftersom anledningen till utformningen sägs vara att minska bullerstörningarna)

Södra Värtahamnen från luften, varierad och hög bebyggelse

Vision från 2008 Bild: Dynagraph, beskuren

Södra Värtahamnen från luften, enhetlig och låg bebyggelse

Samråd 2012 Bild: Aaro Designsystem, beskuren, roterad

Det är inte så lätt att se den stora skillnaden på de båda bilderna eftersom de är från olika vinklar och avstånd, vid en första anblick är skillnaden i höjd på de tillkommande husen inte stor. Men jämför man storleken på silon och det röda hamnskjulet i nedre vänstra hörnet så ser man vad som har hänt: Ett kluster med hus upp till 40 våningar har skurits ned till kvarter med 6-8-våningshus. Ett ensamt höghus har tillkommit på en nyanlagd pir.

Det som motiverar kontorets planslipning av förslaget är bullerproblematiken. Den finns, men det finns tre stora invändningar mot att den tillåtits få de här effekterna:

1. Regler och praxis är för hårda, de tar inte hänsyn till att det i en stad faktiskt förekommer oönskade ljud vid bostäder, det är en del av att bo i en stad. Med dagens regler hade Sveavägen inte funnits. Reglerna gör också på ett ologiskt sätt skillnad på olika sorters buller, i Värtahamnen handlar det om trafikbuller (vilket är vägtrafik) och industribuller (annat). Bullerreglerna innebär att en lastbil då den kör in genom grindarna till hamnområdet plötsligt slutar producera trafikbuller utan i stället industribuller, och då blir kraven plötsligt mycket strängare. Det pågår en statlig översyn av reglerna i samarbete med bland andra Stockholms stad, men det är inte omöjligt att redan nu tolka reglerna på ett rimligare sätt.

2. Det går att med enkla medel minska bullret vid källan, kan vi ställa reningskrav som utestänger hälften av de ryska turistbussarna så kan vi också ställa krav på att angörande kryssningsfartyg skall kunna ansluta till det lokala el-/gasnätet för att inte behöva köra motorerna på natten.

3. Det går att bygga så att störningen av det buller som finns minimeras.

Yimby har lämnat in ett långt och välskrivet yttrande till Stadsbyggnadskontoret. Jag klipper en bit om bullerproblematiken därifrån:

Enligt uppgift från Klas Groth på SBK orsakas mycket av bullret av förtöjda fartyg som saknar elkoppling och han hänvisar till frånvaron av en internationell standard för sådana. Det är en miljöfråga som borde ges högsta prioritet eftersom ett sådant regelverk skulle eliminera såväl det statiska lågfrekventa bullret från motorerna som stora mängder orenade utsläpp från skorstenarna, något som annars starkt motverkar projektets höga miljöambitioner. Att låta en olägenhet som kan regleras bort med ett pennstreck styra utformningen av en hel stadsdel förefaller korttänkt.

Buller från hamntrafiken kan givetvis inte elimineras helt vid källan, men de högre frekvenser det rör sig om här sprids inte lika långt och är lättare att skärma av med beprövad teknik. Det enklaste är att bygga högre kontorshus närmast pirerna som tjänar som skärmar för det inre av området. Den möjligheten pekar man uttryckligen på i planen men begränsar sig märkligt nog till ett enda höghus.

Ett annat förslag som möjliggör högre bebyggelse med bostäder inom området är att förse husen med dubbelfasader, en teknik som kan minska bullernivån med upp till 30 dB beroende på riktning till bullerkällan.

Dubbelfasader fungerar alldeles utmärkt, jag har själv kunnat konstatera det vid nämndens besök i Stockholm Waterfront – trots att Klarastrandsleden ligger tio meter utanför den dubbla glasfasaden hör man inomhus ingenting av trafiken utanför.

Yimby pekar också på det viktiga i att det blir höga hus av hög kvalitet i Stockholms nya skyltfönster:

En uttalad ambition är att stadsdelen ska tjäna som en representativ port till Stockholm för resenärer som anländer med färjorna. Det är lovvärt och anknyter till Skeppsbroraden, som fyllt samma funktion sedan 1600-talet.

Skeppsbroraden, bokillustration
Skeppsbroraden var stadens högsta och mest påkostade hus när de uppfördes.

Utifrån den ambitionen är det viktigt att beakta två faktorer som skiljer sig från 1600-talet. Dels befinner sig den typiske resenären 25-30 meter högre upp och möter byggnaderna i höjd med 7:e eller 8:e våningen. Dels är Värtahamnsområdet fyllt av infrastruktur som förrycker skalan (silos, skorstenar) och förvandlar även ganska stora byggnader till leksakshus. Därför fylls den här funktionen bättre med en större skala än den föreslagna.

Yimby menar också att det finns en överhängande risk att den föreslagna stadsfronten genom sin enhetlighet och sin jämna och låga siluett, så fjärran från Skeppsbroradens stolta torn och mångfald av stilar, inte alls ger intryck av en ”spännande, dynamisk och attraktiv stadsdel” utan bara signalerar totalplanerad likformighet och frånvaro av framtidstro och visioner. Att det första som möter den som anländer till Stockholm sjövägen är åsynen av en liten stad med låga hus vars gräsklädda tak man kan titta ner på från fartygsdäck är också en sak som måhända kan förmedla en oönskad bild av Stockholms utvecklingsnivå. Så hade man definitivt inte utformat ”stadens skyltfönster” på 1600- talet.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 38 andra följare

%d bloggare gillar detta: